1 *Höga V 4:16, 5:1. Min vän har gått ner

till sin lustgård,

till de doftande blomstersängarna,

för att valla sin hjord

i lustgårdarna

och plocka liljor.

2 *Höga V 1:7, 2:16, 4:16, 7:10. Jag är min väns och min vän är min,

där han vallar sin hjord bland liljor.

3 *1 Kung 14:17, 15:21. Vacker som Tirsa*6:3TirsaBetyder "ljuvlighet", en vackert belägen stad på Manasses område. Efter Salomos tid blev den nordrikets huvudstad (1 Kung 15:33). är du,

min älskade,

ljuvlig som Jerusalem,

överväldigande som en här

under fanor.

4 *Höga V 4:1f. Vänd bort dina ögon ifrån mig,

de har kuvat mig.

Ditt hår är som en hjord av getter

som strömmar ner för Gilead.

5 Dina tänder

är som en flock tackor

som kommer upp ur badet,

där alla har tvillingar

och ingen är utan lamm.

6 Din kind är som

en granatäppelskiva

bakom din slöja.

7 Sextio är drottningarna,

åttio bihustrurna

och de unga kvinnorna oräkneliga –

8 *Höga V 5:2. men hon är den enda,

min duva, min fullkomliga,

den enda för sin mor,

älskad av den som fött henne.

Flickorna ser henne

och prisar henne lycklig,

drottningar och bihustrur

lovordar henne.

9 Vem är hon som blickar fram

likt morgonrodnaden –

skön som månen,

strålande som solen,

överväldigande som en här

under fanor?

10 *Höga V 7:12. Jag gick ner till valnötslunden

för att se på grönskan i dalen,

för att se om vinstocken

skjutit skott

och granatäppelträden gått i blom.

11 Utan att jag märkte det

hade min längtan satt mig

vid mitt furstefolks*6:11mitt furstefolksAnnan översättning: "Amminadabs" (förfader till Salomo, Matt 1:4). vagnar.

12 Vänd om, vänd om, Shulamit*6:12ShulamitKan tolkas som "den fulländade" eller en femininform av Salomo, eller en variant av "Shunamit". Den vackra Abishag vid hovet kom från galileiska Shunem (1 Kung 1:3f), som ligger ca 10 mil norr om Jerusalem och idag kallas Solem.,

vänd om, vänd om

så att vi får se dig!

1 Whither is thy beloved gone, O thou fairest among women? whither is thy beloved turned aside? that we may seek him with thee. 2 My beloved is gone down into his garden, to the beds of spices, to feed in the gardens, and to gather lilies. 3 I am my beloved’s, and my beloved is mine: he feedeth among the lilies.

4 Thou art beautiful, O my love, as Tirzah, comely as Jerusalem, terrible as an army with banners. 5 Turn away thine eyes from me, for they have overcome me: thy hair is as a flock of goats that appear from Gilead.*6.5 overcome…: or, puffed me up 6 Thy teeth are as a flock of sheep which go up from the washing, whereof every one beareth twins, and there is not one barren among them. 7 As a piece of a pomegranate are thy temples within thy locks. 8 There are threescore queens, and fourscore concubines, and virgins without number. 9 My dove, my undefiled is but one; she is the only one of her mother, she is the choice one of her that bare her. The daughters saw her, and blessed her; yea, the queens and the concubines, and they praised her.

10 Who is she that looketh forth as the morning, fair as the moon, clear as the sun, and terrible as an army with banners?

11 I went down into the garden of nuts to see the fruits of the valley, and to see whether the vine flourished, and the pomegranates budded. 12 Or ever I was aware, my soul made me like the chariots of Amminadib.*6.12 Or ever…: Heb. I knew not*6.12 made…: or, set me on the chariots of my willing people 13 Return, return, O Shulamite; return, return, that we may look upon thee. What will ye see in the Shulamite? As it were the company of two armies.*6.13 of…: or, of Mahanaim