1 *Pred 8:15, Luk 12:19f. Jag sade i mitt hjärta: Kom, jag låter dig pröva glädjen. Njut av det goda! Men också det var förgängligt.

2 *Ords 14:13, Pred 7:3, 6. Jag sade om skrattet:

"Det är dårskap",

och om glädjen:

"Vad tjänar den till?"

3 *Pred 7:17f. Jag tänkte i mitt hjärta att jag skulle liva upp*2:3liva uppAnnan översättning: "stärka", "locka". min kropp med vin, medan hjärtat fick leda mig med vishet, och få grepp om dårskapen tills jag såg vad som är bäst för människors barn att göra under himlen de dagar de lever.

4 *1 Kung 6:1, 7:1, 2 Krön 3:1f, Höga V 8:11f. Jag tog mig an stora projekt: Jag byggde hus*2:4byggde husSalomo byggde på sitt palats, "Libanonskogshuset", i tretton år (1 Kung 7). Han byggde också templet (1 Kung 5-8) samt många andra projekt (1 Kung 9:15, 19). åt mig, jag planterade vingårdar åt mig. 5 Jag anlade trädgårdar och parker åt mig och planterade där alla slags fruktträd. 6 Jag gjorde vattendammar åt mig för att vattna en växande skog av träd. 7 *2 Krön 1:12. Jag köpte slavar och slavinnor och fick tjänare som fötts i mitt hus. Dessutom hade jag mer boskap*2:7boskapDe kungliga hjordarna var mycket stora (se 1 Krön 27:29f, 28:1, 1 Kung 4:23). av oxar och får än någon före mig i Jerusalem. 8 *1 Kung 10:11f, 2 Krön 9:10f. Jag samlade också silver och guld och skatter från kungar och länder*2:8silver och guld och skatter från kungar och länderFrån handelsflottan och grannfolkens regenter (se 1 Kung 9:26f, Ps 72:10f).. Jag skaffade mig sångare och sångerskor*2:8sångare och sångerskorVanliga vid kungens hov (2 Sam 19:35, 1 Kung 10:12). Salomo skrev själv sånger (Ps 72, 127, 1 Kung 4:32) och organiserade templets musiker (2 Krön 8:14). och det som är mannens lust*2:8mannens lustSalomo anges som författare till Höga Visans kärlekspoesi. Han fick med tiden allt fler hustrur (Höga V 6:7), delvis på grund av politiska allianser (1 Kung 11).: en kvinna, ja, kvinnor*2:8en kvinna, ja, kvinnorDen troligaste översättningen av hebr. shiddá. Annan översättning (Septuaginta): "en munskänk och (vackra) servitriser".. 9 *1 Kung 10:23f, 2 Krön 9:22. Jag blev stor och överträffade alla som varit i Jerusalem före mig. Samtidigt behöll jag min vishet. 10 Allt mina ögon begärde gav jag dem. Jag nekade inte mitt hjärta någon glädje, för mitt hjärta hade glädje av all min möda, och det var lönen för all min möda.

11 *Pred 1:2, 14, Matt 6:29. Men när jag såg på allt som mina händer hade gjort och på den möda jag lagt ner, då var allt förgängligt och ett jagande efter vind. Det finns inget att vinna under solen.

12 *Pred 1:17, 7:26f. Sedan vände jag mig för att betrakta vishet och dumhet och dårskap – för vad kan den göra som kommer efter kungen? Bara det som redan är gjort! 13 *Pred 7:11f, 9:18, 10:10. Då insåg jag att visheten är bättre än dårskapen, liksom ljuset är bättre än mörkret. 14 *Ords 14:33, 15:7, 17:24, Pred 8:1, 9:2. Den vise har ögon i sitt huvud, medan dåren vandrar i mörker. Men jag märkte att samma öde drabbar dem båda.

