1 4 Mos 14:25, 21:4, 5 Mos 1:40, Dom 11:18. Så vände vi om och gick mot öknen, på vägen mot Röda havet, så som Herren hade sagt till mig. Det tog lång tid att ta oss runt Seirs2:1runt … SeirNär folket vägrades genomfart rundade man istället området (4 Mos 20:14f). bergsbygd. 2 Då sade Herren till mig: 3 "Länge nog har ni gått runt om denna bergsbygd. Vänd er nu mot norr. 4 4 Mos 20:14f. Och säg till folket: Ni kommer att dra fram genom det område som tillhör era bröder, Esaus barn som bor i Seir. De är rädda för er, men var försiktiga. 5 1 Mos 36:8. Ni ska inte gå i strid med dem, för av deras land ska jag inte ge er ens så mycket som en fotsbredd, eftersom jag redan har gett Seirs bergsbygd till besittning åt Esau. 6 Ni ska köpa mat att äta av dem för pengar, och köpa vatten att dricka av dem för pengar, 7 Ps 23:1. för Herren din Gud har välsignat dig i allt du företagit dig. Han har tagit hand om dig under din vandring i denna stora öken. I dessa fyrtio år har Herren din Gud varit med dig och ingenting har fattats dig."
8 Så drog vi bort från våra bröder, Esaus barn, som bodde i Seir, och lämnade Hedmarksvägen och Elat och Esjon-Geber. Vi vek av och tog vägen mot Moabs öken. 9 1 Mos 19:37. Och Herren sade till mig: "Du ska inte angripa Moab eller gå i strid med dem, för av deras land ska jag inte ge dig något till besittning, eftersom jag redan har gett Ar till Lots barn."
10 4 Mos 13:23, 29, 34. Förr bodde emeerna där, de var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. 11 Liksom anakiterna räknas också de för rafaeer2:11rafaeerHögväxt folk som förknippades med området öster om Jordan (3:11f) och senare med Gazaremsan (2 Sam 21:16f, 1 Krön 20:4f)., men moabiterna kallar dem emeer. 12 1 Mos 14:6, 36:20f. I Seir bodde tidigare horeerna2:12horeernaTroligen utvandrade hurriter, ett indoeuropeiskt folk från Mitanniriket i Syrien., men Esaus barn drev bort dem och förgjorde dem och bosatte sig i deras land, alldeles som Israel gjorde med det land som Herren hade gett dem till besittning.
13 4 Mos 21:12. "Så bryt nu upp och gå över bäcken Sered2:13bäcken SeredSommartorr bäckravin som mynnar ut vid Döda havets sydspets.." Vi gick då över den bäckravinen. 14 4 Mos 14:29f. Från den tid vi lämnade Kadesh-Barnea tills vi gick över bäcken Sered gick det trettioåtta år. Under den tiden dog hela det släkte av stridsmän som fanns i lägret, så som Herren med ed hade förklarat för dem. 15 Herrens hand var emot dem, och han utrotade dem ur lägret så att de dog.
16 När nu alla stridsmän i folket hade dött, 17 sade Herren till mig: 18 "Du ska i dag gå över Moabs gräns vid Ar 19 1 Mos 19:38, Dom 11:15f. och ska då komma i närheten av ammoniterna. Men du ska inte angripa dem eller gå i strid med dem, för jag kommer inte att ge dig något i ammoniternas land till besittning, eftersom jag redan har gett det till Lots barn."
20 Också detta räknas till rafaeernas land. Rafaeer bodde där tidigare, men ammoniterna kallar dem samsummiter. 21 De var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna, som fördrev dem och bosatte sig i deras land. 22 På samma sätt gjorde han för Esaus barn som bor i Seir, när han förgjorde horeerna för dem. De drev bort dem och bosatte sig i deras land, där de bor än i dag. 23 Även aveerna som bodde i byar ända fram till Gaza blev förgjorda av kaftoreerna, som drog ut från Kaftor2:23KaftorTroligen Kreta, filisteernas hemland (Jer 47:4, Amos 9:7). och sedan bodde i deras land.
24 "Bryt nu upp och gå över floden Arnon2:24floden ArnonDjup flodravin öster om Döda havet. Ofta Moabs norra gräns (3:16).. Se, jag har gett amorén Sichon, kungen i Heshbon, och hans land i din hand. Börja att inta det och ge dig i strid med honom. 25 2 Mos 23:27, 5 Mos 11:25. Redan i dag ska jag börja att inge fruktan och skräck för dig hos alla folk under himlen, så att de darrar och bävar för dig när de hör berättas om dig."
