Neemias 13

1 En ce temps-là, on lut le livre de Moïse en présence du peuple; et on y trouva écrit que les Ammonites et les Moabites ne devaient jamais entrer dans l’assemblée de Dieu;

2 Parce qu’ils n’étaient point venus au-devant des enfants d’Israël avec du pain et de l’eau, mais qu’ils avaient soudoyé Balaam contre eux, pour les maudire; mais notre Dieu changea la malédiction en bénédiction.

3 Il arriva donc, dès qu’on eut entendu la loi, qu’on sépara d’Israël tout mélange.

4 Or, avant cela, Éliashib, le sacrificateur, préposé sur les chambres de la maison de notre Dieu, parent de Tobija,

5 Lui avait préparé une grande chambre, là où l’on mettait auparavant les offrandes, l’encens, les ustensiles, et les dîmes du blé, du vin et de l’huile, qui étaient ordonnées pour les Lévites, pour les chantres et pour les portiers, avec ce qui se prélevait pour les sacrificateurs.

6 Or, je n’étais point à Jérusalem pendant tout cela; car, la trente-deuxième année d’Artaxerxès, roi de Babylone, j’étais retourné auprès du roi; et au bout de quelque temps je demandai un congé au roi.

7 Je revins donc à Jérusalem; et alors j’eus connaissance du mal qu’Éliashib avait fait en faveur de Tobija, lui préparant une chambre dans le parvis de la maison de Dieu.

8 Ce qui me déplut fort, et je jetai tous les meubles de la maison de Tobija hors de la chambre.

9 Et par mon ordre, on purifia les chambres; et j’y fis rapporter les ustensiles de la maison de Dieu, les offrandes et l’encens.

10 J’appris aussi que les portions des Lévites ne leur avaient point été données, et que les Lévites et les chantres, qui faisaient le service, s’étaient enfuis, chacun vers son champ.

11 Et je censurai les magistrats, et je dis: Pourquoi la maison de Dieu est-elle abandonnée? Je rassemblai donc les Lévites et les chantres, et les rétablis dans leurs fonctions.

12 Alors tous ceux de Juda apportèrent les dîmes du blé, du vin et de l’huile, dans les magasins.

13 Et j’établis chefs des magasins Shélémia, le sacrificateur, Tsadok, le scribe, et Pédaja l’un des Lévites; et pour les assister, Hanan, fils de Zaccur, fils de Matthania, parce qu’ils passaient pour intègres; et leur charge était de faire les répartitions à leurs frères.

14 Mon Dieu! souviens-toi de moi à cause de cela; et n’efface point ce que j’ai fait, avec une sincère affection, à l’égard de la maison de mon Dieu et des choses qu’il y faut observer!

15 En ces jours-là, je vis en Juda des gens qui foulaient au pressoir le jour du sabbat; et d’autres qui apportaient des gerbes, et qui les chargeaient sur des ânes, ainsi que du vin, des raisins, des figues et toutes sortes de fardeaux, et les apportaient à Jérusalem le jour du sabbat. Je leur fis des remontrances, le jour où ils vendaient leurs denrées.

16 Et dans la ville il y avait des Tyriens qui apportaient du poisson et toutes sortes de marchandises; et ils les vendaient aux enfants de Juda à Jérusalem, le jour du sabbat.

17 Je censurai donc les principaux de Juda, et leur dis: Quel mal faites-vous, de profaner ainsi le jour du sabbat

18 Vos pères n’ont-ils pas fait de même, et n’est-ce pas pour cela que notre Dieu fit venir tout ce mal sur nous et sur cette ville? Et vous augmentez l’ardeur de la colère de l’Éternel contre Israël, en profanant le sabbat.

19 C’est pourquoi, dès que le soleil s’était retiré des portes de Jérusalem, avant le sabbat, par mon commandement, on fermait les portes; je commandai aussi qu’on ne les ouvrît point jusqu’après le sabbat; et je fis tenir quelques-uns de mes gens aux portes, afin qu’il n’entrât aucune charge le jour du sabbat.

20 Et les marchands, et ceux qui vendaient toutes sortes de marchandises, passèrent la nuit une fois ou deux, hors de Jérusalem.

21 Je leur fis des remontrances, et leur dis: Pourquoi passez-vous la nuit devant la muraille? Si vous y retournez, je mettrai la main sur vous. Depuis ce temps-là, ils ne vinrent plus le jour du sabbat.

