1 Många har sökt sammanställa en skildring av de händelser som har inträffat bland oss, 2 så som det har berättats för oss av dem som redan från början var ögonvittnen och Ordets tjänare. 3 Apg 1:1. Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus, 4 för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen1:5då Herodes var kung i JudeenÅr 37-4 f Kr. Troligen utspelar sig händelserna ca 6-5 f Kr (vår tideräknings början utgår från en inexakt beräkning från 500-talet e Kr). fanns i Abias prästavdelning1:5Abias prästavdelningIsraels tempelpräster var indelade i 24 avdelningar som tjänstgjorde en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19). De övriga 23 veckorna bodde prästerna i byar utanför Jerusalem (vers 23, 39). en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var till åren.
8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han var i tjänst som präst inför Gud, 9 fick han vid prästernas sedvanliga lottning1:9prästernas sedvanliga lottningVarje morgon drog tempelprästerna lott om vem som skulle utföra de olika uppgifterna i gudstjänsten. uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret1:9tända rökelseoffretRökelseoffret tändes morgon och eftermiddag (2 Mos 30:7f). Varje präst frambar rökelseoffret endast en gång i livet, eftersom prästernas antal var mycket stort.. 10 Vid tiden för rökelseoffret stod allt folket utanför och bad.
11 Då visade sig en Herrens ängel för honom, stående till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid synen och greps av fruktan.
13 Men ängeln sade till honom: "Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes. 14 Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse, 15 för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka1:15starka drycker ska han inte drickaLiksom profetgestalterna Simson (Dom 13:5) och Samuel (1 Sam 1:11) blev Johannes helgad åt Herren som nasir (jfr 4 Mos 6 och not till Apg 18:18)., och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. 16 Många av Israels barn ska han omvända till Herren deras Gud. 17 Mal 3:1, 4:5f, Matt 11:14. Han ska gå före honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de trotsiga ett rättfärdigt sinne1:17 Mal 4:6. och skaffa åt Herren ett folk som är berett."1:17ett rättfärdigt sinneAnnan översättning: "de rättfärdigas vishet".
18 1 Mos 17:17. Då sade Sakarias till ängeln: "Hur ska jag kunna vara säker på det? Jag är gammal och min hustru är till åren." 19 Dan 8:16, 9:21, Hebr 1:14. Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud. 20 Nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän dagen då det sker, därför att du inte trodde mina ord. De kommer att gå i uppfyllelse när deras tid är inne."
21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de undrade varför han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem men förblev stum.
23 När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem. 24 En tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon drog sig undan i fem månader och sade: 25 1 Mos 30:23, Jes 4:1. "Detta har Herren gjort med mig. I dessa dagar såg han till mig och tog bort min skam bland människor."
26 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad1:27trolovadEn juridiskt bindande överlåtelse i väntan på bröllop. Trolovning ingicks normalt i tonåren, och redan vid detta stadium kunde otrohet bestraffas med döden (5 Mos 22:23f). med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: "Gläd dig1:28Gläd digAnnan översättning: "Var hälsad". På NT:s grundspråk grekiska var den normala hälsningen chaíre, "Gläd dig"., du som fått nåd! Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.
30 1 Mos 6:8, 18:3. Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 Jes 7:14, Matt 1:21f, Luk 2:21. Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 2 Sam 7:12f, Jes 9:6f. Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 1 Krön 17:14, Ps 89:37, Dan 2:44, 7:14, Mika 4:7. Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."
34 Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man." 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 1 Mos 18:14, Jer 32:17, Matt 19:26. för ingenting är omöjligt för Gud1:37ingenting är omöjligt för GudAnnan översättning: "inget ord från Gud är kraftlöst".."
38 Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
39 Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 40 Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, för1:45trodde, förAnnan översättning: "trodde att". det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."
46 1 Sam 2:1f. Då sade Maria:
"Min själ upphöjer Herren
47 och min ande jublar över Gud,
min Frälsare,
48 1 Mos 30:13, 1 Sam 1:11. för han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Från denna stund ska alla släkten
kalla mig salig,1:48kalla … saligAtt anse någon lyckligt lottad (jfr 1 Mos 30:13, Höga V 6:8, Mal 3:12).
49 Ps 111:9. för den Mäktige har gjort
stora ting med mig
och hans namn är heligt.
50 2 Mos 20:6, Ps 103:17. Hans barmhärtighet
varar från släkte till släkte
över dem som vördar1:50vördarAnnan översättning: "fruktar". Grundtextens uttryck fóbomai rymmer inte bara fruktan (Rom 8:15, 1 Joh 4:18) utan även vördnad och värme (Ef 5:21, 33, Ps 103:13, 130:4). honom.
