1 2 Mos 12:1f, Matt 26:1f, Mark 14:1f. Det osyrade brödets högtid, som kallas påsk22:1påskHebr. pésachbetyder "passera", "skona" (2 Mos 12:13), och firas till minne av Israels räddning ur Egypten. I fullmånens sken den 14:e Nisan (mars-april) åt man det offrade påskalammet och firade sedan "det osyrade brödets högtid" i sju dagar (2 Mos 12:17)., var nu nära. 2 Luk 20:19. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att röja Jesus ur vägen, men de var rädda för folket.
3 Matt 26:14f, Mark 14:10f, Joh 13:3, 27. Då for Satan in i Judas, som kallades Iskariot och var en av de tolv. 4 Han gick bort och talade med översteprästerna och ledarna för tempelvakten om hur han skulle kunna utlämna Jesus åt dem. 5 De blev glada och kom överens om att ge honom pengar. 6 Han samtyckte och sökte nu efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom åt dem utan att folket var med.
7 2 Mos 12:14f, Matt 26:17f, Mark 14:12f. Så kom den dag i det osyrade brödets högtid då påskalammet skulle slaktas. 8 Då sände Jesus i väg Petrus och Johannes och sade: "Gå och gör i ordning så att vi kan äta påskalammet." 9 De frågade honom: "Var vill du att vi gör i ordning?" 10 Han svarade dem: "När ni kommer in i staden ska ni mötas av en man som bär en vattenkruka22:10en man som bär en vattenkrukaNormalt en kvinnlig uppgift (jfr 1 Mos 24:11, Joh 4:7). Kanske tillhörde mannen esseerna, en from munkliknande grupp inom judendomen.. Följ honom till huset där han går in 11 och säg till husets ägare: Mästaren frågar dig: Var är gästrummet där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? 12 Då ska han visa er en stor sal på övervåningen22:12en stor sal på övervåningenTroligen samma sal där apostlarna samlades även längre fram (Apg 1:13). Fornkyrkliga traditioner placerar den vid esseernas kvarter i sydvästra Jerusalem. som är inredd22:12inreddmed textilier och divaner för måltiden. Vid finare måltider, som vid påsk, åt man på grekiskt manér halvliggande på divaner, stödd på vänster armbåge.. Gör i ordning där."
13 De gick och fann att det var som Jesus hade sagt dem. Och de gjorde i ordning påskalammet.
14 Matt 26:20, Mark 14:17. När stunden var inne lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom. 15 Och han sade till dem: "Jag har längtat mycket efter att äta den här påskmåltiden med er innan mitt lidande börjar. 16 Luk 13:29. För jag säger er att jag inte kommer att äta den mer förrän den får sin fullbordan i Guds rike."
17 Och han tog en bägare, tackade Gud och sade: "Ta detta och dela mellan er. 18 För jag säger er: Från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer." 19 Matt 26:26f, Mark 14:22f, 1 Kor 11:23f. Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta för att minnas mig." 20 2 Mos 24:8, Jer 31:31f. På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod som blir utgjutet för er.
21 Men se, den som förråder mig har sin hand med mig på bordet. 22 Människosonen går bort som det är bestämt, men ve den människa genom vilken han blir förrådd!" 23 Då började de fråga varandra vem av dem det kunde vara som skulle göra det.
24 Matt 18:1, Mark 9:34, Luk 9:46. Det uppstod också en dispyt bland dem om vem som skulle anses vara störst av dem. 25 Matt 20:25f, Mark 10:42f. Då sade Jesus till dem: "Folkens kungar beter sig som herrar över dem, och de som har makten kallar sig deras välgörare. 26 Men ni ska inte göra så. Den som är störst bland er ska vara som den yngste, och ledaren ska vara som tjänaren. 27 Joh 13:14f, Fil 2:7. För vem är störst: den som ligger till bords eller den som betjänar? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är här mitt ibland er som en tjänare.
28 Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar, 29 Luk 12:32. och jag överlämnar riket till er liksom min Far har överlämnat det till mig. 30 Matt 19:28, Upp 3:21. Ni ska äta och dricka vid mitt bord i mitt rike, och ni ska sitta på troner och döma Israels tolv stammar.
