Pular para o conteúdo
Publicidade

Atos 13

RV

1 Apg 11:26f. I församlingen i Antiokia fanns det profeter och lärare: Barnabas, Simeon som kallades Niger13:1NigerLatin för "den svarte"., Lucius från Kyrene, Manaen som var fosterbror13:1fosterbrorAnnan översättning: "barndomsvän". till landsfursten Herodes, samt Saulus. 2 Apg 9:15, Rom 1:1, Gal 1:15, 1 Tim 2:7, 2 Tim 1:11. När de tjänade Herren13:2tjänade HerrenDvs firade gudstjänst. och fastade sade den helige Ande: "Avskilj Barnabas och Saulus åt mig för den uppgift som jag har kallat dem till." 3 Apg 6:6. fastade de och bad och lade händerna dem och skickade sedan ut dem.

Cypern

4 Utsända av den helige Ande gick de ner till Seleucia13:4SeleuciaStorstaden Antiokias hamn vid Medelhavskusten. och seglade därifrån till Cypern. 5 De kom till Salamis13:5SalamisStor handelsstad på Cyperns östkust, tidigare dess huvudort. och predikade Guds ord i judarnas synagogor. De hade också med sig Johannes13:5JohannesDvs Johannes Markus (se 12:25), Markusevangeliets författare. som medhjälpare.

6 Sedan reste de över hela ön ända till Pafos13:6PafosCyperns dåtida huvudort, berömd för dyrkan av kärleksgudinnan Afrodite.. Där träffade de en jude som utövade magi, en falsk profet vid namn Barjesus13:6BarjesusArameiska för "son till Jesus", som var ett vanligt namn bland antikens judar.. 7 Han höll till hos ståthållaren Sergius Paulus, som var en förståndig man. Denne kallade till sig Barnabas och Saulus och ville höra Guds ord. 8 Men Elymas13:8ElymasMannens förnamn, troligen en grekisering av arab. alim, magiker., trollkarlen det är vad hans namn betyder gick emot dem och försökte hindra ståthållaren från att komma till tro.

9 Saulus, som även kallades Paulus13:9Saulus, som även kallades Paulus Liksom många andra judar hade Paulus både ett hebreiskt namn (Saul) och ett snarlikt romerskt (Paulus, som betyder "liten")., uppfylldes av den helige Ande och spände ögonen i honom 10 Joh 8:44, 1 Joh 3:8. och sade: "Du djävulens son, full av allt svek och bedrägeri och fiende till allt som är rätt! Ska du aldrig sluta att förvränga Herrens raka vägar? 11 Nu kommer Herrens hand över dig, och du ska bli blind en tid och inte kunna se solen." I samma ögonblick föll töcken och mörker över honom, och han irrade omkring och sökte efter någon som kunde ta hans hand och leda honom. 12 Luk 4:32. När ståthållaren såg det som hände kom han till tro, överväldigad av Herrens lära.

I Antiokia i Pisidien

13 Apg 15:37f. Paulus och hans följeslagare seglade sedan ut från Pafos och kom till Perge13:13PergeProvinsen Pamfyliens huvudort, belägen nära dagens Antalya på Turkiets sydkust. i Pamfylien. Där lämnade Johannes dem och återvände till Jerusalem. 14 Själva fortsatte de sin resa från Perge och kom till Antiokia i Pisidien13:14Antiokia i Pisidieni centrala nuvarande Turkiet är inte samma stad som stora Antiokia (13:1).. sabbaten gick de till synagogan och satte sig. 15 Luk 4:16f, Apg 15:21. Efter läsningen av lagen och profeterna lät synagogföreståndarna hälsa dem: "Bröder, om någon av er har ett ord av tröst och förmaning till folket, säg det."