15 *Job 21:7f, Pred 6:8, 8:14, 9:2. Då sade jag i mitt hjärta: Det som drabbar dåren ska drabba mig också. Vad har jag då för nytta av all min vishet? Och jag sade i mitt hjärta: Också det är förgängligt. 16 *Job 18:17, Ps 49:11. För varken den vise eller dåren minns man för evigt. I kommande dagar är båda snart glömda. Och hur dör den vise? Som dåren!

17 *Job 3:21, 14:13. Då hatade jag livet, för det som görs under solen var en plåga för mig. Allt är förgängligt och ett jagande efter vind. 18 *Ps 39:7, 49:18. Jag hatade all min möda som jag haft under solen, för jag måste ju lämna det till den som kommer efter mig. 19 Och vem vet om han är en vis man eller en dåre? Ändå ska han få råda över allt som jag med möda och vishet har samlat under solen. Också det är förgängligt.

20 Då blev jag förtvivlad i mitt hjärta över all den möda som jag gjort mig under solen. 21 *Ps 39:7, Klag 5:2. För om en människa har arbetat med vishet och kunskap och skicklighet, så måste hon ändå lämna sin del åt någon annan som inte lagt ner någon möda på det. Också det är förgängligt och ett stort elände. 22 *Pred 1:3. Vad får då människan för all sin möda och sitt hjärtas strävan som hon har under solen? 23 *Job 7:1f, 14:1, Pred 5:16. Alla hennes dagar är ju ett lidande, hennes arbete är bara bekymmer. Inte ens om natten får hennes hjärta ro. Också det är förgängligt.

24 *Pred 5:18. Det finns inget bättre för människan än att få äta och dricka och se det goda i sin möda*2:24se det goda i sin mödaAnnan översättning: "ha det gott under sin möda" (även i 3:13, 5:17).. Jag förstod att också det kommer från Guds hand. 25 *1 Kung 4:22f. För vem kan äta och vem kan njuta utom genom honom*2:25utom genom honomAndra handskrifter: "utom jag".? 26 *Ps 97:11, Ords 13:21f, 28:8. Åt den människa som är god i hans ögon ger han vishet och kunskap och glädje. Men åt syndaren ger han besväret att samla och lägga på hög för att det ska ges åt den som är god i Guds ögon. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.

1 Eu disse no meu coração: Vamos! Eu te provarei pela *Ec 7.4;8.15alegria; sê, pois, feliz. Eis que isso também era vaidade. 2 *Ec 7.3,6;Pv 14.13Falando do riso, disse eu: É loucura! E da alegria: Que consegue ela? 3 Procurei no meu coração como *Ec 10.19;Jz 9.13;Sl 104.15estimular com vinho a minha carne, sem deixar de me guiar pela sabedoria, e como me apoderar da *Ec 7.25estultícia, até ver *Ec 2.24;3.12-13;5.18;6.12;8.15;12.13o que era bom que os filhos dos homens fizessem debaixo do céu todos os dias da sua vida. 4 Empreendi grandes obras; *1Rs 7.1-12edifiquei para mim casas; plantei para mim *Ct 8.10-11vinhas; 5 fiz para mim *Ct 4.16;5.1jardins e *Ne 2.8quintas e neles plantei árvores frutíferas de todas as espécies; 6 fiz para mim *Ne 2.14;3.15-16depósitos de água, para deles regar o bosque em que cresciam as árvores. 7 Comprei servos e servas e tive servos *Gn 14.14;15.3que nasceram em minha casa; tive também grandes possessões de *1Rs 4.23gados e de rebanhos, mais do que todos os que antes de mim existiram em Jerusalém. 8 Amontoei para meu uso a prata, e *1Rs 9.28;10.10,14,21o ouro, e os tesouros *1Rs 4.21dos reis e *1Rs 20.14;Lm 1.1das províncias; provi-me de *2Sm 19.35cantores e cantoras e das delícias dos filhos dos homens, e concubinas em grande número. 9 Assim, me *Ec 1.16;1Cr 29.25engrandeci e me tornei mais rico do que todos os que antes de mim existiram em Jerusalém; perseverou também comigo a minha sabedoria. 10 De *Ec 6.2tudo quanto desejaram os meus olhos, não lhes privei; não neguei alegria alguma ao meu coração, pois o meu coração se pode alegrar de todo o meu trabalho; esta foi de todo o meu trabalho *Ec 3.22;5.18;9.9a minha porção. 11 Então, olhei eu para todas as obras que as minhas mãos haviam feito e para todo o trabalho que me tinha esforçado por fazer; eis que tudo era *Ec 2.22-23;1.14vaidade e desejo vão, não havendo *Ec 1.3;3.9;5.16proveito algum debaixo do sol.