51 2 Sam 22:28, Ps 89:11, Jes 51:9. Han har gjort väldiga gärningar
med sin arm,
han har skingrat dem
som har stolta hjärtan och sinnen.
52 Job 5:11, Ps 147:6. Härskare har han störtat
från deras troner,
och de enkla har han upphöjt.
53 Ps 107:9. Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
54 Ps 98:3, Jes 41:8. Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att vara barmhärtig
55 1 Mos 17:7, Mika 7:20. mot Abraham och hans barn
till evig tid,
så som han har lovat våra fäder."
56 Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.
57 För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne. 59 1 Mos 17:12. På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." 61 Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet." 62 De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.
63 Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.
67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68 Ps 72:18. "Välsignad är Herren, Israels Gud,
som har besökt
och återlöst sitt folk!
69 Ps 132:17. Han har rest för oss
frälsningens horn1:69hornsymboliserar höghet och styrka (Ps 75:11) och Messiaskungen (Ps 132:17, 148:14).
i sin tjänare Davids hus,
70 Apg 3:21. så som han för länge sedan lovat
genom sina heliga profeters mun:
71 Ps 106:10. frälsning från våra fiender
och från alla som hatar oss.
72 3 Mos 26:42, Ps 105:8f. Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
73 1 Mos 22:16f. den ed han gav
vår fader Abraham:
74 att vi, frälsta från våra fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
inför honom alla våra dagar.
76 Mal 3:1, Matt 3:3. Och du, barn, ska kallas
den Högstes profet,
för du ska gå före Herren
och bana väg för honom.
77 Luk 3:3. Du ska ge hans folk kunskap
om frälsningen,
med förlåtelse för deras synder
78 4 Mos 24:17, Jes 60:1f, Mal 4:2. genom vår Guds
barmhärtiga kärlek.
Så ska en soluppgång
från höjden besöka oss,
79 Ps 107:10, 14, Jes 9:2, Matt 4:16. för att lysa över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter
in på fridens väg."
80 Luk 2:40, 3:2f. Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken1:80ödemarkenAnnan översättning: "öknen". Johannes kan ha haft kontakt med Qumrans esseer, som skrev Dödahavsrullarna och liksom Johannes kallade sig "en röst som ropar i öknen" (jfr 3:4). fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
1 Tendo muitos empreendido fazer uma narração coordenada dos fatos que Rm 4.21(Gr.);14.5;Cl 4.12;2Tm 4.5,17; cp.Cl 2.2;1Ts 1.5;Hb 6.11;10.22entre nós se realizaram, 2 como no-los transmitiram os que foram deles 2Pe 1.16;1Jo 1.1testemunhas oculares Jo 15.27; cp.At 1.21s.desde o princípio At 26.16;1Co 4.1; cp.Hb 2.3e ministros da Mc 4.14;16.20;At 8.4;14.25;16.6;17.11palavra 3 também a mim, depois de 1Tm 4.6;2Tm 3.10(Gr.)haver investigado tudo cuidadosamente desde o começo, pareceu-me bem, cp.At 23.26;24.3;26.25excelentíssimo At 1.1Teófilo, dar-te por escrito uma narração At 11.4;18.23em ordem, 4 para que conheças a verdade das coisas em que At 18.25;Rm 2.18;1Co 14.19;Gl 6.6(Gr.)foste instruído.
5 Mt 2.1Nos dias de Herodes, rei da Judeia, houve um sacerdote chamado Zacarias, da 1Cr 24.10turma de Abias; sua mulher era descendente de Arão, e chamava-se Isabel. 6 Ambos eram Gn 7.1; cp.At 2.25;8.21justos diante de Deus, andando Fp 2.15;3.6;1Ts 3.13(Gr.)irrepreensíveis em todos os mandamentos e preceitos do Senhor. 7 Eles não tinham filhos, porquanto Isabel era estéril, e ambos, de idade avançada.