16 reste sig Paulus, gav tecken med handen och sade: "Israeliter och ni som fruktar Gud, lyssna! 17 2 Mos 6:6, 12:37f. Detta folks Gud, Israels Gud, utvalde våra fäder. Han gjorde sitt folk stort när de bodde som främlingar i Egypten. Med upplyft arm förde han dem ut därifrån,13:17gjorde sitt folk stortOrdagrant: "lyfte upp sitt folk" (se vers 18).18 5 Mos 1:31. och under fyrtio år bar han dem13:18bar han demAndra handskrifter: "hade han tålamod med sina barn". i öknen. 19 5 Mos 7:1. Han utrotade sju folk i Kanaans land och gav deras land i arv åt sitt folk. 20 Allt detta tog omkring fyrahundrafemtio år.

Därefter gav han dem domare fram till profeten Samuels tid. 21 1 Sam 8:5, 9:15f, 10:1f. Sedan bad de att en kung, och Gud gav dem Saul, Kishs son, en man av Benjamins stam, för en tid av fyrtio år. 22 1 Sam 13:14, 16:12f, Ps 89:21. Men Gud avsatte honom och gjorde David till kung över dem, och han gav honom sitt vittnesbörd: Jag har funnit David, Ishais son, en man efter mitt hjärta. Han ska utföra min vilja i allt.13:22 Ps 89:21, 1 Sam 13:14.

23 2 Sam 7:12f, Jes 11:1, Jer 23:5. Från hans efterkommande13:23efterkommandeOrdagrant: "säd". Jfr profetiorna i 2 Sam 7:12, Ps 89:5, 30. har Gud efter sitt löfte fört fram en Frälsare för Israel: Jesus. 24 Innan Jesus trädde fram hade Johannes förkunnat omvändelsens dop för hela Israels folk. 25 Matt 3:1f, Mark 1:4, Luk 3:3, Luk 3:15f, Joh 1:19f. Och när Johannes nådde slutet av sin bana, sade han: Det ni tror jag är, det är jag inte. Men efter mig kommer en vars sandaler jag inte ens är värdig att knyta upp.

26 Bröder, söner av Abrahams släkt och ni andra som fruktar Gud! Till oss har budskapet om denna frälsning blivit sänt. 27 Joh 16:3, Apg 3:17, 1 Kor 2:8. Jerusalems invånare och deras ledare förstod nämligen inte vem han var. När de dömde honom, uppfyllde de profeternas ord som läses varje sabbat. 28 Matt 27:20f, Mark 15:11f, Luk 23:18f, Joh 19:6f. Fast de inte fann honom skyldig till något som förtjänade döden, krävde de att Pilatus skulle avrätta honom. 29 5 Mos 21:22f, Matt 27:59f, Mark 15:46, Luk 23:53, Joh 19:38. Och när de hade fullbordat allt som var skrivet om honom, tog de ner honom från träet13:29träetDvs korsets trä. och lade honom i en grav. 30 Apg 2:24f. Men Gud uppväckte honom från de döda, 31 Matt 28:9, Mark 16:9f, Luk 24:13f, Joh 21:1f, Apg 1:3, 1 Kor 15:5f. och han visade sig under många dagar för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket.

32 1 Mos 3:15, 22:18, Jes 7:14, 9:6, Jer 33:14f. Och nu förkunnar vi det glada budskapet för er: löftet som fäderna fick 33 Hebr 1:5, 5:5. har Gud uppfyllt åt oss, deras barn, genom att låta Jesus uppstå. Det står ju skrivet i andra psalmen: Du är min Son, jag har fött dig i dag.13:33 Ps 2:7.34 Och att han har uppväckt honom från de döda för att aldrig mer återvända till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: Jag ska ge er de heliga och fasta nådelöften som David fick.13:34 Jes 55:3.35 Därför säger han också ett annat ställe: Du ska inte låta din Helige se förgängelsen.13:35 Ps 16:10.36 1 Kung 2:10, Apg 2:29. När David sin tid hade tjänat Guds vilja, insomnade han och blev lagd till vila hos sina fäder och såg förgängelsen. 37 Men den som Gud uppväckte har inte sett förgängelsen.

38 Därför ska ni veta, bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse förkunnas för er. 39 Rom 3:26f, 8:3, 10:4, Gal 2:16. Var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag. 40 Se därför till att det som är sagt hos profeterna inte drabbar er:

41 Se, ni föraktare, häpna och under:13:41Hab 1:5.

jag gör en gärning i era dagar,

en gärning ni aldrig kommer att tro

när den berättas för er."

