Deuteronômio 15

1 Nach sieben Jahren sollst du einen Erlaß anordnen. Dies ist aber die Ordnung des Erlasses: 2 Kein Schuldherr, der seinem Nächsten etwas geliehen hat, soll es von seinem Nächsten oder von seinem Bruder fordern; denn man hat einen Erlaß des HERRN ausgerufen. 3 Von einem Fremden kannst du es fordern; aber was du bei deinem Bruder hast, das soll deine Hand freilassen. 4 Es sollte zwar unter euch gar kein Armer sein; denn der HERR wird dich reichlich segnen im Lande, das der HERR, dein Gott, dir zum Erbe geben wird, um es in Besitz zu nehmen; 5 vorausgesetzt, daß du der Stimme des HERRN, deines Gottes, gehorchest und beobachtest alle diese Gebote, die ich dir heute gebiete, und darnach tuest. 6 Denn der HERR, dein Gott, wird dich segnen, wie er dir verheißen hat. So wirst du vielen Völkern leihen, du aber wirst nicht entlehnen; du wirst über viele Völker herrschen, sie aber werden nicht herrschen über dich. 7 Wenn aber ein Armer bei dir ist, irgend einer deiner Brüder in irgend einer Stadt in dem Land, das der HERR, dein Gott, dir geben wird, so sollst du dein Herz nicht verhärten noch deine Hand vor deinem armen Bruder verschließen; 8 sondern du sollst ihm deine Hand auftun und ihm reichlich leihen, je nach dem er Mangel hat. 9 Hüte dich, daß kein Belialsrat in deinem Herzen sei und du nicht denkest: «Das siebente Jahr, das Erlaßjahr, naht!» und sehest deinen armen Bruder unfreundlich an und gebest ihm nichts; da würde er deinetwegen zum HERRN schreien, und es würde dir zur Sünde sein; 10 sondern du sollst ihm willig geben und nicht mit verdrießlichem Herzen; denn um deswillen wird der HERR, dein Gott, dich segnen in allen deinen Werken und in allen Geschäften deiner Hand. 11 Denn es werden nicht aufhören Arme im Lande zu sein; darum gebiete und sage ich dir: Tue deine Hand auf für deinen Bruder, der bedrängt und arm ist im Lande! 12 Wenn dein Bruder, ein Hebräer oder eine Hebräerin, sich dir verkauft hat, so soll er dir sechs Jahre lang dienen, und im siebenten Jahre sollst du ihn frei von dir lassen. 13 Und wenn du ihn frei von dir lässest, sollst du ihn nicht mit leeren Händen ziehen lassen; 14 sondern du sollst ihm von deiner Herde und von deiner Tenne und von deiner Kelter aufladen und ihm geben von dem, womit der HERR, dein Gott, dich gesegnet hat. 15 Und gedenke, daß du in Ägyptenland auch ein Knecht warst, und daß der HERR, dein Gott, dich erlöst hat; darum gebiete ich dir heute solches. 16 Sollte er aber zu dir sagen: «Ich will nicht von dir wegziehen!» weil er dich und dein Haus liebhat und es ihm wohl bei dir ist, 17 so nimm einen Pfriem und durchbohre ihm sein Ohr an der Tür, so ist er auf ewig dein Knecht. Mit deiner Magd sollst du auch also handeln. 18 Es soll dir nicht schwer fallen, ihn freizulassen; denn er hat dir doppelt so viel wie ein Taglöhner, sechs Jahre lang, gedient; so wird der HERR, dein Gott, dich segnen in allem, was du tust. 19 Alle männliche Erstgeburt, die unter deinen Rindern und Schafen geboren wird, sollst du dem HERRN, deinem Gott, heiligen. Du sollst den Erstling deiner Ochsen nicht zur Arbeit brauchen und die Erstlinge deiner Schafe nicht scheren. 20 Du sollst sie vor dem HERRN, deinem Gott, essen, Jahr für Jahr, an dem Ort, den der HERR erwählt, du und dein Haus. 21 Wenn das Tier aber einen Mangel hat, wenn es hinkt oder blind ist oder sonst einen bösen Mangel hat, so sollst du es dem HERRN, deinem Gott, nicht opfern; 22 sondern du sollst es innerhalb deiner Tore essen, wie die Gazelle und den Hirsch, du seiest unrein oder rein. 23 Nur von seinem Blut sollst du nicht essen, auf die Erde sollst du es gießen wie Wasser.

