1 Er sagte ihnen aber auch ein Gleichnis dafür, daß sie allezeit beten und nicht nachlässig werden sollten, 2 nämlich: Es war ein Richter in einer Stadt, der Gott nicht fürchtete und sich vor keinem Menschen scheute. 3 Es war aber eine Witwe in jener Stadt; die kam zu ihm und sprach: Schaffe mir Recht gegenüber meinem Widersacher! 4 Und er wollte lange nicht; hernach aber sprach er bei sich selbst: Ob ich schon Gott nicht fürchte und mich vor keinem Menschen scheue, 5 so will ich dennoch, weil mir diese Witwe Mühe macht, ihr Recht schaffen, damit sie nicht schließlich komme und mich ins Gesicht schlage. 6 Und der Herr sprach: Höret, was der ungerechte Richter sagt! 7 Sollte aber Gott nicht seinen Auserwählten Recht schaffen, die Tag und Nacht zu ihm rufen, wenn er sie auch lange warten läßt? 8 Ich sage euch, er wird ihnen Recht schaffen in Kürze! Doch wenn des Menschen Sohn kommt, wird er auch den Glauben finden auf Erden? 9 Er sagte aber auch zu etlichen, die sich selbst vertrauten, daß sie gerecht seien, und die übrigen verachteten, dieses Gleichnis: 10 Es gingen zwei Menschen hinauf in den Tempel, um zu beten, der eine ein Pharisäer, der andere ein Zöllner. 11 Der Pharisäer stellte sich hin und betete bei sich selbst also: O Gott, ich danke dir, daß ich nicht bin wie die übrigen Menschen, Räuber, Ungerechte, Ehebrecher, oder auch wie dieser Zöllner. 12 Ich faste zweimal in der Woche und gebe den Zehnten von allem, was ich erwerbe. 13 Und der Zöllner stand von ferne, wagte nicht einmal seine Augen zum Himmel zu erheben, sondern schlug an seine Brust und sprach: O Gott, sei mir Sünder gnädig! 14 Ich sage euch, dieser ging gerechtfertigt in sein Haus hinab, eher als jener; denn wer sich selbst erhöht, der wird erniedrigt werden, und wer sich selbst erniedrigt, der wird erhöht werden. 15 Sie brachten aber auch Kindlein zu ihm, damit er sie anrühre. Da es aber die Jünger sahen, schalten sie sie. 16 Aber Jesus rief sie zu sich und sprach: Lasset die Kinder zu mir kommen und wehret es ihnen nicht; denn für solche ist das Reich Gottes. 17 Wahrlich, ich sage euch: Wer das Reich Gottes nicht annimmt wie ein Kind, wird gar nicht hineinkommen. 18 Und es fragte ihn ein Oberster und sprach: Guter Meister, was muß ich tun, um das ewige Leben zu ererben? 19 Da sprach Jesus zu ihm: Was nennst du mich gut? Niemand ist gut, als nur Gott allein. 20 Du weißt die Gebote: «Du sollst nicht ehebrechen! Du sollst nicht töten! Du sollst nicht stehlen! Du sollst nicht falsches Zeugnis reden! Ehre deinen Vater und deine Mutter!» 21 Er aber sprach: Das habe ich alles gehalten von Jugend an. 22 Da Jesus das hörte, sprach er zu ihm: Eins fehlt dir noch; verkaufe alles, was du hast, und verteile es an die Armen, so wirst du einen Schatz im Himmel haben, und komm, folge mir nach! 23 Als er aber solches hörte, wurde er ganz traurig; denn er war sehr reich. 24 Als aber Jesus ihn so sah, sprach er: Wie schwer werden die Reichen ins Reich Gottes eingehen! 25 Denn es ist leichter, daß ein Kamel durch ein Nadelöhr gehe, als daß ein Reicher in das Reich Gottes komme. 26 Da sprachen die, welche es hörten: Wer kann dann gerettet werden? 27 Er aber sprach: Was bei den Menschen unmöglich ist, das ist bei Gott möglich. 28 Da sprach Petrus: Siehe, wir haben das Unsrige verlassen und sind dir nachgefolgt! 29 Er aber sprach zu ihnen: Wahrlich, ich sage euch: Es ist niemand, der Haus oder Weib oder Brüder oder Eltern oder Kinder verlassen hat um des Reiches Gottes willen, 30 der es nicht vielfältig wieder empfinge in dieser Zeit und in der zukünftigen Weltzeit das ewige Leben! 31 Er nahm aber die Zwölf zu sich und sprach zu ihnen: Siehe, wir ziehen hinauf nach Jerusalem, und es wird alles erfüllt werden, was durch die Propheten über den Menschensohn geschrieben ist; 32 denn er wird den Heiden überliefert und verspottet und mißhandelt und verspeit werden. 33 Und sie werden ihn geißeln und töten, und am dritten Tage wird er wieder auferstehen. 34 Und sie verstanden nichts davon, und diese Rede war ihnen zu geheimnisvoll, und sie begriffen den Ausspruch nicht. 35 Es begab sich aber, als er sich Jericho näherte, saß ein Blinder am Wege und bettelte. 36 Und da er das Volk vorüberziehen hörte, erkundigte er sich, was das sei. 37 Da verkündigten sie ihm, Jesus von Nazareth gehe vorüber. 38 Und er rief und sprach: Jesus, du Sohn Davids, erbarme dich meiner! 39 Und die vorangingen, bedrohten ihn, er solle schweigen; er aber schrie noch viel mehr: Sohn Davids, erbarme dich meiner! 40 Da blieb Jesus stehen und hieß ihn zu sich führen. Und als er herangekommen war, fragte er ihn: 41 Was willst du, daß ich dir tun soll? Er sprach: Herr, daß ich sehend werde! 42 Und Jesus sprach zu ihm: Sei sehend! Dein Glaube hat dich gerettet! 43 Und alsbald wurde er sehend und folgte ihm nach und pries Gott; und alles Volk, das solches sah, lobte Gott.