42 När de gick ut bad folket att de skulle tala mer om detta nästa sabbat. 43 Apg 11:23. Och när församlingen skildes åt följde många judar och gudfruktiga proselyter med Paulus och Barnabas, som talade till dem och uppmanade dem att hålla sig till Guds nåd.

44 Följande sabbat var nästan hela staden samlad för att höra Herrens ord. 45 Apg 5:17. Men när judarna fick se allt folket fylldes de av avund, och de hånade Paulus och sade emot det som han förkunnade.

46 Matt 10:6, 21:43, Apg 3:26, 18:6, 28:8, Rom 1:16. svarade Paulus och Barnabas frimodigt: "Guds ord måste först förkunnas för er. Men när ni avvisar det och inte anser er värdiga det eviga livet, vänder vi oss till hedningarna. 47 Jes 42:6, Luk 2:30f. För har Herren befallt oss:13:47Jes 49:6.

Jag har satt dig till ett ljus

för hednafolken,

för att du ska bli till frälsning

ända till jordens yttersta gräns."

48 Rom 8:28f. När hedningarna hörde detta blev de glada och prisade Herrens ord och kom till tro, alla som var bestämda till evigt liv. 49 Och Herrens ord spreds över hela området.

50 Men judarna hetsade upp de förnäma kvinnorna som vördade Gud och de ledande männen i staden. De satte i gång en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drev bort dem från sitt område. 51 Luk 9:5. skakade de av dammet från sina fötter mot dem och fortsatte till Ikonium.13:51skakade av dammet från sina fötter mot demEtt avståndstagande (se Matt 10:14).52 Och lärjungarna uppfylldes av glädje och den helige Ande.

1 HABÍA entonces en la iglesia que estaba en 13.1 cp. 11.26,27.Antioquía, profetas y 13.1 1 Co. 12.28,29. Ef. 4.11.doctores: 13.1 cp. 11.22-26.Bernabé, y Simón el que se llamaba Niger, y 13.1 Ro. 16.21.Lucio Cireneo, y Manahén, que había sido criado con 13.1 Lc. 3.1.Herodes el tetrarca, y 13.1 cp. 12.25.Saulo.

2 Ministrando pues éstos al Señor, y 13.2 Mt. 17.21.ayunando, dijo el Espíritu Santo: Apartadme á Bernabé y á Saulo para la obra 13.2 He. 5.4.para la cual los he llamado.

3 Entonces 13.3 cp. 6.6.habiendo ayunado y orado, y puesto las manos encima de ellos, despidiéronlos.

4 Y ellos, enviados así por el Espíritu Santo, descendieron á Seleucia: y de allí navegaron á 13.4 cp. 4.36.Cipro.

1 Primer viaje de Pablo.

2 Discurso en la sinagoga

5 Y llegados á Salamina, anunciaban la palabra de Dios 13.5 vers. 14,46en las sinagogas de los Judíos: y tenían también 13.5 ver. 13a Juan en el ministerio.

6 Y habiendo atravesado toda la isla hasta Papho, hallaron 13.6 cp. 8.9.un hombre mago, falso profeta, Judío, llamado Barjesús;

7 El cual estaba con el 13.7 cp. 18.12.procónsul Sergio Paulo, varón prudente. Este, llamando á Bernabé y á Saulo, deseaba oír la palabra de Dios.

8 Mas les resistía Elimas el encantador (que así se interpreta su nombre), procurando apartar de la fe al procónsul.

9 Entonces Saulo, que también es Pablo, 13.9 cp. 4.8.lleno del Espíritu Santo, poniendo en él los ojos,

10 Dijo: Oh, lleno de todo engaño y de toda maldad, 13.10 Mt. 13.38.hijo del diablo, enemigo de toda justicia, ¿no cesarás de trastornar los caminos rectos del Señor?