Sabbatsåret

1 *2 Mos 23:10f, 3 Mos 25:3f. Vart sjunde år ska du låta vara ett friår. 2 Detta är vad som gäller angående friåret: Varje långivare som lånat ut något åt sin nästa, ska då efterskänka sin fordran. Han får inte utkräva skulder av sin nästa och sin broder, eftersom ett Herrens friår har utlysts. 3 En utlänning får du kräva, men om du har något att fordra av din broder ska du efterskänka det.

4 Men ingen fattig borde finnas hos dig, för Herren ska rikligen välsigna dig i det land som Herren din Gud ger dig till besittning som din arvedel, 5 om du bara lyder Herren din Guds röst så att du håller fast vid alla dessa bud som jag i dag ger dig, och följer dem. 6 *5 Mos 28:12.Herren din Gud ska välsigna dig, så som han har lovat dig. Du ska ge lån åt många folk, men själv ska du inte behöva låna, och du ska råda över många folk, men de ska inte råda över dig.

7 *3 Mos 25:35f, 1 Joh 3:17. Om det finns någon fattig hos dig, en av dina bröder, i någon av dina städer i det land som Herren din Gud ger dig, ska du inte förhärda ditt hjärta eller stänga din hand för din fattige broder, 8 *Matt 5:42, 26:11, Luk 6:34f, Joh 12:8. utan villigt öppna din hand för honom och villigt låna honom vad han behöver i sin brist. 9 Se till att inte denna onda tanke uppstår i ditt hjärta: "Det sjunde året, friåret, är nära", och du så ser med ont öga på din fattige broder och inte ger honom något. Han kan då ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig. 10 Du ska villigt ge åt honom och ditt hjärta ska inte vara motvilligt när du ger, eftersom Herren din Gud ska välsigna dig för en sådan gåvas skull i alla dina verk och i allt du företar dig. 11 Fattiga kommer nämligen aldrig att saknas i landet, därför befaller jag dig: Du ska villigt öppna din hand för din broder, för de behövande och fattiga i ditt land.

Frigivning av slavar

12 *2 Mos 21:2f, 3 Mos 25:39f, Jer 34:14. Om någon av ditt folk, en hebreisk man eller kvinna, har sålt sig till dig och tjänat dig i sex år, ska du det sjunde året frige*15:12frigeSe parallell i 2 Mos 21:2f. honom. 13 Och när du friger honom, ska du inte låta honom gå med tomma händer. 14 Förse honom rikligt från din hjord, från din loge och från din vinpress. Du ska ge honom av det som Herren din Gud har välsignat dig med. 15 Kom ihåg att du var slav i Egyptens land och att Herren din Gud friköpte dig. Därför ger jag dig denna befallning i dag.

16 *2 Mos 21:5f. Men skulle han säga till dig att han inte vill lämna dig, därför att han älskar dig och ditt husfolk, eftersom han har haft det bra hos dig, 17 då ska du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Därefter ska han vara din slav för alltid. Med din tjänarinna ska du göra på samma sätt.

18 Du ska inte anse det hårt att du måste släppa din tjänare fri, för i sex år har han gett dig dubbelt så värdefull tjänst som en avlönad arbetare*15:18dubbelt så värdefull tjänst som en avlönad arbetareSex årslöner motsvarade ungefär 60 siklar eller drygt 600 gram, dubbla värdet för en slav under ett sexårigt arbetskontrakt (2 Mos 21:32).. Och Herren din Gud ska välsigna dig i allt du gör.

Det förstfödda bland djuren

19 *2 Mos 13:2, 34:19, 4 Mos 3:13, 8:17. Allt förstfött av hankön*15:19förstfött av hankönFörebild till Kristus, "ett lamm utan fel eller brist" (1 Petr 1:19). Jfr v 21. som föds bland dina kor och får ska du helga åt Herren din Gud. Du ska inte använda dina förstfödda oxar vid ditt arbete och inte heller klippa ullen på dina förstfödda får. 20 *5 Mos 12:11f. Inför Herren din Guds ansikte ska du varje år tillsammans med ditt husfolk äta det på den plats som Herren utväljer.

21 *3 Mos 22:20f, 5 Mos 17:1, Mal 1:8, 13. Men om djuret har någon defekt, om det är halt eller blint eller allvarligt vanskapt, ska du inte offra det åt Herren din Gud. 22 Inom dina portar kan du äta det. Både den som är oren och den som är ren får äta av det, så som man äter kött av gasell eller hjort. 23 *1 Mos 9:4, 3 Mos 17:10f, 5 Mos 12:16, 23f. Men blodet ska du inte förtära, utan du ska hälla ut det på marken som vatten.