12 Virei-me para *Ec 1.17contemplar a sabedoria, e a loucura, e a estultícia, porque, depois do rei, que pode fazer o homem? *Ec 1.9-10Somente o que já se fez. 13 Então, vi eu que *Ec 7.11-12,19;9.18;10.10a sabedoria é mais excelente do que a estultícia, quanto a luz é mais excelente do que as trevas. 14 Os olhos do sábio estão na sua cabeça, mas *Pv 17.24;1Jo 2.11o estulto anda em trevas; contudo, percebi eu que *Ec 3.19;6.6;7.2;9.2-3;Sl 49.10uma e a mesma coisa lhes sucede a ambos. 15 Disse eu no meu coração: *Ec 2.16Como sucede ao estulto, assim me sucede a mim; *Ec 6.8,11de que vale, pois, ser sábio? Então, disse eu, no meu coração, que também isso era vaidade. 16 Pois do sábio, bem como do estulto, *Ec 1.11;4.16;9.5a memória não durará para sempre, visto que nos dias vindouros tudo já se terá esquecido. *Ec 2.14Como se explica que o sábio morre assim como o estulto! 17 Assim *Ec 4.2aborreci a vida, porque me pareceu bem duro todo o trabalho que se faz debaixo do sol. Pois tudo é vaidade e desejo vão.

18 Aborreci *Ec 2.11;1.3todo o meu trabalho com que me tinha afadigado debaixo do sol, visto que tenho de *Sl 39.6;49.10deixá-lo a quem virá depois de mim. 19 Quem sabe se ele será sábio ou estulto? Contudo, ele terá domínio sobre todo o meu trabalho com que me afadiguei e em que mostrei a sabedoria debaixo do sol. Também isso é vaidade. 20 Pelo que tratei de fazer que o meu coração perdesse a esperança de todo o trabalho com que me tinha afadigado debaixo do sol. 21 Pois há homem que trabalha com sabedoria, com ciência e com *Ec 4.4destreza; contudo, *Ec 2.18deixará o seu trabalho para ser a porção de quem nele não trabalhou. Também isso é vaidade e grande mal. 22 Pois que alcança o homem com todo o seu trabalho e com a *Ec 1.14fadiga do seu coração, em que ele anda trabalhando debaixo do sol? 23 Pois todos os seus dias são *Ec 1.18;5.17;Jó 5.7;14.1dores, e o seu trabalho, vexação; até de noite não *Sl 127.2descansa o seu coração. Também isso é vaidade.

24 Não há *Ec 2.3;3.12-13,22;5.18;6.12;8.15;9.7;1Tm 6.17nada melhor para o homem do que comer, beber e fazer que a sua alma goze o bem do seu trabalho. Também eu vi que isso vem *Ec 3.13da mão de Deus. 25 Pois quem pode comer ou quem pode gozar mais do que eu? 26 Pois, ao homem que lhe agrada, *Jó 32.8;Pv 2.6Deus dá sabedoria, e ciência, e alegria; mas, *Jó 15.20ao pecador, dá trabalho para que ele ajunte e amontoe, *Jó 27.16-17;Pv 13.22a fim de dar àquele que agrada a Deus. Também isso é *Ec 1.14vaidade e desejo vão.