Änkan och domaren
1 Luk 11:5f, Rom 12:12, Ef 6:18, Kol 4:2, 1 Tess 5:17. Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid ska be utan att tröttna: 2 "I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. 3 I samma stad fanns en änka som kom till honom gång på gång och sade: Ge mig rätt mot min motpart! 4 En tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor 5 ska jag ändå ge den här änkan rätt, eftersom hon är så besvärlig. Annars pinar hon till slut livet ur mig med sitt springande."18:5pinar … livet ur mig med sitt springandeAnnan översättning: "kommer … och slår mig i ansiktet".
6 Och Herren sade: "Hör vad den orättfärdige domaren säger. 7 Upp 6:10. Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda som ropar till honom dag och natt? Han lyssnar tålmodigt till dem18:7Han lyssnar tålmodigt till demAnnan översättning: "Dröjer han när det gäller dem?". 8 1 Tim 4:1. Jag säger er: Han ska snart skaffa dem rätt. Men ska Människosonen finna tron på jorden när han kommer?"
Farisén och tullindrivaren
9 Joh 7:49. För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra berättade Jesus också denna liknelse: 10 "Två personer gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre tullindrivare. 11 Luk 16:15, Upp 3:17. Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor: roffare, brottslingar, äktenskapsbrytare eller som den där tullindrivaren. 12 Matt 23:23. Jag fastar två gånger i veckan18:12fastar två gånger i veckanFromma fariseer fastade enligt Didache varje måndag och torsdag., jag ger tionde av allt jag får in18:12tionde av allt jag får inOdlaren skulle ge tionde av skörden till templet (3 Mos 27:30), men fromma fariseer gav tionde även av sådant de köpte utifall odlaren hade försummat sin plikt..
13 Esra 9:6, Ps 51:3, Luk 23:48. Men tullindrivaren stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen, utan slog sig mot bröstet18:13slog sig mot bröstetEtt uttryck för sorg (Jes 32:12, Luk 23:48). och bad: Gud, förlåt en syndare som mig. 14 Job 22:29f, Matt 23:12, Luk 14:11, 1 Petr 5:5. Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Var och en som upphöjer sig ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."
Jesus och barnen
15 Matt 19:13f, Mark 10:13f. Man bar också fram spädbarn till Jesus för att han skulle röra vid dem. När lärjungarna såg det, visade de bort dem. 16 Men Jesus kallade dem till sig och sade: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. 17 Matt 18:3. Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in."
Jesus och den rike mannen
18 Matt 19:16f, Mark 10:17f, Luk 10:25f. En högt uppsatt man18:18En högt uppsatt manTroligen föreståndare för en synagoga eller medlem av Stora rådet. frågade Jesus: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?" 19 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. 20 Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och din mor."18:20 2 Mos 20:12f, 5 Mos 5:16f.21 Mannen sade: "Allt det har jag hållit sedan jag var ung18:21sedan jag var ungEn judisk pojke ansågs moraliskt myndig först från tretton års ålder.." 22 Matt 6:19f, Luk 13:33. När Jesus hörde det, sade han till honom: "Ett fattas fortfarande för dig. Sälj allt du äger och dela ut till de fattiga. Då kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig."
23 När mannen hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik. 24 1 Tim 6:9f. Jesus såg att han var bedrövad18:24att han var bedrövadAndra handskrifter: "honom". och sade: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike! 25 Det är lättare för en kamel18:25en kamelGrek. kámelos. Några handskrifter har kámilos som betyder "rep", vilket kan tyckas passa bättre ihop med nålsögat. Den traditionella läsningen med "kamel" har dock starkare stöd i handskrifterna. att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." 26 De som hörde det sade: "Vem kan då bli frälst?" 27 Jer 32:17, Sak 8:6, Luk 1:37. Han svarade: "Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud."
28 Matt 19:27f, Mark 10:28f, Luk 5:11. Då sade Petrus: "Vi har lämnat det vi hade och följt dig." 29 Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Var och en som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike 30 ska få mångdubbelt igen redan i den här världen, och sedan evigt liv i den kommande världen."
Jesus talar en tredje gång om sin död
31 Ps 22:2, Jes 53, Matt 20:17f, Mark 10:32f. Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: "Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som är skrivet om Människosonen genom profeterna ska gå i uppfyllelse. 32 Luk 23:1, Joh 18:28. Han ska utlämnas åt hedningarna, och de ska håna och skymfa honom, spotta på honom, 33 gissla honom och döda honom. Och på tredje dagen ska han uppstå." 34 Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, och de fattade inte vad han menade.
Den blinde vid Jeriko
35 Matt 20:29f, Mark 10:46f. När Jesus närmade sig Jeriko satt en blind man vid vägen och tiggde. 36 Han hörde folk gå förbi och frågade vad som hände. 37 Man berättade för honom att Jesus från Nasaret gick förbi, 38 Luk 17:13. och då ropade han: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" 39 De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade bara ännu mer: "Davids son, förbarma dig över mig!"
40 Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom närmare frågade Jesus: 41 "Vad vill du att jag ska göra för dig?" Han svarade: "Herre, gör så att jag kan se igen!" 42 Luk 17:19. Jesus sade till honom: "Du får din syn. Din tro har frälst dig." 43 Apg 3:8. Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.