22 Je dis aussi aux Lévites de se purifier et de venir garder les portes, pour sanctifier le jour du sabbat. O mon Dieu, souviens-toi de moi à cet égard, et me pardonne selon la grandeur de ta miséricorde!

23 En ces jours-là aussi je vis des Juifs qui avaient pris des femmes asdodiennes, ammonites et moabites.

24 Quant à leurs enfants, la moitié parlait l’asdodien et ne savait point parler la langue des Juifs, mais bien la langue de tel ou tel peuple.

25 Je les réprimandai et je les maudis; j’en frappai plusieurs, je leur arrachai les cheveux, et je les fis jurer par le nom de Dieu, en disant: Vous ne donnerez point vos filles à leurs fils, et vous ne prendrez point de leurs filles pour vos fils, ni pour vous.

26 N’est-ce pas en cela que pécha Salomon, roi d’Israël? Parmi la multitude des nations il n’y avait point de roi comme lui; il était aimé de son Dieu, et Dieu l’avait fait roi de tout Israël; toutefois les femmes étrangères le firent pécher.

27 Et vous permettrions-nous de faire tout ce grand mal, de commettre ce crime contre notre Dieu, de prendre des femmes étrangères?

28 Or, l’un des fils de Jojada, fils d’Éliashib, le grand sacrificateur, était gendre de Samballat, le Horonite; je le chassai d’auprès de moi.

29 Mon Dieu! qu’il te souvienne d’eux; car ils ont souillé la sacrificature, l’alliance de la sacrificature et des Lévites.

30 Ainsi je les purifiai de tout ce qui était étranger, et je rétablis les sacrificateurs et les Lévites dans leurs charges, chacun selon son office,

31 Et les prestations en bois aux époques fixées, et celles des prémices. Mon Dieu! souviens-toi de moi pour me faire du bien!

Avskiljande av främmande folk

1 *5 Mos 23:3f. Den dagen läste man ur Moses bok för folket. Där fann man skrivet*13:1Där fann man skrivetSe 5 Mos 23:3f. att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle få komma in i Guds församling, 2 *4 Mos 22:5f. för de hade inte mött Israels barn med mat och dryck utan hade lejt Bileam*13:2lejt BileamSe 4 Mos 22-24. Bileam ("slukar folk") förledde folket till förbjudna sexuella förbindelser med moabitiska kvinnor (4 Mos 25, 31:16, 2 Petr 2:15f, Upp 2:14). mot dem för att förbanna dem. Men vår Gud vände förbannelsen till välsignelse. 3 När de hade hört lagen, avskilde de alla främlingar från Israel.

Nehemjas reformer

4 *Neh 2:10, 4:3, 6:1. En tid dessförinnan hade prästen Eljashib, en släkting till Tobia, blivit utsedd att förestå kamrarna i vår Guds hus. 5 *Neh 10:39, 12:44. Han hade inrett ett stort rum åt Tobia, där man tidigare brukade lägga matoffret, rökelsen och kärlen och det tionde av säd, vin och olja som var bestämt åt leviterna, sångarna och dörrvakterna, likaså offergåvan till prästerna.

6 Medan allt detta hände befann jag mig inte i Jerusalem, för i Babels kung Artashastas trettioandra regeringsår*13:6Babels kung Artashastas trettioandra regeringsårCa 433 f Kr. Perserkungen Artashasta (Esra 7:11f, Neh 2:1f) gjorde Babel till sitt administrativa centrum, varför han här kallas Babels kung. hade jag återvänt till kungen. Men efter en tid bad jag kungen om tillstånd 7 och reste tillbaka till Jerusalem. Där fick jag veta allt det onda som Eljashib hade gjort för Tobias skull, då han hade inrett ett rum åt honom i förgårdarna till Guds hus. 8 Jag tog mycket illa vid mig och lät kasta ut allt Tobias bohag ur rummet. 9 Därefter befallde jag att rummen skulle renas, och ställde sedan åter in kärlen där i Guds hus, och matoffret och rökelsen.