31 Amos 9:9, 1 Petr 5:8. Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete. 32 Joh 17:11, 15. Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut. Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder." 33 Matt 26:33f, Mark 14:29f, Joh 13:37. Då sade Petrus till honom: "Herre, med dig är jag beredd att gå både i fängelse och i döden." 34 Jesus svarade: "Jag säger dig, Petrus: Tuppen kommer inte att gala i natt förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig."
35 Luk 9:3, 10:4. Sedan sade han till dem: "När jag sände ut er utan börs, väska och sandaler, saknade ni då något?" De svarade: "Nej, inget." 36 "Men nu", sade han, "ska den som har en börs ta med den, och likaså den som har en väska. Och den som inte har ett svärd ska sälja sin mantel och köpa sig ett, 37 för jag säger er att detta som står skrivet måste uppfyllas på mig: Han blev räknad bland förbrytare. Det som är sagt om mig blir nu uppfyllt."22:37 Jes 53:12.38 De sade: "Herre, här är två svärd." Han svarade dem: "Det räcker."
39 Matt 26:36f, Mark 14:32f, Joh 18:1f. Sedan gick Jesus ut till Olivberget som han brukade, och hans lärjungar följde honom. 40 När han kom till platsen22:40platsenGetsemane, en olivlund strax öster om Jerusalem (jfr Matt 26:36, Joh 18:1f)., sade han till dem: "Be att ni inte kommer i frestelse." 41 Och han drog sig undan från dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad: 42 Matt 6:10, Hebr 5:7f. "Far! Om du vill, så ta den här bägaren ifrån mig! Men ske inte min vilja, utan din."
43 Då visade sig en ängel från himlen för honom och gav honom kraft. 44 Joh 12:27. Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar som föll ner på jorden.22:43f Verserna 43-44 saknas i vissa handskrifter.45 När han reste sig från bönen och kom till lärjungarna, fann han att de hade somnat av sorg. 46 Då sade han till dem: "Varför sover ni? Res på er och be att22:46be attAnnan översättning: "be så att". ni inte kommer i frestelse."
47 Matt 26:47f, Mark 14:43f, Joh 18:2f. Medan han ännu talade kom en folkhop, och han som hette Judas, en av de tolv, ledde dem. Han gick fram till Jesus för att kyssa honom. 48 Jesus sade till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"
49 När de som stod runt Jesus såg vad som höll på att hända, frågade de: "Herre, ska vi slå till med svärd?" 50 Och en av dem slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. 51 Men Jesus sade: "Låt det vara nog nu22:51Låt det vara nog nuAnnan översättning: "Låt dem göra det" (gripa Jesus).!" Och han rörde vid hans öra och helade honom.
52 Sedan sade Jesus till dem som hade kommit ut mot honom, översteprästerna och ledarna för tempelvakten och de äldste: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar. 53 Luk 19:47, 21:37, Joh 7:38, 8:20. Jag har varit med er i templet varje dag utan att ni grep mig. Men detta är er stund, nu råder mörkrets makt."
54 Matt 26:57f, Mark 14:53f, Joh 18:12f. Då grep de Jesus och förde bort honom och tog honom till översteprästens hus. Petrus följde efter på avstånd. 55 Mitt på gården tände de en eld och slog sig ner, och Petrus satte sig mitt ibland dem.
56 Matt 26:69f, Mark 14:66f, Joh 18:17f. En tjänsteflicka såg honom sitta där vid elden, och hon betraktade honom noga och sade: "Den där var också med honom." 57 Men han nekade: "Nej, kvinna, jag känner honom inte." 58 Strax därefter fick en annan syn på honom och sade: "Du är också en av dem." Men Petrus svarade: "Människa, det är jag inte alls!" 59 Ungefär en timme senare var det en annan som bestämt försäkrade: "Visst var den där med honom. Han är ju galilé!" 60 Men Petrus sade: "Människa, jag förstår inte vad du pratar om!" Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen.
61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus. Och Petrus kom ihåg Herrens ord, att han hade sagt till honom: "Innan tuppen gal i natt ska du tre gånger förneka mig." 62 Och han gick ut och grät bittert.