8 Estando Zacarias a 1Cr 24.19;2Cr 8.14;31.2exercer diante de Deus as funções sacerdotais na ordem da sua turma, coube-lhe por sorte, 9 segundo o costume do sacerdócio, Êx 30.7s.entrar no santuário do Senhor e queimar o incenso; 10 toda a multidão do povo estava orando da parte cp.Lv 16.17de fora, à hora do incenso. 11 Apareceu a Zacarias Lc 2.9;At 5.19um anjo do Senhor, em pé à direita do altar do incenso. 12 Zacarias, vendo-o, ficou turbado, e o temor o assaltou. 13 Mas o anjo lhe disse: Lc 1.30; cp.Mt 14.27Não temas, Zacarias, porque a tua oração foi ouvida, e Isabel, tua mulher, te dará à luz um filho, Lc 1.60,63a quem chamarás João; 14 terás gozo e alegria, e muitos se regozijarão com o seu nascimento. 15 Pois ele será grande diante do Senhor Nm 6.3;Jz 13.4;Mt 11.18;Lc 7.33e não beberá vinho nem bebida forte; já desde o ventre de sua mãe será cheio do Espírito Santo 16 e converterá muitos dos filhos de Israel ao Senhor, Deus deles. 17 Ele Lc 1.76irá adiante do Senhor no espírito e poder de Mt 11.14Elias, para converter os corações dos pais aos filhos e converter os desobedientes, de maneira que andem na prudência dos justos, a fim de preparar para o Senhor um povo dedicado. 18 Perguntou Zacarias ao anjo: Como terei certeza disso? Porque eu sou velho, e minha mulher já é de idade avançada. 19 Respondeu o anjo: Eu sou Lc 1.26;Dn 8.16;9.21Gabriel, que Mt 18.10assisto diante de Deus e fui enviado a falar-te e a trazer-te estas boas novas; 20 tu ficarás mudo e não poderás falar, até o dia em que essas coisas acontecerem, porque não deste crédito às minhas palavras, que a seu tempo se hão de cumprir. 21 O povo estava esperando a Zacarias e maravilhava-se, enquanto ele se demorava no santuário. 22 Quando ele saiu, não Lc 1.62lhes podia falar, e perceberam que tinha tido uma visão no santuário; ele lhes fazia acenos e continuou mudo. 23 Cumpridos os dias do seu ministério, retirou-se para sua casa.
24 Depois desses dias, Isabel, sua mulher, concebeu e ocultou-se por cinco meses, dizendo: 25 Assim me fez o Senhor nos dias em que ele pôs os olhos sobre mim, Gn 30.23;Is 4.1para acabar com o meu opróbrio entre os homens.
26 No sexto mês, foi enviado, da parte de Deus, o anjo Lc 1.19Gabriel a uma cidade da Galileia, chamada Mt 2.23Nazaré, 27 a Mt 1.18uma virgem desposada com um homem que se chamava José, Mt 1.16,20;Lc 2.4da casa de Davi; o nome da virgem era Maria. 28 Aproximando-se dela, disse: Salve, altamente favorecida! O Senhor é contigo. 29 Ela, porém, ao ouvir essas palavras, cp.Lc 1.12perturbou-se muito e pôs-se a pensar que saudação seria esta. 30 Disse-lhe o anjo: Lc 1.13; cp.Mt 14.27Não temas, Maria pois achaste graça diante de Deus. 31 Conceberás no teu ventre e darás à luz um filho, a Mt 1.21,25;Lc 2.21quem chamarás JESUS. 32 Este será grande e será chamado Filho do Lc 1.35,76;Lc 6.35;At 7.48;Mc 5.7Altíssimo; o Senhor Deus lhe dará o trono de seu pai Davi, 33 Mt 1.1e ele reinará eternamente sobre a casa de Jacó, cp.Mt 28.18;Dn 2.44;7.14,18,27e o seu reino não terá fim. 34 Maria perguntou ao anjo: Como será isso, uma vez que não conheço varão? 35 Respondeu-lhe o anjo: Mt 1.18O Espírito Santo virá sobre ti, e a virtude Lc 1.32do Altíssimo te envolverá com a sua sombra; por isso, o que há de nascer será cp.Mc 1.24chamado santo, Mt 4.3Filho de Deus. 36 Isabel, tua parenta, também ela concebeu um filho na sua velhice, e já está no sexto mês aquela que era chamada estéril; 37 porque cp.Mt 19.26nenhuma palavra vinda de Deus será impossível. 38 Disse Maria: Eis aqui a serva do Senhor; faça-se em mim segundo a tua palavra. E o anjo retirou-se.