26 4 Mos 21:21f, 5 Mos 20:10. Och jag skickade sändebud från Kedemots öken2:26Kedemots ökenÖster om Moab (hebr. kédem betyder "öster"). till Sichon, kungen i Heshbon, med fridsamma ord och lät säga: 27 "Låt mig gå igenom ditt land. Jag ska strikt följa vägen utan att vika av åt höger eller vänster. 28 Jag ska äta den mat som du vill sälja till mig för pengar och dricka det vatten som du vill ge mig för pengar. Låt mig bara passera igenom till fots 29 – på samma sätt som Esaus barn, Seirs invånare, och moabiterna, Ars invånare, handlade mot mig – så att jag kan gå över Jordan in i det land som Herren vår Gud vill ge oss."
30 5 Mos 29:7f, Amos 2:9. Men Sichon, kungen i Heshbon, var inte villig att låta oss gå igenom hans land, för Herren din Gud hade förhärdat hans ande och gjort hans hjärta hårt för att ge honom i din hand, så som det är i dag. 31 Och Herren sade till mig: "Se, jag börjar nu att ge Sichon och hans land till dig. Börja inta det så att du får hans land till besittning."
32 Sichon drog då emot oss med allt sitt folk för att strida mot oss vid Jahas. 33 Men Herren vår Gud överlämnade honom till oss, och vi slog honom, hans söner och allt hans folk. 34 Vi intog vid den tiden alla hans städer och vigde2:34vigdeHebr. charám innebar att överlåta något åt Herren och avskilja det från människornas värld, ofta genom förintelse. alla män, kvinnor och barn i varje stad åt förintelse. Vi lät ingen komma undan. 35 Bara boskapen tog vi som byte tillsammans med rovet från de städer vi intog. 36 Från Aroer vid floden Arnons strand, och från staden i dalen ända till Gilead fanns ingen stad vars murar var för höga för oss. Herren vår Gud gav allt till oss. 37 Men ammoniternas land lät du vara ifred, hela landsträckan längs Jabboks dalsänka och städerna i bergsbygden, alldeles som Herren vår Gud hade befallt.
1 Então, Nm 21.4voltamos e partimos para o deserto pelo caminho do mar Vermelho, como Jeová me falou; e muitos dias rodeamos o Dt 1.2monte Seir. 2 Jeová disse: 3 Assaz tendes andado em roda deste monte; voltai-vos para o norte. 4 Nm 20.14-21Ordena ao povo, dizendo: Vós ides passar pelo território de vossos irmãos, filhos de Esaú, que habitam em Seir. Êx 15.15Terão medo de vós; portanto, guardai-vos bem. 5 Não os provoqueis, porque não vos darei da sua terra nem sequer o que pisar a planta dum pé; pois a Esaú dei o monte Seir por possessão. 6 Comprareis deles por dinheiro comida para comerdes e também deles comprareis água para beberdes. 7 Pois Jeová, teu Deus, te há abençoado em toda a obra das tuas mãos; conheceu o teu caminho por Dt 1.19este grande deserto; Dt 2.14;Nm 14.33-34;32.13estes quarenta anos Jeová, teu Deus, tem estado contigo; nada te há faltado. 8 Assim passamos de nossos irmãos, filhos de Esaú, que habitam em Seir, do caminho da Dt 1.1Arabá, de Elate e de Eziom-Geber.
Tendo voltado, passamos pelo caminho do deserto de Moabe. 9 Então, Jeová me disse: Não molestes a Moabe, nem lhe faças guerra, porque não te darei da sua terra por possessão; pois dei Dt 2.18,29;Nm 21.15,28Ar em possessão Gn 19.36-37aos filhos de Ló 10 (Os emins dantes habitavam nela, povo grande, numeroso e alto, como os anaquins. 11 Também eles são considerados Dt 2.20;Gn 14.5refains, como os anaquins; porém os moabitas lhes chamam emins. 12 Os Dt 2.22horeus também habitavam dantes em Seir, mas os filhos de Esaú os desapossaram; e, tendo-os destruído diante de si, habitavam no lugar deles, Nm 21.25,35assim como Israel fez à terra da sua possessão que Jeová lhes deu.). 13 Levantai-vos, agora, e passai a torrente de Zerede. Passamos, pois, a torrente de Zerede. 14 Os dias em que caminhamos de Cades-Barneia até termos passado a torrente de Zerede foram Dt 2.7trinta e oito anos; até que se extinguiu do meio do arraial Nm 14.29-35;26.64-65;Sl 106.26;1Co 10.5toda a geração dos homens de guerra, como Jeová lhes havia jurado. 15 Jd 5Também a mão de Jeová foi contra eles, para os fazer perecer do meio do arraial, até serem extintos.
