Atos 7

Stefanus tal

1 Då frågade översteprästen: "Är det verkligen så?" 2 *1 Mos 11:31. Stefanus svarade: "Bröder och fäder, lyssna på mig!

Abraham

Härlighetens Gud uppenbarade sig för vår fader Abraham i Mesopotamien, innan han bosatte sig i Harran. 3 Han sade till honom: Lämna ditt land och din släkt och bege dig till det land som jag ska visa dig.*7:3 1 Mos 12:1.4 Då lämnade Abraham kaldeernas land och bosatte sig i Haran. Och när hans far hade dött, förde Gud honom därifrån till det land där ni nu bor.

5 *1 Mos 12:7. Han gav honom ingen arvedel i landet, inte ens en fotsbredd, men han lovade att ge det som egendom åt honom och hans efterkommande, trots att han var barnlös. 6 Detta är vad Gud sade: Hans efterkommande ska bo som främlingar i ett land som inte är deras. Man ska göra dem till slavar och förtrycka dem i fyrahundra år. 7 Men det folk vars slavar de blir ska jag döma, sade Gud, och sedan ska de dra ut och tjäna mig på denna plats.*7:6f 1 Mos 15:13f.8 *1 Mos 17:9f. Och han gav honom omskärelsens förbund. Så blev Abraham far till Isak och omskar honom på åttonde dagen, och Isak blev far till Jakob, och Jakob till de tolv stamfäderna.

Josef

9 *1 Mos 37:28. Våra stamfäder blev avundsjuka på Josef och sålde honom till Egypten. Men Gud var med honom 10 *1 Mos 41:14f, 40f, Ps 105:21. och räddade honom ur alla hans lidanden. Han gav honom nåd och vishet inför farao, kungen i Egypten, som satte honom till styresman över Egypten och hela sitt hus*7:10sitt husHär i betydelsen "förvaltning" (jfr "hushåll")..

11 *1 Mos 41:54f. Men hela Egypten och Kanaan drabbades av svält och svår nöd, och våra fäder fann ingenting att äta. 12 *1 Mos 42:1f. När Jakob fick höra att det fanns säd i Egypten, sände han våra fäder dit en första gång. 13 *1 Mos 45:1f. Den andra gången gav sig Josef till känna för sina bröder, och farao fick höra om Josefs släkt. 14 *1 Mos 46:6f. Josef skickade då bud och lät hämta sin far Jakob och hela sin släkt, sjuttiofem personer. 15 *1 Mos 49:33, 2 Mos 1:6. Och Jakob drog ner till Egypten, och där dog han och våra fäder. 16 *1 Mos 23:16f, 33:19, 50:13, Jos 24:32. De fördes till Shekem och lades i den grav som Abraham hade köpt*7:16den grav som Abraham hade köptAbraham tycks ha köpt två markområden: ett i Hebron där Abraham, Isak och Jakob begravdes (1 Mos 23, 25:9, 35:27, 50:13), och ett i Shekem där Jakobs söner senare begravdes (Apg 7:16). Även Jakob köpte mark i samma område (1 Mos 33:19), och här begravdes Josefs ben efter uttåget (Jos 24:32). för en summa i silver av Hamors barn i Shekem.

17 *2 Mos 1:7f. När tiden närmade sig då Gud skulle uppfylla sitt löfte till Abraham, växte folket i antal och de blev allt fler i Egypten, 18 *2 Mos 1:8. ända tills en annan kung kom till makten i Egypten, en som inte kände till Josef. 19 *2 Mos 1:22. Han gick fram med list mot vårt folk och förtryckte våra fäder och tvingade dem att sätta ut sina nyfödda för att de inte skulle överleva.

Mose

20 *2 Mos 2:2, Hebr 11:23. Vid den tiden föddes Mose, och han var vacker inför Gud. Under tre månader sköttes han i sin fars hus, 21 *2 Mos 2:10. och när han sedan sattes ut tog faraos dotter upp honom och uppfostrade honom som sin egen son. 22 Och Mose blev undervisad i all egyptiernas visdom, och han var mäktig i ord och gärningar.

