1 Profetlärjungarna sade till Elisha: "Rummet där vi sitter inför dig är för trångt för oss. 2 Så låt oss gå till Jordan*6:2JordanUnder gammaltestamentlig tid var Jordandalen tätbevuxen (Jer 12:5). och hämta varsin timmerstock därifrån, så kan vi där bygga oss ett annat hus där vi kan vara." Han svarade: "Gå ni." 3 Men en av dem sade: "Jag ber dig: Kom med dina tjänare!" Han svarade: "Ja, jag kommer med." 4 Så gick han med dem. Och när de kom till Jordan började de hugga ner träd.

5 Men medan en av dem höll på att fälla ett träd, föll yxjärnet*6:5yxjärnetUnder tidig järnålder (800-tal f Kr) var järnredskap fortfarande dyra och värdefulla. i vattnet. Då skrek han till och sade: "O, min herre! Yxan var lånad." 6 Gudsmannen frågade: "Var föll den i?" Han visade honom stället. Elisha högg då av ett stycke trä och kastade i det just där yxan fallit i vattnet och fick järnet att flyta upp. 7 Sedan sade han: "Ta nu upp det." Då räckte mannen ut handen och tog det.

8 Arams kung låg i krig med Israel. När han rådgjorde med sina tjänare och sade: "På den och den platsen ska jag slå läger", 9 sände gudsmannen bud till Israels kung och lät säga: "Se till att du inte drar förbi den platsen, för arameerna ligger där." 10 Då sände Israels kung folk till den plats som gudsmannen hade angett för honom och varnat honom för. Och han aktade sig noga där. Detta hände inte bara en eller två gånger.

11 Kungen av Aram blev mycket oroad över detta. Han kallade till sig sina tjänare och sade till dem: "Kan ni inte säga mig vem av de våra det är som håller med Israels kung?" 12 Då svarade en av hans tjänare: "Så är det inte, min herre kung. Men Elisha, profeten i Israel, meddelar Israels kung varje ord du talar i din sovkammare." 13 Han sade: "Gå och se efter var han finns, så att jag kan skicka någon att gripa honom." Man berättade då för honom att han var i Dotan*6:13DotanStad ca 1,5 mil norr om Samaria med goda betesmarker (1 Mos 37:17).. 14 Då sände han dit hästar och vagnar och en stor här. De kom på natten och omringade staden.

15 När gudsmannens tjänare tidigt på morgonen steg upp och gick ut, se, då hade en här med hästar och vagnar omringat staden. Tjänaren sade till gudsmannen: "O, min herre, vad ska vi ta oss till?" 16 *2 Krön 32:7, Rom 8:31, 1 Joh 4:4. Han svarade: "Var inte rädd! De som är med oss är fler än de som är med dem." 17 *1 Mos 32:1f, 2 Kung 2:11f, 13:14, Ps 34:8, 68:18. Och Elisha bad: "Herre, öppna hans ögon så att han ser." Då öppnade Herren tjänarens ögon, och han fick se att berget var fullt av hästar och vagnar av eld runt omkring Elisha.

18 *1 Mos 19:11. När arameerna drog ner mot honom bad Elisha till Herren och sade: "Slå detta folk med blindhet." Och Herren slog dem med blindhet, så som Elisha hade bett. 19 Elisha sade då till dem: "Det här är inte den rätta vägen eller den rätta staden. Följ mig, så ska jag föra er till den man som ni letar efter." Och han förde dem till Samaria.

20 Men när de kom till Samaria, sade Elisha: "Herre, öppna deras ögon så att de ser." Då öppnade Herren deras ögon, och de såg att de var mitt i Samaria. 21 När Israels kung såg dem, sade han till Elisha: "Ska jag hugga ner dem, min fader? Ska jag hugga ner dem?" 22 *Ords 25:21, Rom 12:20. Han svarade honom: "Du ska inte hugga ner dem. Hugger du ner dem du har tillfångatagit med svärd och båge? Sätt fram mat och vatten åt dem, låt dem äta och dricka*6:22äta och drickaFörknippades med fredsfördrag (jfr 1 Mos 26:30, 31:46). och låt dem sedan gå tillbaka till sin herre igen." 23 Då lät han laga till en stor måltid åt dem. Och när de hade ätit och druckit lät han dem gå, och de gick tillbaka till sin herre igen. Sedan kom det inte mer några arameiska strövskaror in i Israels land.