11 Ahora pues, he aquí 13.11 1 S. 5.6.la mano del Señor es contra ti, y serás ciego, que no veas el sol 13.11 Lc. 4.13.por tiempo. Y luego cayeron en él obscuridad y tinieblas; y andando alrededor, buscaba quién le condujese por la mano.

12 Entonces el procónsul, viendo lo que había sido hecho, creyó, maravillado de la doctrina del Señor.

13 Y partidos de 13.13 vers. 5,6Papho, Pablo y sus compañeros arribaron á Perge de Pamphylia: entonces Juan, apartándose de ellos, se volvió 13.13 cp. 12.12.a Jerusalem.

14 Y ellos pasando de Perge, llegaron á Antioquía de Pisidia, y 13.14 cp. 9.20 y 17.2, etc.entrando en la sinagoga un día de sábado, sentáronse.

15 Y después de la lectura de 13.15 cp. 15.21.la ley y de 13.15 Lc. 4.17.los profetas, 13.15 Mr. 5.22.los príncipes de la sinagoga enviaron á ellos, diciendo: Varones hermanos, si tenéis 13.15 He. 13.22.alguna palabra de exhortación para el pueblo, hablad.

16 Entonces Pablo, levantándose, 13.16 cp. 12.17.hecha señal de silencio con la mano, dice: Varones Israelitas, y los que teméis á Dios, oid:

17 El Dios del pueblo de Israel 13.17 Dt. 7.6-8.escogió á nuestros padres, y ensalzó al pueblo, siendo 13.17 Ex. 1.1,7,12.ellos extranjeros en la tierra de Egipto, y 13.17 Ex. 13.14,16.con brazo levantado los sacó de ella.

18 Y por tiempo como de 13.18 Ex. 16.35.cuarenta años soportó sus costumbres en el desierto;

19 Y 13.19 Dt. 7.1.destruyendo siete naciones en la tierra de Canaán, 13.19 Jos. 14.1,2.les repartió por suerte la tierra de ellas.

20 Y 13.20 Jue. 2.16 y 3.9 y 11.26.después, como por cuatrocientos y cincuenta años, dió les jueces hasta el profeta Samuel.

21 Y entonces 13.21 1 S. 8.5.demandaron rey; y 13.21 1 S. 10.1.les dió Dios á Saúl, hijo de Cis, 13.21 1 S. 9.1,2.varón de la tribu de Benjamín, por cuarenta años.

22 Y quitado aquél, 13.22 1 S. 16.13.levantóles por rey á David, al que dió también testimonio, diciendo: 13.22 Sal. 89.20.He hallado á David, hijo de Jessé, 13.22 1 S. 13.14.varón conforme á mi corazón, el cual hará todo lo que yo quiero.

23 13.23 Mt. 1.1. De la simiente de éste, Dios, 13.23 Sal. 132.11.conforme á la promesa, levantó á Jesús por 13.23 Lc. 2.11.Salvador á Israel;

24 Predicando 13.24 Mt. 3.1.Juan delante de la faz de su venida el bautismo de arrepentimiento á todo el pueblo de Israel.

25 Mas como Juan cumpliese su carrera, dijo: 13.25 Jn. 1.20,27.¿Quién pensáis que soy? No soy yo él; mas he aquí, viene tras uno, cuyo calzado de los pies no soy digno de desatar.

26 Varones hermanos, hijos del linaje de Abraham, y los que entre vosotros temen á Dios, 13.26 cp. 3.26.a vosotros es enviada la palabra de esta salud.

27 Porque los que habitaban en Jerusalem, y sus príncipes, 13.27 cp. 3.17.no conociendo á éste, y las voces de los profetas 13.27 ver. 15que se leen todos los sábados, 13.27 Lc. 24.27.condenándo les, las cumplieron.

28 Y 13.28 Mt. 27.22,23. Lc. 23.22,23.sin hallar en él causa de muerte, pidieron á Pilato que le matasen.

29 Y 13.29 Jn. 19.28,30,36,37.habiendo cumplido todas las cosas que de él estaban escritas, 13.29 Lc. 23.53.quitándolo del madero, lo pusieron en el sepulcro.