23 *2 Mos 2:11f. När han fyllt fyrtio år fick han tanken att besöka sina bröder, Israels barn. 24 Han fick då se hur en av dem blev misshandlad, och han tog honom i försvar och hämnades honom genom att slå ihjäl egyptiern. 25 Nu trodde Mose att hans bröder skulle förstå att Gud ville rädda dem genom hans hand, men det gjorde de inte. 26 Nästa dag träffade han på några av dem när de slogs, och han försökte få dem att bli sams. Han sade: Ni män är ju bröder! Varför gör ni varandra illa? 27 Men den som hade gjort orätt mot sin landsman stötte undan Mose och svarade: Vem har satt dig till ledare och domare över oss? 28 *2 Mos 2:14. Tänker du döda mig så som du dödade egyptiern i går? 29 *2 Mos 2:21, 18:3f. Vid de orden flydde Mose, och han levde sedan som främling i Midjans land där han fick två söner.

30 *2 Mos 3:2f. När fyrtio år hade gått visade sig en ängel för honom i öknen vid berget Sinai, i lågan från en brinnande törnbuske. 31 Mose var förundrad över synen han såg, och när han gick närmare för att se efter vad det var, hördes Herrens röst: 32 Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Då darrade Mose av fruktan och vågade inte se dit.*7:32 2 Mos 3:6.33 *Hebr 11:27. Men Herren sade till honom: Ta av sandalerna från dina fötter, för platsen där du står är helig mark. 34 Jag har själv sett hur mitt folk förtrycks i Egypten och hört hur de suckar, och jag har stigit ner för att befria dem. Gå nu! Jag sänder dig till Egypten.*7:33f 2 Mos 3:5, 7.

35 Denne Mose som de avvisade när de sade: Vem har satt dig till ledare och domare?, honom sände Gud som ledare och befriare genom ängeln som uppenbarade sig för honom i törnbusken.*7:35 2 Mos 2:14.36 *2 Mos 7:3, 10, 14:21. Det var han som förde dem ut och gjorde under och tecken i Egypten och i Röda havet och i öknen under fyrtio år. 37 *Apg 3:22. Det var denne Mose som sade till Israels barn: En profet lik mig ska Gud låta uppstå åt er, ur era bröders krets.*7:37 5 Mos 18:15.38 *2 Mos 19:3f. Det var han som i församlingen i öknen var tillsammans både med ängeln som talade till honom på berget Sinai och med våra fäder, och han tog emot levande ord för att ge till oss.

39 *4 Mos 14:2f. Men våra fäder ville inte lyda honom. De avvisade honom och vände i sina hjärtan tillbaka till Egypten. 40 De sade till Aron: Gör oss gudar som kan gå framför oss! Vad som hänt med den där Mose som förde oss ut ur Egypten, det vet vi inte.*7:40 2 Mos 32:1.41 *2 Mos 32:4f, 1 Kor 10:7. Och de gjorde vid den tiden en kalv, och de bar fram offer åt avguden och gladde sig över sina händers verk. 42 Men Gud vände sig bort från dem och utlämnade dem till att dyrka himlens här*7:42himlens härGudomligheter med anknytning till stjärnorna. Dyrkan av himlakropparna var utbredd i Orienten och förekom också i Israel, trots att den var förbjuden där (5 Mos 4:19, 2 Kung 21:5, 23:12)., som det står skrivet i profeternas bok*7:42profeternas bok GT:s tolv mindre profeter (Hosea-Malaki), som under antiken normalt skrevs på samma skriftrulle.: Var det åt mig ni bar fram slaktoffer och matoffer under de fyrtio åren i öknen, ni av Israels hus?*7:42f Amos 5:25f (Septuaginta).43 Ni bar Moloks*7:43Molokvar en kanaaneisk gud som dyrkades också av avfälliga israeliter (3 Mos 20:2f). tält och er gud Refans*7:43er gud RefansAndra handskrifter: "guden Romfas". stjärna, de bilder ni gjort för att tillbe. Men jag ska föra bort er i fångenskap bortom Babylon.

44 *2 Mos 25:9, 40, Hebr 8:5. Våra fäder hade vittnesbördets tält*7:44vittnesbördets tältIsraeliternas flyttbara tälthelgedom där arken med lagtavlorna förvarades. i öknen, utformat så som Gud hade bestämt. Han hade befallt Mose att göra det efter den förebild denne fått se. 45 *Jos 3:14f. Det tältet fick våra fäder i arv, och de förde det hit under Josuas ledning när de tog över landet efter folken som Gud drev undan för dem. Här stod det fram till Davids tid. 46 *2 Sam 7:2, Ps 132:5. Han fann nåd inför Gud och bad att få finna en boning åt Jakobs Gud*7:46Jakobs Gud Andra handskrifter: "Jakobs hus". Men se 2 Sam 7:2, Ps 132:3-5.. 47 *1 Kung 6:1f. Men det blev Salomo som byggde ett hus åt honom.