63 Jes 50:6, Matt 26:67f, Mark 14:65. Männen som bevakade Jesus hånade honom och slog honom. 64 De täckte över honom och frågade: "Profetera! Vem var det som slog dig?" 65 De sade också mycket annat hånfullt till honom.
66 Matt 27:1, Mark 15:1. När det blev dag samlades folkets äldste, både överstepräster och skriftlärda. De lät föra honom inför sitt råd 67 och frågade: "Är du Messias, så säg det till oss!" Han svarade dem: "Om jag säger det till er tror ni det inte, 68 och om jag frågar, svarar ni inte. 69 Ps 110:1. Men härefter ska Människosonen sitta på Guds, den Allsmäktiges, högra sida."22:69härefter ska Människosonen sitta på Guds, den Allsmäktiges, högra sidaMed dessa ord identifierar sig Jesus, den jordiske Människosonen (Matt 26:45 etc), med den gudomliga Messiasgestalten i Dan 7:13 och Ps 110:1.70 2 Mos 3:14. Då frågade alla: "Så du är alltså Guds Son?" Han svarade dem: "Ni själva säger att Jag Är22:70Jag ÄrAnspelning på det högsta gudsnamnet Jhvh, "Jag Är" (jfr 2 Mos 3:14, Joh 8:24 med not).." 71 De sade: "Behöver vi något mer vittnesmål? Vi har själva hört det från hans egen mun!"
1 Lc 22.1-2;Mt 26.2-5;Mc 14.1-2Estava próxima a Festa dos Pães Asmos, chamada Jo 11.55;13.1Páscoa. 2 Os principais sacerdotes e os escribas Mt 12.14procuravam algum meio de tirar a vida a Jesus; pois temiam o povo.
3 Lc 22.3-6;Mt 26.14-16;Mc 14.10-11Ora, Mt 4.10;Jo 13.2,27Satanás entrou em Judas, chamado Iscariotes, que era um dos doze; 4 ele foi entender-se com os principais sacerdotes e Lc 22.52; cp.At 4.1;5.24,26;1Cr 9.11;Ne 11.11os oficiais sobre a maneira de lho entregar. 5 Alegraram-se e concordaram em dar-lhe dinheiro. 6 Ele anuiu e procurava ocasião de lho entregar sem a multidão saber.
7 Lc 22.7-13;Mt 26.17-19;Mc 14.12-16Chegou o dia dos Pães Asmos, em que se devia imolar Mc 14.12a Páscoa, 8 e Jesus enviou a At 3.1,11;4.13,19;8.14; cp.Gl 2.9Pedro e a João, dizendo: Ide preparar-nos a Páscoa para a comermos. 9 Eles lhe perguntaram: Onde queres que a preparemos? 10 Respondeu-lhes: Ao entrardes na cidade, encontrareis um homem trazendo um cântaro de água; segui-o até à casa em que ele entrar 11 e dizei ao dono da casa: O Mestre manda perguntar-te: Onde é o aposento em que hei de comer a Páscoa com meus discípulos? 12 Ele vos mostrará um espaçoso cenáculo mobilado; ali fazei os preparativos. 13 Eles foram, e acharam como ele lhes dissera, e prepararam a Páscoa.
14 Mt 26.20;Mc 14.17Chegada a hora, pôs-se Jesus à mesa, e, com ele, Mc 6.30os apóstolos. 15 Disse-lhes: Tenho desejado ansiosamente comer convosco esta Páscoa antes da minha paixão; 16 pois vos digo que nunca mais a hei de comer, cp.Lc 22.18,30;Lc 14.15;Ap 19.9até que ela se cumpra no reino de Deus. 17 Lc 22.17-20;Mt 26.26-29;Mc 14.22-25;1Co 11.23-25; cp.10.16Depois de receber o cálice, Mt 14.19havendo dado graças, disse: Tomai-o e distribui-o entre vós; 18 pois Mt 26.29;Mc 14.25vos digo que, desde agora, não beberei do fruto da videira, até que venha o reino de Deus. 19 Tomando o pão e tendo dado graças, partiu-o e deu aos discípulos, dizendo: Este é o meu corpo que é dado por vós; fazei isso em memória de mim. 20 Depois da ceia, tomou, do mesmo modo, o cálice, dizendo: Este cálice é a 1Co 11.25;2Co 3.6;Hb 9.15;8.8; cp.Jr 31.31;Êx 24.8;Hb 8.13nova aliança em meu sangue, que Mt 26.28;Mc 14.24é derramado por vós. 21 Lc 22.21-23;Mt 26.21-24;Mc 14.18-21; cp.Jo 13.18,21-22,26Mas a mão daquele que me trai está comigo à mesa. 22 Pois, na verdade, o Filho do Homem vai, At 2.23;4.28;10.42;17.31conforme foi determinado, mas ai daquele homem por quem é traído! 23 Eles começaram a Mc 9.34;Lc 9.46indagar entre si qual deles seria o que ia fazer isso.
