Daniel 6

Daniel i lejongropen

1 Darejavesh fann det lämpligt att sätta hundratjugo satraper över riket, för att de skulle finnas överallt i riket. 2 Över dem satte han tre furstar, och en av dem var Daniel. Inför dem skulle satraperna avlägga räkenskap så att kungen inte skulle lida någon förlust.

3 Men Daniel utmärkte sig framför de andra furstarna och satraperna, för han hade en ande utan like, och kungen övervägde att sätta honom över hela riket. 4 *Ps 94:21, 1 Petr 2:20, 3:17. Då försökte de andra furstarna och satraperna finna något att anklaga Daniel för i det som gällde riket. Men de kunde inte finna något att anklaga honom för eller något brottsligt hos honom, eftersom han var trogen i sin tjänst. Det fanns varken försumlighet eller ohederlighet hos honom. 5 Då sade männen: "Vi lär inte hitta något att anklaga den där Daniel för, ifall det inte gäller hans gudsdyrkan."

6 *Ps 59:4, Dan 2:4, 3:9, 5:10. Därefter skyndade*6:6skyndadeAnnan översättning: "gick … i grupp". furstarna och satraperna i väg till kungen och sade till honom: "Må du leva för evigt, kung Darejavesh! 7 Rikets alla furstar, guvernörer och satraper, rådsherrar och ståthållare har enats om att det bör antas en kunglig förordning och utfärdas ett påbud: Den som under trettio dagar ber till någon annan gud eller människa än till dig, o konung, ska kastas i lejongropen*6:7lejongropenAssyrierna hade brukat avrätta menedare på ett liknande sätt.. 8 *Est 1:19, 8:8. Så utfärda nu, o konung, ett påbud och sätt upp en skrivelse som efter Mediens och Persiens orubbliga lag inte kan återkallas." 9 Kung Darejavesh gjorde så och lät sätta upp ett skriftligt påbud.

10 *1 Kung 8:44f, 48, Ps 55:18. Så snart Daniel fick veta att skrivelsen var uppsatt, gick han in i sitt hus. På övervåningen hade han fönster öppna i riktning mot Jerusalem*6:10mot JerusalemSynagogor byggdes senare vända mot Jerusalems tempel, den plats dit Gud på ett särskilt sätt knöt sin närvaro (jfr 1 Kung 8:29f).. Där föll han ner på sina knän tre gånger om dagen*6:10tre gånger om dagenNormal praxis såväl i persisk religion som i judendomen. och bad och tackade sin Gud, precis som han tidigare brukat göra.

11 Då kom männen instormande och fann Daniel i färd med att be och åkalla sin Gud. 12 *Dan 3:10f. De gick då till kungen och frågade honom om det kungliga påbudet: "Har du inte satt upp ett påbud om att den som under trettio dagar ber till någon annan gud eller människa än till dig, o konung, ska kastas i lejongropen?" Kungen svarade: "Jo, och påbudet står fast efter Mediens och Persiens orubbliga lag." 13 Då sade de till kungen: "Daniel, en av de judiska fångarna, har varken tagit hänsyn till dig eller det påbud du utfärdat utan ber sin bön tre gånger om dagen."

14 När kungen hörde det blev han djupt bedrövad och bestämde sig för att rädda Daniel. Ända till solnedgången ansträngde han sig för att finna en utväg och rädda honom. 15 Då skyndade männen in till kungen och sade till honom: "Vet, o konung, att det är Mediens och Persiens lag att de påbud och förordningar som kungen utfärdar inte kan återkallas."

16 Då lät kungen hämta Daniel och kasta honom i lejongropen, och kungen sade till Daniel: "Må din Gud, som du ständigt dyrkar, rädda dig!" 17 *Matt 27:60, 66. Och man bar fram en sten och lade den över gropens öppning, och kungen förseglade den med sitt eget och sina stormäns sigill för att inget skulle kunna ändras i det som hände med Daniel. 18 Sedan gick kungen hem till sitt palats. Han fastade hela natten och lät inga kvinnor*6:18inga kvinnorGrundtexten är här svårtolkad. Annan översättning: "ingen underhållning". komma in till sig, och han kunde inte sova.