48 *1 Kung 8:27. Den Högste bor dock inte i hus som är byggda av människohand. Profeten säger:

49 Himlen är min tron*7:49fJes 66:1f.

och jorden är min fotpall.

Vad för ett hus kan ni bygga åt mig,

säger Herren,

eller vad för en plats

där jag kan vila?

50 Har inte min hand gjort allt detta?

Avslutande anklagelse

51 *2 Mos 32:9, Jes 63:10, Jer 6:10. Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron! Ständigt gör ni motstånd mot den helige Ande, ni som era fäder. 52 *1 Kung 19:10, Matt 23:29f. Finns det någon profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade den Rättfärdiges ankomst, och nu har ni förrått och mördat honom, 53 *Gal 3:19, Hebr 2:2. ni som fått lagen förmedlad av änglar men inte hållit den."

Stefanus stenas

54 *Apg 5:33. När de hörde detta blev de ursinniga*7:54ursinnigaOrdagrant: "söndersågade i sina hjärtan". och gnisslade tänder mot Stefanus. 55 *Luk 22:69. Men fylld av den helige Ande lyfte han sin blick mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod vid Guds högra sida, 56 *Rom 8:34, Hebr 12:2. och han sade: "Se! Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida."

57 Då skrek de högt och höll för öronen och stormade fram mot honom alla på en gång, 58 *5 Mos 17:5f, Apg 22:20. och de släpade ut honom ur staden och stenade honom. Och vittnena lade sina mantlar vid fötterna på en ung man som hette Saulus. 59 *Ps 31:6, Luk 23:46, 1 Petr 4:19. Så stenade de Stefanus, medan han bad och sade: "Herre Jesus, ta emot min ande." 60 *Matt 5:44, Luk 23:34. Sedan föll han på knä och ropade med hög röst: "Herre, ställ dem inte till svars för denna synd!" Med de orden somnade han in. Och Saulus hade samtyckt till att han dödades.

1 EL príncipe de los sacerdotes dijo entonces: ¿Es esto así?

2 Y él dijo: ✝7.2 cp. 22.1.Varones hermanos y padres, oid: El Dios de la gloria apareció á nuestro padre Abraham, estando en Mesopotamia, ✝7.2 Gn. 11.31.antes que morase en Chârán,

3 Y le dijo: ✝7.3 Gn. 12.1.Sal de tu tierra y de tu parentela, y ven á la tierra que te mostraré.

4 Entonces ✝7.4 Gn. 12.4,5.salió de la tierra de los Caldeos, y habitó en Chârán: y de allí, muerto su padre, le traspasó á esta tierra, en la cual vosotros habitáis ahora;

1 de Esteban

2 delante del Sanedrín.

5 Y no le dió herencia en ella, ni aun para asentar un pie: ✝7.5 Gn. 12.7 y 13.15 y 15.3,18 y 17.8.mas le prometió que se la daría en posesión, y á su simiente después de él, no teniendo hijo.

6 Y hablóle Dios así: ✝7.6 Gn. 15.13,14.Que su simiente sería extranjera en tierra ajena, y que los reducirían á servidumbre y maltratarían, por cuatrocientos años.

7 Mas yo juzgaré, dijo Dios, la nación á la cual serán siervos: y después de esto saldrán ✝7.7 Ex. 3.12.y me servirán en este lugar.

8 Y dióle el pacto ✝7.8 Gn. 17.9-12.de la circuncisión: y así Abraham engendró á Isaac, y le circuncidó al octavo día; é Isaac á Jacob, y Jacob á los doce patriarcas.

9 Y los patriarcas, ✝7.9 Gn. 37.4,11,28.movidos de envidia, vendieron á José para Egipto; mas Dios era con él,

10 Y le libró de todas sus tribulaciones, y ✝7.10 Gn. 41.37,40 y 42.6.le dió gracia y sabiduría en la presencia de Faraón, rey de Egipto, el cual le puso por gobernador sobre Egipto, y sobre toda su casa.

11 Vino entonces hambre en toda la tierra de Egipto y de Canaán, y grande tribulación; y nuestros padres no hallaban alimentos.