24 Houve também entre eles uma discussão sobre qual deles era considerado o maior. 25 Lc 22.25-27;Mt 20.25-28;Mc 10.42-45Jesus disse-lhes: Os reis dos gentios dominam sobre eles, e os que exercem sobre eles autoridade são chamados benfeitores. 26 Mas vós não façais assim. Lc 9.48Pelo contrário o que entre vós é maior seja como 1Pe 5.5o menor; e aquele que manda seja como o que serve. 27 Pois Lc 12.37qual é maior: quem está à mesa ou quem serve? Não é quem está à mesa? Mas cp.Mt 20.28eu estou no meio de vós como quem serve. 28 Vós sois os que tendes permanecido comigo nas minhas Hb 2.18;4.15tentações; 29 eu vos confiro cp.Mt 5.3;2Tm 2.12domínio real, assim como meu Pai mo conferiu, 30 para que Lc 22.16comais e bebais à minha mesa no meu reino; Mt 19.28e vos sentareis sobre tronos para julgar as doze tribos de Israel.
31 Simão, Simão, eis que Mt 4.10; cp.Jó 1.6-12;2.1-6Satanás obteve permissão para Am 9.9vos joeirar como trigo. 32 Mas Jo 17.9,15eu roguei por ti, para que a tua fé não desfaleça; e tu, uma vez cp.Jo 21.15-17arrependido, fortalece teus irmãos. 33 Lc 22.33-34;Mt 26.33-35;Mc 14.29-31;Jo 13.37-38Disse-lhe Pedro: Senhor, estou pronto a ir contigo não só para a prisão, mas também para a morte. 34 Disse-lhe Jesus: Declaro-te, Pedro, que, hoje, antes de cantar o galo, três vezes terás negado que me conheces.
35 Perguntou-lhes Jesus: cp.Lc 9.3ss.;10.4;Mt 10.9s.;Mc 6.8Quando vos mandei sem bolsa, sem alforje e sem sandálias, faltou-vos, porventura, alguma coisa? Responderam eles: Nada. 36 Então lhes disse: Agora, porém, o que tem bolsa, tome-a, como também o alforje; e o que não tem dinheiro, venda a sua capa e compre espada. 37 Pois vos digo que importa cumprir-se em mim o que está escrito: Is 53.12E ele foi contado com os transgressores; porque cp.Jo 17.4;19.30o que a mim se refere está sendo cumprido. 38 Disseram eles: Senhor, aqui estão duas cp.Lc 22.36,49espadas. Respondeu-lhes Jesus: Basta.
39 Lc 21.37Segundo o seu costume, cp.Mt 26.30;Mc 14.26;Jo 18.1saiu para Mt 21.1o monte das Oliveiras, e os discípulos seguiram-no. 40 Lc 22.40-46;Mt 26.36-46;Mc 14.32-42Chegado àquele lugar, disse-lhes: Lc 22.46; cp.Mt 6.13Orai para que não entreis em tentação. 41 E separou-se deles cerca de um tiro de pedra e, cp.Mt 26.39;Mc 14.35;Lc 18.11ajoelhando-se, orou, 42 dizendo: Pai, se é do teu agrado, afasta de mim este Mt 20.22cálice; Mt 26.39contudo, não se faça a minha vontade, mas sim a tua. 43 Então, lhe apareceu cp.Mt 4.11um anjo do céu, que o fortalecia. 44 cp.Hb 5.7Estando em agonia, orou com mais instância; o seu suor tornou-se em gotas de sangue a cair sobre a terra. 45 Depois de levantar-se da oração, foi ter com os discípulos, e achou-os dormindo de tristeza, 46 e disse-lhes: Por que dormis? Levantai-vos e Lc 22.40orai, para que não entreis em tentação.