24 Därefter samlade Arams kung Ben-Hadad hela sin här och drog upp och belägrade Samaria. 25 Det blev svår svält i Samaria. De belägrade det ända tills ett åsnehuvud kostade åttio siklar silver*6:25åttio siklar silverDrygt 800 gram, flera årslöner. och en fjärdedels kab duvspillning fem siklar silver*6:25en fjärdedels kab … fem siklar silverEn tredjedels liter kostade 50 gram silver, flera månadslöner..

26 Och en gång då Israels kung gick omkring på muren, ropade en kvinna till honom och sade: "Min herre och kung, hjälp mig!" 27 Han svarade: "Hjälper inte Herren dig, varifrån ska då jag få hjälp åt dig? Från logen eller från vinpressen?" 28 *3 Mos 26:29, 5 Mos 28:57, Klag 4:10. Och kungen frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade: "Kvinnan där sade till mig: Ta hit din son, så äter vi honom i dag och min son i morgon. 29 Så kokade vi min son och åt upp honom. Nästa dag sade jag till henne: Ta nu hit din son, så äter vi honom. Men då gömde hon sin son." 30 *1 Kung 21:27. När kungen hörde kvinnans ord, rev han sönder sina kläder där han gick på muren. Då såg folket att han hade säcktyg närmast kroppen. 31 *1 Kung 19:2. Och han sade: "Må Gud straffa mig både nu och i framtiden om Elishas, Shafats sons, huvud får sitta kvar på honom i dag."

32 *1 Kung 19:10, 14, 21:10, 13, 19. Elisha satt i sitt hus och de äldste satt hos honom. Kungen sände en man framför sig, men innan sändebudet hann fram sade Elisha till de äldste: "Ser ni hur den mördarsonen skickar hit en man för att ta mitt huvud? Men se till att ni stänger dörren och spärrar vägen för honom med den när sändebudet kommer. Nu hör jag också ljudet av hans herres steg efter honom." 33 *1 Kung 21:19. Medan han ännu talade med dem, kom sändebudet ner till honom och sade: "Detta onda är från Herren. Varför skulle jag hoppas mer på Herren?"

1 *2Rs 2.3Os filhos dos profetas disseram a Eliseu: Eis que o lugar em que habitamos diante da tua face é estreito demais para nós. 2 Vamos até o Jordão, tomemos de lá cada um de nós uma viga e edifiquemos ali um lugar em que habitemos. Respondeu ele: Ide. 3 Disse um: Digna-te de ir com os teus servos. Ele tornou: Eu irei. 4 Assim, foi com eles. Chegados ao Jordão, cortavam madeiras. 5 Quando um cortava a sua viga, caiu na água o ferro do machado; ele gritou e disse: Ai! Meu senhor! Porque era emprestado. 6 Perguntou o homem de Deus: Onde caiu? Ele lhe mostrou o lugar. Então, Eliseu *2Rs 2.21;4.41;Êx 15.25cortou um pau, o lançou ali e fez nadar o ferro. 7 Disse: Levanta-o. Estendeu ele a mão e o tomou.

8 Ora, o rei da Síria fazia guerra a Israel; teve conselho com os seus servos, dizendo: Em tal e tal lugar, estará o meu acampamento. 9 Mandou *2Rs 6.12;4.1,7o homem de Deus dizer ao rei de Israel: Guarda-te, não passes por tal e tal lugar, porque os siros estão descendo ali. 10 O rei de Israel enviou ao lugar que o homem de Deus lhe dissera e de que o avisara; assim, se salvou ali não uma nem duas vezes. 11 Turbou-se o coração do rei da Síria por causa disso, chamou os seus servos e disse-lhes: Não me mostrareis qual de nós é pelo rei de Israel? 12 Respondeu um dos seus servos: Não é assim, ó rei, meu senhor; mas o profeta Eliseu, que está em Israel, refere ao rei de Israel as palavras que falas na tua câmara de dormir. 13 Ele disse: Ide e vede onde está, para que eu envie e faça trazê-lo. Foi-lhe dito: Eis que ele está em *Gn 37.17Dotã.