12 Y como oyese Jacob ✝7.12 Gn. 42.1-3.que había trigo en Egipto, envió á nuestros padres la primera vez.

13 Y en la segunda, José fué conocido de sus hermanos, y fué sabido de Faraón el linaje de José.

14 Y ✝7.14 Gn. 45.9,27.enviando José, hizo venir á su padre Jacob, y ✝7.14 Gn. 46.26.á toda su parentela, en número de setenta y cinco personas.

15 Así descendió Jacob á Egipto, ✝7.15 Gn. 49.33.donde murió él y nuestros padres;

16 Los cuales ✝7.16 Gn. 50.25. Ex. 13.19.fueron trasladados á Sichêm, y puestos en el sepulcro que ✝7.16 Gn. 23.16 y 33.19.compró Abraham á precio de dinero de los hijos de Hemor de Sichêm.

17 Mas como se acercaba ✝7.17 Gn. 15.13,16.el tiempo de la promesa, la cual Dios había jurado á Abraham, ✝7.17 Ex. 1.7.el pueblo creció y multiplicóse en Egipto,

18 Hasta que se levantó otro rey en Egipto que no conocía á José.

19 Este, usando de astucia con nuestro linaje, maltrató á nuestros padres, ✝7.19 Ex. 1.22.a fin de que pusiesen á peligro de muerte sus niños, para que cesase la generación.

20 En aquel mismo tiempo ✝7.20 Ex. 2.2.nació Moisés, y fué agradable á Dios: y fué criado tres meses en casa de su padre.

21 Mas siendo puesto al peligro, la hija de Faraón le tomó, y le crió como á hijo suyo.

22 Y fué enseñado Moisés en toda la sabiduría de los egipcios; y era poderoso en sus dichos y hechos.

23 Y cuando hubo ✝7.23 Ex. 2.11,12.cumplido la edad de cuarenta años, le vino voluntad de visitar á sus hermanos los hijos de Israel.

24 Y como vió á uno que era injuriado, defendióle, é hiriendo al Egipcio, vengó al injuriado.

25 Pero él pensaba que sus hermanos entendían que Dios les había de dar salud *7.25 ó libertad.por su mano; mas ellos no lo habían entendido.

26 Y al día siguiente, riñendo ellos, se les mostró, y los ponía en paz, diciendo: Varones, hermanos sois, ¿por que os injuriáis los unos á los otros?

27 Entonces el que injuriaba á su prójimo, le rempujó, diciendo: ¿Quién te ha puesto por príncipe y juez sobre nosotros?

28 ¿Quieres tú matarme, como mataste ayer al Egipcio?

29 A esta palabra Moisés huyó, ✝7.29 Ex. 2.22 y 4.20 y 18.3,4.y se hizo extranjero en tierra de Madián, donde engendró dos hijos.

30 Y cumplidos cuarenta años, ✝7.30 Ex. 3.2.un ángel le apareció en el desierto del monte Sina, en fuego de llama de una zarza.

31 Entonces Moisés mirando, se maravilló de la visión: y llegándose para considerar, fué hecha á él voz del Señor:

32 ✝ 7.32 Ex. 3.6. Yo soy el Dios de tus padres, y el Dios de Abraham, el Dios de Isaac, y el Dios de Jacob. Mas Moisés, temeroso, no osaba mirar.

33 Y le dijo el Señor: Quita los zapatos de tus pies, porque el lugar en que estás es tierra santa.

1 Continúa el discurso

2 de Esteban. Su martirio.

34 He visto, he visto la aflicción de mi pueblo que está en Egipto, y he oído el gemido de ellos, y he descendido para librarlos. Ahora pues, ven, te enviaré á Egipto.

35 A este Moisés, al cual habían rehusado, diciendo: ¿Quién te ha puesto por príncipe y juez? á éste envió Dios por príncipe y redentor ✝7.35 Nm. 20.16.con la mano del ángel que le apareció en la zarza.

36 ✝ 7.36 Ex. 12.41 y 33.1. Este los sacó, habiendo hecho ✝7.36 Ex. cp. 7-cp. 11. Sal. 105.27-36.prodigios y milagros en la tierra de Egipto, y en el mar Bermejo, y en el desierto por cuarenta años.

37 Este es el Moisés, el cual dijo á los hijos de Israel: ✝7.37 Dt. 18.15. cp. 3.22Profeta os levantará el Señor Dios vuestro de vuestros hermanos, como yo; á él oiréis.