47 Lc 22.47-53;Mt 26.47-56;Mc 14.43-50;Jo 18.3-11Falava ele ainda, quando chegou uma multidão; e um dos doze, que se chamava Judas, vindo adiante dela, aproximou-se de Jesus para o beijar. 48 Perguntou-lhe Jesus: Judas, com um beijo entregas o Filho do Homem? 49 Os que estavam ao redor dele, vendo o que ia suceder, perguntaram: Senhor, firamo-los à cp.Lc 22.38espada? 50 Um deles deu um golpe no servo do sumo sacerdote e decepou-lhe a orelha direita. 51 Disse Jesus: Deixai-os, basta; e, tendo-lhe tocado a orelha, o sarou. 52 Disse Jesus aos principais sacerdotes, Lc 22.4oficiais do templo e anciãos que vieram prendê-lo: Saístes com espadas e varapaus Lc 22.37como contra um salteador? 53 Todos os dias, estando eu convosco no templo, não me tocastes; porém esta é a vossa hora e o poder das trevas.
54 Mt 26.57;Mc 14.53Prendendo-o, eles o levaram e introduziram na casa do sumo sacerdote; Mt 26.58;Mc 14.54;Jo 18.15e Pedro ia seguindo de longe. 55 Lc 22.55-62;Mt 26.69-75;Mc 14.66-72;Jo 18.16-18,25-27Eles, tendo-se acendido fogo no meio Mt 26.3do pátio, sentaram-se, e Pedro sentou-se no meio deles. 56 Uma criada, vendo-o sentado ao lume, o encarou e disse: Este também estava com ele. 57 Mas Pedro negou, dizendo: Não o conheço, mulher. 58 Daí a pouco, vendo-o cp.Jo 18.26(?)um outro, disse: Também tu és dos tais. Respondeu Pedro: Homem, não sou. 59 Tendo passado cerca de uma hora, afirmou ainda outro: Certamente, este andava com ele, Mt 26.73;Mc 14.70porque também é galileu. 60 Respondeu Pedro: Homem, não sei o que estás dizendo. Logo, estando ele ainda a falar, cantou o galo. 61 Lc 7.13Virando-se o Senhor, olhou para Pedro. Pedro lembrou-se da palavra do Senhor, como lhe havia dito: Lc 22.34Hoje, antes de cantar o galo, três vezes me negarás. 62 E, saindo para fora, chorou amargamente.
63 Lc 22.63-65; cp.Mt 26.67s.;Mc 14.65;Jo 18.22s.Os homens que guardavam a Jesus zombavam dele, davam-lhe pancadas e, 64 vendando-lhe os olhos, perguntavam: Mt 26.68;Mc 14.65Adivinha: quem é o que te bateu?
65 Mt 27.39(Gr.)E, blasfemando, dirigiam-lhe muitas afrontas.
66 Mt 27.1s.;Mc 15.1; cp.Jo 18.28Logo que amanheceu, reuniu-se a At 22.5(Gr.)assembleia dos anciãos do povo, tanto os principais sacerdotes como os escribas, e o conduziram ao Mt 5.22Sinédrio e disseram: 67 Lc 22.67-71; cp.Mt 26.63-66;Mc 14.61-63;Jo 18.19-21Se tu és o Cristo, dize-nos. Respondeu-lhes: Se eu vo-lo disser, não o crereis; 68 e, se eu vos interrogar, não me respondereis. 69 Mt 26.64;Mc 14.62;16.19Desde agora, estará sentado o Filho do Homem à mão direita do poder de Deus. 70 Perguntaram todos: És tu, logo, Mt 4.3o Filho de Deus? Respondeu-lhes ele: Mt 27.11;Lc 23.3; cp.Mt 26.64Vós mesmos dizeis que eu sou. 71 Então, disseram: Que necessidade ainda temos de testemunho? Porque nós mesmos o ouvimos da sua própria boca.