10 *2 Krön 31:4f, Mal 3:10. Jag fick också veta att man inte hade gett leviterna deras andel. Leviterna och sångarna hade därför återvänt var och en till sina åkrar i stället för att sköta sin tjänst. 11 Jag förebrådde föreståndarna och sade: "Varför har Guds hus blivit försummat?" Jag hämtade tillbaka dem och lät dem inställa sig på sina platser. 12 *Neh 10:37f. Hela Juda förde fram sitt tionde av säd, vin och olja till förrådshusen. 13 Jag satte prästen Shelemja och Sadok, den skriftlärde, och Pedaja, en av leviterna, till förvaltare över förrådshusen och gav dem som hjälp Hanan, son till Sackur, son till Mattanja. För dessa betraktades som pålitliga, och de skulle nu ha hand om utdelningen åt sina bröder.

14 *Neh 5:19. Tänk därför på mig, min Gud, och utplåna inte vad jag av kärlek har gjort för min Guds hus och för tjänstgöringen där.

15 *Neh 10:31. Vid samma tid såg jag i Juda hur man trampade vinpressarna på sabbaten och tog hem säd som man lastade på åsnor, likaså vin, druvor och fikon och allt möjligt som kunde bäras och förde det till Jerusalem på sabbatsdagen. Jag varnade dem när de sålde sina varor.

16 Tyrierna som vistades där förde in fisk och alla slags varor och sålde dem på sabbaten till judarna och i Jerusalem. 17 Då förebrådde jag stormännen i Juda och sade till dem: "Hur kan ni handla så illa och vanhelga sabbatsdagen? 18 Var det inte för att era fäder gjorde sådant som vår Gud lät alla dessa olyckor komma över oss och denna stad? Och nu drar ni ännu mer vrede över Israel genom att vanhelga sabbaten!" 19 Så snart det började bli mörkt i Jerusalems portar före sabbaten, befallde jag att man skulle stänga portarna och att de inte skulle öppnas förrän efter sabbaten. Jag ställde några av mina tjänare på vakt vid portarna för att inga varor skulle kunna föras in på sabbatsdagen. 20 Då stannade köpmän och försäljare av alla slags varor utanför Jerusalem över natten, och det både en och två gånger. 21 Men jag varnade dem och sade till dem: "Varför övernattar ni framför muren? Om ni gör så en gång till, ska jag låta min hand straffa er." Från den dagen kom de inte mer på sabbaten. 22 Jag befallde leviterna att de skulle rena sig och komma för att hålla vakt vid portarna, så att sabbaten kunde hållas helig.

Tänk också därför på mig, min Gud, och förbarma dig över mig efter din stora godhet.

23 På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig ashdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor. 24 Hälften av deras barn talade ashdoditiska eller de andra folkens språk, och de kunde inte tala judarnas språk.*13:24ashdoditiska … judarnas språkStaden Ashdod talade vid denna tid troligen arameiska eller kananeiska, båda besläktade med judarnas språk hebreiska.25 *5 Mos 7:3, Esra 9:2, Neh 10:29f. Då förebrådde jag dem detta och förbannade dem, och några slog jag och drog i håret. Jag lät dem lova med ed vid Gud och sade: "Ni ska inte ge era döttrar åt deras söner, och inte ta deras döttrar till hustrur åt era söner eller åt er själva. 26 *2 Sam 12:24, 1 Kung 3:13, 11:1f, 2 Krön 1:12. Var det inte just så som Israels kung Salomo syndade? Bland de många hednafolken fanns ingen kung som han, och han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till kung över hela Israel. Men också honom förförde de främmande kvinnorna till synd. 27 Och nu hör vi om er att ni har gjort detta stora onda och varit otrogna mot vår Gud genom att gifta er med främmande kvinnor!" 28 *Neh 2:19 En son till Jojada, översteprästen Eljashibs son, var svärson till horoniten Sanballat. Honom drev jag bort från mig.

29 Tänk på dem, min Gud, för de har fläckat ner prästämbetet och prästämbetets och leviternas förbund! 30 Så renade jag folket från allt främmande och fastställde vad prästerna*13:30prästernaÄven profeten Malaki tillrättavisade tempelprästerna vid denna tid (Mal 1:6f, 2:1f). och leviterna skulle iaktta, var och en i sin uppgift, 31 *Neh 5:19, 10:34f. hur vedoffret och förstlingsgåvorna skulle avlämnas på bestämda tider och angående förstlingsgåvorna.

Tänk på detta, min Gud, mig till godo!