38 Este es aquél que estuvo en la congregación en el desierto con ✝7.38 ver. 53. Is. 63.9.el ángel que le hablaba en el monte Sina, y con nuestros padres; y recibió ✝7.38 Ro. 3.2.las palabras de vida para darnos:

39 Al cual nuestros padres no quisieron obedecer; antes le desecharon, y se apartaron de corazón á Egipto,

40 Diciendo á Aarón: ✝7.40 Ex. 32.1.Haznos dioses que vayan delante de nosotros; porque á este Moisés, que nos sacó de tierra de Egipto, no sabemos qué le ha acontecido.

41 Y entonces hicieron un ✝7.41 Ex. 32.4-6.becerro, y ofrecieron sacrificio al ídolo, y en las obras de sus manos se holgaron.

42 Y Dios se apartó, y ✝7.42 Sal. 81.12.los entregó que sirviesen al ejército del cielo; como está escrito en el libro de los profetas:

✝ 7.42 Am. 5.25-27. ¿Me ofrecisteis víctimas y sacrificios

En el desierto por cuarenta años, casa de Israel?

43 Antes, trajisteis el tabernáculo de ✝7.43 1 R. 11.7.Moloch,

Y la estrella de vuestro dios Remphan:

Figuras que os hicisteis para adorarlas:

Os transportaré pues, más allá de Babilonia.

44 Tuvieron nuestros padres ✝7.44 Nm. 17.7.el tabernáculo del testimonio en el desierto, como había ordenado Dios, hablando á Moisés ✝7.44 Ex. 25.40.que lo hiciese según la forma que había visto.

45 El cual recibido, metieron también nuestros padres con ✝7.45 He. 4.8.Josué en la posesión de los Gentiles, que Dios echó de la presencia de nuestros padres, hasta los días de David;

46 El cual halló gracia delante de Dios, y ✝7.46 1 Cr. 22.7.pidió hallar tabernáculo para el Dios de Jacob.

47 Mas Salomón le edificó casa.

48 ✝ 7.48 1 R. 8.27. Si bien el Altísimo ✝7.48 cp. 17.24.no habita en templos hechos de mano; como el profeta dice:

49 El cielo es mi trono,

✝ 7.49 Is. 66.1,2. Y la tierra es el estrado de mis pies.

¿Qué casa me edificaréis? dice el Señor;

¿O cuál es el lugar de mi reposo?

50 ¿No hizo mi mano todas estas cosas?

51 ✝ 7.51 Dt. 10.16. Duros de cerviz, é incircuncisos de corazón y de oídos, vosotros resistís siempre al Espíritu Santo: como vuestros padres, así también vosotros.

52 ¿A cuál de los profetas ✝7.52 2 Cr. 36.16. Mt. 21.35.no persiguieron vuestros padres? y mataron á los que antes anunciaron la venida ✝7.52 cp. 3.14.del Justo, del cual vosotros ahora habéis sido entregadores y matadores;

53 Que recibisteis la ley por ✝7.53 ver. 38. Dt. 33.2. Ga. 3.19.disposición de ángeles, y no la guardasteis.

54 Y oyendo estas cosas, regañaban de sus corazones, y crujían los dientes contra él.

55 Más él, ✝7.55 cp. 6.5.estando lleno de Espíritu Santo, puestos los ojos en el cielo, vió la gloria de Dios, y á Jesús que estaba ✝7.55 Sal. 110.1.a la diestra de Dios,

56 Y dijo: He aquí, veo los cielos abiertos, y al Hijo del hombre que está á la diestra de Dios.

57 Entonces dando grandes voces, se taparon sus oídos, y arremetieron unánimes contra él;

58 Y echándolo ✝7.58 Nm. 15.35. Mt. 21.39.fuera de la ciudad, ✝7.58 Lv. 24.16.le apedreaban: y ✝7.58 Dt. 13.9,10 y 17.7. cp. 6.13los testigos pusieron sus vestidos á los pies de un mancebo que se llamaba Saulo.

1 El evangelio en Samaria.

2 Simón el mago.

59 Y apedrearon á Esteban, invocando él y diciendo: Señor Jesús, ✝7.59 Sal. 31.5.recibe mi espíritu.

60 Y puesto de rodillas, clamó á gran voz: ✝7.60 Lc. 23.34.Señor, no les imputes este pecado. Y habiendo dicho esto, durmió.