1 *1 Kung 15:8. Abia gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i Davids stad. Hans son Asa*14:1AsaBetyder kanske "läkare" eller "myrten". Regerade ca 911-870 f Kr (16:13). Se även 1 Kung 15:9f. blev kung efter honom. Under hans tid hade landet ro i tio år*14:1ro i tio årCa 910-900 f Kr..

2 *1 Kung 15:11f. Asa gjorde det som var gott och rätt i Herren sin Guds ögon. 3 *5 Mos 7:5, 1 Kung 15:12. Han avlägsnade de främmande altarna*14:3de främmande altarnaByggdes för Salomos hedniska hustrur (1 Kung 11:7). och offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner asherapålarna. 4 Han uppmanade Juda att söka Herren, sina fäders Gud, och att hålla lagen och budorden. 5 *3 Mos 26:30, 2 Krön 34:4, 7. Ur alla Juda städer tog han bort offerhöjderna och solstoderna.*14:5solstodernaAnnan översättning: "rökelsealtarna" (till hedniska avgudar, jfr 30:14). Och riket hade lugn under hans tid.

6 Han byggde befästa städer i Juda eftersom landet hade ro. Och han förde inte något krig under dessa år, för Herren hade gett honom ro. 7 Han sade därför till Juda: "Låt oss bygga dessa städer och runt omkring förse dem med murar och torn, med portar och bommar. Landet är ännu vårt, därför att vi har sökt Herren vår Gud. Vi har sökt honom, och han har gett oss ro på alla sidor."

Så byggde de och hade framgång. 8 Asa hade en här som utgjordes av 300 000 man från Juda och som bar stora sköldar och spjut. Utöver dessa kom från Benjamin 280 000 man som bar små sköldar och som spände båge. Alla dessa var tappra stridsmän.

9 Men nubiern Sera*14:9nubiern SeraMöjligen farao Sekhemkheperre (Osorkon I), Shishaks son som regerade ca 922-887 f Kr. Hebr. kushí, som oftast betyder "nubier" (från nuvarande Sudan), används i så fall i den allmännare betydelsen "mörkhyad". Ordet tycks annars i 4 Mos 12:1 kunna syfta på midjaniter från nordvästra Saudiarabien, och det kan i så fall handla om en arabisk invasion. drog ut mot dem med en här på tusen gånger tusen man och trehundra vagnar, och han kom ända till Maresha. 10 Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresha*14:10MareshaBefäst stad (11:8) nästan 5 mil sydväst om Jerusalem, nära rikets gräns.. 11 *Dom 7:2, 7, 1 Sam 14:6. Då ropade Asa till Herren sin Gud: "Herre, utom dig finns ingen som kan hjälpa i striden mellan den starke och den svage. Så hjälp oss, Herre vår Gud, för vi stöder oss på dig, och vi har kommit hit i ditt namn mot denna skara. Herre, du är vår Gud. Låt ingen människa stå dig emot."

12 *2 Krön 16:8. Och Herren lät nubierna bli slagna av Asa och Juda så att de flydde. 13 Asa och folket som var med honom förföljde dem ända till Gerar.*14:12GerarOmråde söder om Gazaremsan, bördigt under biblisk tid (vers 14, 1 Mos 26). Av nubierna föll så många att ingen av dem kom undan med livet, för de blev nergjorda av Herren och hans här. Och folket tog ett stort byte. 14 *2 Krön 17:10. Sedan intog de alla städer runt omkring Gerar, eftersom fruktan för Herren hade kommit över dem. Och de plundrade alla städerna, eftersom det fanns mycket att plundra i dem. 15 Till och med boskapsskjulen bröt de ner, och de förde bort kameler och småboskap i mängd. De vände sedan tillbaka till Jerusalem.

1 So Abijah slept with his fathers, and they buried him in the city of David: and Asa his son reigned in his stead. In his days the land was quiet ten years. 2 And Asa did that which was good and right in the eyes of the LORD his God: 3 For he took away the altars of the strange gods, and the high places, and brake down the images, and cut down the groves:*14.3 images: Heb. statues 4 And commanded Judah to seek the LORD God of their fathers, and to do the law and the commandment. 5 Also he took away out of all the cities of Judah the high places and the images: and the kingdom was quiet before him.*14.5 images: Heb. sun images

6 And he built fenced cities in Judah: for the land had rest, and he had no war in those years; because the LORD had given him rest. 7 Therefore he said unto Judah, Let us build these cities, and make about them walls, and towers, gates, and bars, while the land is yet before us; because we have sought the LORD our God, we have sought him, and he hath given us rest on every side. So they built and prospered. 8 And Asa had an army of men that bare targets and spears, out of Judah three hundred thousand; and out of Benjamin, that bare shields and drew bows, two hundred and fourscore thousand: all these were mighty men of valour.

9 And there came out against them Zerah the Ethiopian with an host of a thousand thousand, and three hundred chariots; and came unto Mareshah. 10 Then Asa went out against him, and they set the battle in array in the valley of Zephathah at Mareshah. 11 And Asa cried unto the LORD his God, and said, LORD, it is nothing with thee to help, whether with many, or with them that have no power: help us, O LORD our God; for we rest on thee, and in thy name we go against this multitude. O LORD, thou art our God; let not man prevail against thee.*14.11 man: or, mortal man 12 So the LORD smote the Ethiopians before Asa, and before Judah; and the Ethiopians fled. 13 And Asa and the people that were with him pursued them unto Gerar: and the Ethiopians were overthrown, that they could not recover themselves; for they were destroyed before the LORD, and before his host; and they carried away very much spoil.*14.13 destroyed: Heb. broken 14 And they smote all the cities round about Gerar; for the fear of the LORD came upon them: and they spoiled all the cities; for there was exceeding much spoil in them. 15 They smote also the tents of cattle, and carried away sheep and camels in abundance, and returned to Jerusalem.