19 På morgonen när det ljusnade steg kungen upp och skyndade till lejongropen. 20 När han kom i närheten av gropen ropade han på Daniel med ängslig röst. Han sade: "Daniel, du den levande Gudens tjänare! Har din Gud, som du ständigt dyrkar, kunnat rädda dig från lejonen?" 21 Då svarade Daniel kungen: "Må kungen leva för evigt! 22 *Ps 34:8, 91:10f, Dan 3:28. Min Gud har sänt sin ängel och stängt lejonens gap så att de inte skadat mig. För jag är utan skuld inför honom, och jag har inte heller gjort något fel mot dig, o konung."

23 Då blev kungen mycket glad och befallde att man skulle ta upp Daniel ur gropen. När han hade tagits upp kunde man inte se någon skada på honom, eftersom han hade litat på sin Gud. 24 Sedan lät kungen hämta männen som hade anklagat Daniel, och han lät kasta dem i lejongropen med deras barn och hustrur. Innan de ens hade nått botten i gropen överföll lejonen dem och krossade alla deras ben.

25 *Dan 3:31f. Därefter lät kung Darejavesh skriva till alla folk och stammar och språk som fanns över hela jorden:

"Jag önskar er fred och framgång!

26 *Dan 2:44, 4:31, 7:14. Härmed befaller jag att man inom hela mitt rikes område ska bäva och frukta för Daniels Gud.

För han är den levande Guden

som består för evigt.

Hans rike kan inte förgöras,

hans välde har inget slut.

27 Han befriar och räddar,

han gör tecken och under

i himlen och på jorden,

och han har befriat Daniel

ur lejonens våld."

28 *Dan 1:21. Och denne Daniel steg i ära och makt under Darejaveshs regering, det vill säga*6:28det vill sägaAnnan översättning: "och". under persern Koreshs*6:28KoreshRegerade i Mellanöstern åren 539-530 f Kr. Kallas "smord" i Jes 45:1 (se även Esra 1). regering.

1 PARECIÓ bien á Darío constituir sobre ✝6.1 Est. 1.1.el reino ciento veinte gobernadores, que estuviesen en todo el reino.

2 Y sobre ellos ✝6.2 cp. 5.7.tres presidentes, de los cuales Daniel era el uno, á quienes estos gobernadores diesen cuenta, porque el rey no recibiese daño.

3 Pero el mismo Daniel era superior á estos gobernadores y presidentes, ✝6.3 cp. 5.12.porque había en él más abundancia de espíritu: y el rey pensaba ✝6.3 Est. 10.3.de ponerlo sobre todo el reino.

4 Entonces los presidentes y gobernadores buscaban ocasiones contra Daniel por parte del reino; mas no podían hallar alguna ocasión ó falta, porque él era fiel, y ningún vicio ni falta fué en él hallado.

5 Entonces dijeron aquellos hombres: No hallaremos contra este Daniel ocasión alguna, si no la hallamos contra él en la ley de su Dios.

6 Entonces estos gobernadores y presidentes se juntaron delante del rey, y le dijeron así: ✝6.6 ver. 21. cp. 2.4.Rey Darío, para siempre vive:

7 Todos los presidentes del reino, magistrados, gobernadores, grandes y ✝6.7 Esd. 5.14.capitanes, han acordado por consejo promulgar un real edicto, y confirmarlo, que cualquiera que demandare petición de cualquier dios ú hombre en el espacio de treinta días, sino de ti, oh rey, sea echado en el foso de los leones.

8 Ahora, oh rey, confirma el edicto, y firma la escritura, para que no se pueda mudar, conforme á la ✝6.8 Est. 1.19 y 8.8.ley de Media y de Persia, la cual no se revoca.

9 Firmó pues el rey Darío la escritura y el edicto.

1 Los enemigos de Daniel.

2 Daniel en el foso de los leones.

10 Y Daniel, cuando supo que la escritura estaba firmada, entróse en su casa, y abiertas las ventanas de su cámara que estaban ✝6.10 1 R. 8.44,48. Sal. 5.7 y 28.2 y 138.2.hacia Jerusalem, ✝6.10 Sal. 95.6.hincábase de rodillas tres veces al día, y oraba, y confesaba delante de su Dios, como lo solía hacer antes.