14 Portanto, mandou para lá cavalos e carros e uma tropa numerosa; chegaram de noite e cercaram a cidade. 15 Tendo-se levantado cedo o servo do homem de Deus e saído para fora, eis que uma tropa de cavalos e carros estava ao redor da cidade. Disse-lhe o seu servo: Ai! Meu senhor! Como havemos de fazer? 16 Respondeu ele: *Êx 14.13Não tenhas medo; pois *2Cr 32.7-8;Rm 8.31mais são os que estão conosco do que os que estão com eles. 17 Orou Eliseu e disse: *2Rs 6.20Jeová, abre os seus olhos, para que veja. Abriu Jeová os olhos do moço, que viu o monte cheio de *2Rs 2.11;Sl 68.17;Zc 6.1-7cavalos e carros de fogo ao redor de Eliseu. 18 Ao descerem os siros a ele, orou Eliseu a Jeová e disse: Fere de cegueira a essa gente. *Gn 19.11Feriu-a de cegueira conforme a palavra de Eliseu. 19 Eliseu disse-lhe: Este não é o caminho, nem esta a cidade; segui-me, e guiar-vos-ei ao homem que buscais. Guiou-os a Samaria.

20 Tendo eles entrado em Samaria, disse Eliseu: *2Rs 6.17Abre, Jeová, os olhos destes homens para que vejam. Abriu-lhes Jeová os olhos, e viram; e eis que estavam no meio de Samaria. 21 Quando o rei de Israel os viu, perguntou a Eliseu: Feri-los-ei, feri-los-ei, *2Rs 2.12;5.13;8.9meu pai? 22 Respondeu ele: Não os ferirás. *Dt 20.11-16;2Cr 28.8-15Acaso, feririas tu os que fazes cativos com a tua espada e com o teu arco? *Rm 12.20Manda pôr-lhes diante pão e água, para que comam, e bebam, e tornem ao seu amo. 23 Preparou-se-lhes uma grande quantidade de alimentos; tendo eles comido e bebido, despediu-os, e eles voltaram para o seu amo. *2Rs 5.2;24.2As tropas da Síria não entraram mais na terra de Israel.

24 Depois disso, ajuntou *1Rs 20.1Ben-Hadade, rei da Síria, todo o seu exército, e subiu, e sitiou a Samaria. 25 Houve uma grande fome em Samaria; eis que a sitiaram, até que se vendeu uma cabeça de jumento por oitenta siclos de prata, e a quarta parte dum cabe de esterco de pombas, por cinco siclos de prata. 26 Passando o rei de Israel sobre o muro, gritou-lhe uma mulher, dizendo: Acode-me, ó rei, meu senhor. 27 Ele disse: Se Jeová não te acudir, donde te acudirei eu? Da eira ou do lagar? 28 O rei perguntou-lhe: Que é o que tens? Respondeu ela: Esta mulher me disse: Dá teu filho, para o comermos hoje e amanhã comeremos meu filho. 29 *Lv 26.27-29;Dt 28.52-53,57;Lm 4.10Cozemos meu filho e o comemos; e, ao outro dia, lhe disse eu: Dá teu filho para o comermos; e ela escondeu seu filho. 30 Tendo o rei ouvido as palavras da mulher, *1Rs 21.27rasgou os seus vestidos (ora ele ia passando sobre o muro.); o povo olhou e viu que o rei tinha sacos sobre a sua carne. 31 Então, ele disse: *Rt 1.17;1Rs 19.2Assim me faça Deus e ainda mais, se a cabeça de Eliseu, filho de Safate, lhe ficar hoje sobre os ombros.

32 Eliseu, porém, estava sentado em sua casa, juntamente *Ez 8.1;14.1;20.1com os anciãos. Enviou o rei um dos seus assistentes; mas, antes que o mensageiro chegasse a Eliseu, disse este aos anciãos: *1Rs 18.4,13-14;21.10,13Vedes como este filho dum homicida mandou tirar-me a cabeça? Olhai quando vier o mensageiro, fechai a porta e empurrai-o para fora com a porta. Porventura, não vem após ele o ruído dos pés do seu amo? 33 Quando Eliseu ainda estava falando com eles, eis que desceu o mensageiro a ter com ele. Disse ele: *Is 8.21;Jr 2.25Eis que este mal vem de Jeová; porque me deteria eu mais por causa dele?