39 Naqueles dias, levantando-se Maria, foi apressadamente Lc 1.65; cp.Js 20.7;21.11à região montanhosa, a uma cidade de Judá, 40 entrou na casa de Zacarias e saudou a Isabel. 41 Apenas Isabel ouviu a saudação de Maria, a criança deu saltos no ventre dela, e Isabel ficou Lc 1.67cheia do Espírito Santo 42 e exclamou em alta voz: Bendita és tu entre as mulheres, e bendito é o fruto do teu ventre! 43 Como é que me vem visitar a mãe cp.Lc 2.11do meu Senhor? 44 Pois, logo que a voz da tua saudação chegou aos meus ouvidos, a criança deu saltos de alegria no meu ventre. 45 Lc 1.48; cp.Lc 1.20Bem-aventurada aquela que creu que se hão de cumprir as coisas que lhe foram ditas da parte do Senhor! 46 Disse Maria:
Lc 1.46-53;1Sm 2.1-10A minha alma Sl 34.2s.engrandece ao Senhor,
47 e Sl 35.9o meu espírito alegrou-se em 1Tm 1.1;2.3;Tt 1.3;2.10;3.4;Jd 25Deus meu Salvador,
48 porque pôs os olhos na baixeza da sua serva.
pois, de ora em diante, todas as gerações me chamarão Lc 1.45bem-aventurada,
49 porque o Poderoso me fez grandes coisas.
Santo é o seu nome.
50 E a sua misericórdia estende-se de geração em geração
sobre os que o temem.
51 Sl 98.1;118.15Manifestou poder com o seu braço,
dissipou os que tinham pensamentos soberbos no coração.
52 Depôs os poderosos dos seus tronos
e exaltou os humildes.
53 Encheu de bens os famintos
e despediu vazios os ricos.
54 Socorreu a Israel, seu servo,
lembrando-se de misericórdia
55 (cp.Gn 17.19;Sl 132.11;Gl 3.16Como falou a nossos pais.)
para com Abraão e a sua posteridade, para sempre.
56 Maria ficou cerca de três meses com ela; depois, voltou para sua casa.
57 Chegado o tempo de dar à luz, Isabel teve um filho. 58 Os seus vizinhos e parentes, sabendo Gn 19.19da grande misericórdia que o Senhor manifestara para com ela, participavam do seu regozijo. 59 No Gn 17.12;Lv 12.3;Lc 2.21;Fp 3.5oitavo dia, vieram circuncidar o menino e iam dar-lhe o nome de seu pai, Zacarias. 60 Sua mãe, porém, disse: Não! Mas Lc 1.13,63será chamado João. 61 Disseram-lhe: Ninguém há entre teus parentes que tenha esse nome. 62 Perguntavam, Lc 1.22por acenos ao pai que nome queria que lhe pusessem. 63 Ele, pedindo uma tabuinha, escreveu: Lc 1.13,60João é o seu nome. Todos se maravilharam. 64 Imediatamente, lhe Lc 1.20foi aberta a boca e solta a língua, e começou a falar, bendizendo a Deus. 65 O temor apoderou-se de todos os seus vizinhos; divulgou-se a notícia de todas essas coisas por toda a Lc 1.39região montanhosa da Judeia, 66 e todos os que delas souberam as guardaram no coração, dizendo: Que virá a ser, então, este menino? Pois, na verdade, At 11.21a mão do Senhor era com ele.
67 Zacarias, seu pai, ficou Lc 1.41cheio do Espírito Santo e cp.Jl 2.28profetizou, dizendo:
68 Bendito seja o Senhor Deus de Israel!
Porque, visitou e Lc 2.38;Hb 9.12; cp.Lc 1.71;At 1.6remiu o seu povo,
69 e nos suscitou um 1Sm 2.1,10;Sl 18.2;89.17;132.17;Ez 29.21libertador poderoso
na casa de Mt 1.1Davi, seu servo,
70 Rm 1.2(Como anunciou At 3.21desde o princípio pela boca dos seus santos profetas),
71 cp.Lc 1.68para nos livrar dos nossos inimigos e da mão de todos os que nos odeiam;
72 Mq 7.20para usar de misericórdia com nossos pais
Sl 105.8s.;106.45e lembrar-se da sua santa aliança
73 Gn 22.16ss.do juramento que fez a Abraão, nosso pai,
74 de conceder-nos que, livres da mão dos nossos inimigos,
o servíssemos sem temor,
75 em santidade e justiça diante dele, por todos os nossos dias.
76 sim, e tu, menino, serás chamado Mt 11.9profeta do Lc 1.32Altíssimo,
porque Lc 1.17irás ante a face do Senhor preparar os seus caminhos,
77 para dar ao seu povo conhecimento da salvação,
Mc 1.4;Jr 31.34na remissão dos seus pecados,
78 devido à entranhável misericórdia de nosso Deus,
pela qual nos visitará a cp.Ml 4.2;Ef 5.14;2Pe 1.19aurora lá do alto,
79 cp.Is 9.2;59.8;Mt 4.16para alumiar os que estão de assento nas trevas e na sombra da morte,
para dirigir os nossos pés no caminho da paz.
80 Lc 2.40O menino crescia, e se fortalecia em espírito, e habitava nos desertos até o dia da sua manifestação a Israel.