11 Entonces se juntaron aquellos hombres, y hallaron á Daniel orando y rogando delante de su Dios.

12 Llegáronse luego, y hablaron delante del rey acerca del edicto real: ¿No has confirmado edicto que cualquiera que pidiere á cualquier dios ú hombre en el espacio de treinta días, excepto á ti, oh rey, fuese echado en el foso de los leones? Respondió el rey y dijo: Verdad es, ✝6.12 ver. 8conforme á la ley de Media y de Persia, la cual no se abroga.

13 Entonces respondieron y dijeron delante del rey: Daniel ✝6.13 cp. 1.6.que es de los hijos de la cautividad de los Judíos, no ha hecho cuenta de ti, oh rey, ni del edicto que confirmaste; antes tres veces al día hace su petición.

14 El rey entonces, oyendo el negocio, pesóle en gran manera, y sobre Daniel puso cuidado para librarlo; y hasta puestas del sol trabajó para librarle.

15 Empero aquellos hombres se reunieron cerca del rey, y dijeron al rey: Sepas, oh rey, que es ley de Media y de Persia, que ningún decreto ú ordenanza que el rey confirmare pueda mudarse.

16 Entonces el rey mandó, y trajeron á Daniel, y echáronle en el foso de los leones. Y hablando el rey dijo á Daniel: El Dios tuyo, á quien tú continuamente sirves, él te libre.

17 Y fué traída una piedra, ✝6.17 Lm. 3.53.y puesta sobre la puerta del foso, la cual ✝6.17 Mt. 27.66.selló el rey con su anillo, y con el anillo de sus príncipes, porque el acuerdo acerca de Daniel no se mudase.

18 Fuése luego el rey á su palacio, y acostóse ayuno; ni instrumentos de música fueron traídos delante de él, y se le fué el sueño.

19 El rey, por tanto, se levantó muy de mañana, y fué apriesa al foso de los leones:

20 Y llegándose cerca del foso llamó á voces á Daniel con voz triste: y hablando el rey dijo á Daniel: Daniel, siervo del ✝6.20 ver. 26Dios viviente, ✝6.20 cp. 3.15.el Dios tuyo, á quien tú continuamente sirves ¿te ha podido librar de los leones?

21 Entonces habló Daniel con el rey: ✝6.21 ver. 6oh rey, para siempre vive.

22 El Dios mío envió su ángel, ✝6.22 cp. 3.28.el cual ✝6.22 He. 11.33.cerró la boca de los leones, para que no me hiciesen mal: porque delante de él se halló en mí justicia: y aun delante de ti, oh rey, yo no he hecho lo que no debiese.

23 Entonces se alegró el rey en gran manera á causa de él, y mandó sacar á Daniel del foso: y fué Daniel sacado del foso, y ninguna lesión se halló en él, porque creyó en su Dios.

24 Y mandándolo el rey fueron traídos aquellos hombres que habían acusado á Daniel, y fueron echados en el foso de los leones, ✝6.24 Est. 9.10.ellos, sus hijos, y sus mujeres; y aun no habían llegado al suelo del foso, cuando los leones se apoderaron de ellos, y quebrantaron todos sus huesos.

25 Entonces el rey Darío escribió ✝6.25 cp. 4.1.a todos los pueblos, naciones, y lenguas, que habitan en toda la tierra: Paz os sea multiplicada:

26 De parte mía es puesta ordenanza, que en todo el señorío de mi reino todos teman y tiemblen de la presencia del Dios de Daniel: porque ✝6.26 Rt. 1.16. Esd. 1.3. cp. 4.34él es ✝6.26 ver. 20. Sal. 42.2.el Dios viviente y permanente por todos los siglos, y su reino tal que no será desecho, y su señorío hasta el fin.

27 Que salva y libra, y hace señales y maravillas en el cielo y en la tierra; el cual libró á Daniel del poder de los leones.

28 Y este Daniel fué prosperado durante el reinado de Darío, y durante el reinado de ✝6.28 Esd. 1.1,2 y 4.5 y 6.14. cp. 10.1Ciro, Persa.