30 Mas 13.30 cp. 2.24.Dios le levantó de los muertos.

31 Y 13.31 cp. 1.3.él fué visto por muchos días de los que habían subido juntamente con él de Galilea á Jerusalem, 13.31 Lc. 24.48.los cuales son sus testigos al pueblo.

1 de Antioquía de Pisidia.

2 Pablo y Bernabé en Iconio

32 Y nosotros también os anunciamos el evangelio de aquella 13.32 Gn. 12.3.promesa que fué hecha á los padres,

33 La cual Dios ha cumplido á los hijos de ellos, á nosotros, resucitando á Jesús: como también en el salmo segundo está escrito: 13.33 Sal. 2.7.Mi hijo eres , yo te he engendrado hoy.

34 Y que le levantó de los muertos para nunca más volver á corrupción, así lo dijo: 13.34 Is. 55.3.Os daré las misericordias fieles de David.

35 Por eso dice también en otro lugar: 13.35 Sal. 16.10. cp. 2.27,31No permitirás que tu Santo vea corrupción.

36 Porque á la verdad David, habiendo servido en su edad á la voluntad de Dios, durmió, y fué juntado con sus padres, y vió corrupción.

37 Mas aquel que Dios levantó, no vió corrupción.

38 Séaos pues notorio, varones hermanos, que 13.38 Lc. 24.47. 1 Jn. 2.12.por éste os es anunciada 13.38 cp. 5.31.remisión de pecados;

39 Y 13.39 Is. 53.11. Ro. 3.28 y 8.3.de todo lo que por la ley de Moisés no pudisteis ser justificados, en éste es 13.39 Ro. 2.13.justificado todo aquel que creyere.

40 Mirad, pues, que no venga sobre vosotros lo que está dicho en los profetas;

41 Mirad, 13.41 Hab. 1.5.oh menospreciadores, y entonteceos, y desvaneceos;

Porque yo obro una obra en vuestros días,

Obra que no creeréis, si alguien os la contare.

42 Y saliendo ellos de la sinagoga de los Judíos, 13.42 ver. 16los Gentiles les rogaron que el sábado siguiente les hablasen estas palabras.

43 Y despedida la congregación, muchos de los Judíos y de los religiosos prosélitos siguieron á Pablo y á Bernabé; los cuales hablándoles, les persuadían que permaneciesen en 13.43 cp. 11.23 y 14.26 y 15.40.la gracia de Dios.

44 Y el sábado siguiente se juntó casi toda la ciudad á oir la palabra de Dios.

45 Mas los Judíos, visto el gentío, 13.45 cp. 5.17.llenáronse de celo, y se oponían á lo que Pablo decía, contradiciendo y blasfemando.

46 Entonces Pablo y Bernabé, usando de libertad, dijeron: A vosotros á la verdad era menester 13.46 cp. 3.26.que se os hablase la palabra de Dios; mas 13.46 Mt. 21.43.pues que la desecháis, y os juzgáis indignos de la vida eterna, he aquí, 13.46 cp. 28.28.nos volvemos á los Gentiles.

47 Porque así nos ha mandado el Señor, diciendo:

13.47 Is. 49.6. Te he puesto para luz de los Gentiles,

Para que seas salud hasta lo postrero de la tierra.

48 Y los Gentiles oyendo esto, fueron gozosos, y glorificaban la palabra del Señor: y creyeron 13.48 Jn. 1.12. Ro. 9.23.todos los que estaban ordenados para vida eterna.

49 Y la palabra del Señor era sembrada por toda aquella provincia.

50 Mas 13.50 ver. 45. cp. 14.19.los Judíos concitaron mujeres pías y 13.50 cp. 17.12.honestas, y á los principales de la ciudad, y levantaron persecución contra Pablo y Bernabé, y los echaron de sus términos.

51 Ellos entonces 13.51 Lc. 9.5.sacudiendo en ellos el polvo de sus pies, vinieron á 13.51 cp. 14.1.Iconio.

52 Y los discípulos 13.52 Mt. 5.12.estaban llenos de gozo, y 13.52 cp. 2.4.del Espíritu Santo.

Veja também