16 Quando Dt 2.14todos os homens de guerra foram extintos pela morte dentre o povo, 17 disse-me Jeová: 18 Tu vais passar, hoje, o território de Moabe, a saber, Dt 2.9Ar. 19 Quando chegares defronte dos filhos de Amom, não os molestes, nem lhes faças guerra; porque não te darei da terra dos filhos de Amom por possessão, pois a dei em possessão aos Dt 2.9filhos de Ló 20 (Esta também é considerada terra de Dt 2.11refains. Nela habitavam dantes refains, mas os amonitas lhes chamam zanzumins, 21 povo grande, e numeroso, e alto, como os anaquins; Jeová os destruiu diante dos amonitas; e estes, tendo-os desapossado, habitavam no lugar deles; 22 assim como fez pelos filhos de Esaú, que habitam em Seir, quando de diante deles destruiu os Dt 2.12horeus. Os filhos de Esaú, tendo-os desapossado, habitaram no lugar deles até este dia; 23 e os Js 13.3avins, que habitavam em vilas até Gaza, foram destruídos pelos Gn 10.14;1Cr 1.12caftorins que saíram de Jr 47.4;Am 9.7Caftor e habitaram no lugar deles.). 24 Levantai-vos, parti e passai a torrente de Arnom; eis que entreguei nas tuas mãos a Seom, o amorreu, rei de Hesbom, e a sua terra; entra a desapossá-lo e faze-lhe a guerra. 25 Hoje, começarei a meter o Dt 11.25;Êx 23.27;Js 2.9terror e o medo de ti aos povos que estão debaixo de todo o céu, de sorte que, ao ouvirdes a tua fama, Êx 15.14-16tremam e se angustiem por causa de ti.
26 Nm 21.21-32Então, do deserto de Quedemote, enviei mensageiros a Seom, rei de Hesbom, com palavras de paz, dizendo: 27 Deixa-me passar pela tua terra; apenas pela estrada real irei; não me desviarei nem para a direita nem para a esquerda. 28 Vender-me-ás por dinheiro a comida, para que eu coma; e dar-me-ás por dinheiro a água, para que eu beba. Tão somente deixa-me passar a pé; 29 assim como me fizeram os filhos de Esaú, que habitam em Seir, e os moabitas, que habitam em Dt 2.9Ar; até que eu passe o Jordão e entre na terra que Jeová, nosso Deus, nos está dando. 30 Mas Seom, rei de Hesbom, não nos quis deixar passar por sua terra, porque Jeová, teu Deus, lhe endureceu o espírito e lhe fez obstinado o coração, para to entregar nas mãos, como hoje se vê. 31 Disse-me, pois, Jeová: Eis que comecei a entregar-te Seom e a sua terra; entra a desapossá-lo, para que recebas por herança a sua terra. 32 Então, Seom nos saiu ao encontro, ele e todo o seu povo, para nos dar batalha em Jaza. 33 Jeová, nosso Deus, no-lo entregou, e ferimo-lo, a ele, e a seus filhos, e a todo o seu povo. 34 Tomamos-lhes, nesse tempo, todas as cidades, e fizemos Dt 3.6perecer totalmente os homens de cada cidade com as mulheres e os pequeninos, e não deixamos sobrevivente algum; 35 Dt 3.7somente o gado, guardamo-lo por presa para nós, juntamente com o despojo das cidades que havíamos tomado. 36 Dt 3.12;4.48Desde Aroer, que está à beira da torrente de Arnom, e, desde a cidade que está no vale da torrente até Gileade, não houve cidade tão alta que não pudéssemos tomá-la; tudo no-lo entregou Jeová, nosso Deus; 37 Dt 2.19somente à terra dos filhos de Amom, a ela não chegaste, a saber, a toda a banda da torrente de Jaboque, e às cidades da região montanhosa, e a tudo o que Jeová, nosso Deus, nos proibiu.