1 Matt 4:1f, Mark 1:12f. Uppfylld av den helige Ande återvände Jesus från Jordan och leddes av Anden omkring i öknen4:1omkring i öknenAnnan översättning: "ut i öknen"., 2 2 Mos 34:28, 1 Kung 19:8. där han frestades av djävulen i fyrtio dagar. Under de dagarna åt han ingenting, och när de var slut blev han hungrig. 3 Då sade djävulen till honom: "Om du är Guds Son, så befall den här stenen att bli bröd." 4 Jesus svarade honom: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd."4:4 5 Mos 8:3.
5 Då tog djävulen med honom högt upp och visade honom för ett ögonblick världens alla riken, 6 1 Joh 5:19. och djävulen sade: "Dig ska jag ge all denna makt och deras härlighet, för den är överlämnad åt mig och jag ger den till vem jag vill. 7 Så om du tillber mig, blir allt ditt." 8 Jesus svarade: "Det står skrivet: Herren din Gud ska du tillbe, och endast honom ska du tjäna."4:8 5 Mos 6:13.
9 Sedan tog djävulen med honom till Jerusalem och ställde honom på tempelmurens krön4:9tempelmurens krönOrdagrant: "templets vinge". Syftar antingen på tempelbyggnadens tak eller på yttermurens stup ner i den djupa Kidrondalen. och sade till honom: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner härifrån! 10 Det står ju skrivet: Han ska befalla sina änglar att bevara dig, 11 och de ska bära dig på sina händer så att du inte stöter din fot mot någon sten."4:10f Ps 91:11-12.12 Jesus svarade honom: "Det är sagt: Du ska inte fresta Herren din Gud."4:12 5 Mos 6:16.
13 När djävulen hade frestat honom på alla sätt, lämnade han honom för en tid.
14 Matt 4:12, Apg 10:37f. I Andens kraft återvände Jesus till Galileen, och ryktet om honom gick ut i hela området. 15 Han undervisade i deras synagogor och fick lovord av alla.
16 Matt 13:53f, Mark 6:1f. Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han som han brukade till synagogan. Han reste sig för att läsa ur Skriften, 17 och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade rullen, fann han stället där det står skrivet:
18 Jes 58:6.Herrens Ande är över mig,4:18fJes 61:1f, 3 Mos 25:10.
för han har smort mig
till att förkunna glädjens budskap
för de fattiga.
Han har sänt mig
att utropa frihet för de fångna
och syn för de blinda,
att ge de förtryckta frihet
19 och förkunna ett nådens år från Herren.
20 Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig4:20satte sigJudiska rabbiner undervisade normalt sittande (jfr Matt 5:1, 23:2).. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. 21 Då började han tala till dem: "I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar." 22 5 Mos 8:3, Mark 6:2f. Alla berömde honom4:22 berömde honomOrdagrant: "vittnade för honom" (eller mot, jfr Matt 13:54f). och förundrades över de nådens ord4:22nådens ordAnnan översättning: "vackra ord". som kom från hans mun. De frågade: "Är det inte Josefs son?"
23 Då sade han till dem: "Säkert kommer ni att citera ordspråket för mig: Läkare, bota dig själv! Vi har hört om allt som hände i Kapernaum, gör det här i din hemstad också!" 24 Matt 13:57, Joh 4:44. Men han fortsatte: "Jag säger er sanningen4:24Jag säger er sanningenOrdagrant: "Amen, jag säger er". Hebr. amén betyder närmast "sant", "trovärdigt". Jesus använder uttrycket ofta och kallar sig själv för "Amen" (Upp 3:14) och sanningen själv (Joh 14:6).: Ingen profet blir erkänd i sin hemstad. 25 1 Kung 17:1, 9. I sanning säger jag er: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen var stängd i tre år och sex månader och svår svält drabbade hela landet. 26 1 Kung 17:7f. Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan bara till en änka i Sarefat i Sidons land. 27 2 Kung 5:1f. Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman."4:26fen änka i Sarefat … syriern NaamanSe 1 Kung 17:7f, 2 Kung 5:1f.
28 Alla i synagogan fylldes av vrede när de fick höra detta. 29 De reste sig och drev ut honom ur staden och förde honom fram till branten av det berg där deras stad var byggd för att kasta ner honom. 30 Men han gick rakt igenom folkhopen och vandrade vidare.
31 Matt 4:13, Mark 1:21f. Han kom ner till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten. 32 Matt 7:28f. De var överväldigade av hans undervisning, eftersom hans ord hade makt.
33 Mark 1:23f. I synagogan fanns en man med en oren ande, och han skrek högt: 34 Joh 6:69. "Sluta! Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är: Guds Helige!" 35 Då talade Jesus strängt till anden: "Tig! Far ut ur honom!" Anden kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 36 Alla greps av bävan och sade till varandra: "Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna och de far ut." 37 Och ryktet om honom gick ut överallt i området.
38 Matt 8:14f, Mark 1:29f. Jesus lämnade synagogan och gick hem till Simon. Där låg Simons svärmor i hög feber, och de bad Jesus hjälpa henne. 39 Han gick då fram och lutade sig över henne och talade strängt till febern, och den släppte. Genast steg hon upp och betjänade dem.
40 Matt 8:16f, Mark 1:32f. När solen gick ner kom alla till honom med sina sjuka som led av olika åkommor, och han lade händerna på var och en av dem och botade dem. 41 Även onda andar for ut ur många, och de skrek: "Du är Guds Son!" Men han tillrättavisade dem och lät dem inte tala, eftersom de visste att han var Messias.
42 Mark 1:35f. När det blev dag, gick han bort till en enslig plats. Folket sökte efter honom, och när de kom fram till honom ville de hålla kvar honom så att han inte skulle lämna dem. 43 Men han sade till dem: "Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag är utsänd." 44 Och han predikade i synagogorna i Judeen.
1 Lc 4.1-13;Mt 4.1-11;Mt 1.12-13Cheio do Espírito Santo, Lc 3.3,21voltou Jesus do Jordão e foi guiado pelo Espírito, no deserto, 2 durante quarenta dias, sendo tentado pelo Diabo. Nada comeu nesses dias; mas, passados eles, teve fome. 3 Então, lhe disse o Diabo: Se és Filho de Deus, manda que esta pedra se torne em pão. 4 Respondeu-lhe Jesus: Dt 8.3Está escrito que não só de pão viverá o homem. 5 Mt 4.8-10Levando-o a uma altura, mostrou-lhe, num relance, todos os reinos do Mt 24.14mundo. 6 Disse-lhe o Diabo: Dar-te-ei toda esta autoridade e a glória destes reinos, cp.1Jo 5.19porque ela me tem sido entregue, e a dou a quem eu quiser; 7 se tu, pois, me adorares, tudo será teu. 8 Respondeu-lhe Jesus: Está escrito: Ao Senhor teu Deus adorarás, e só a ele darás culto. 9 Mt 4.5-7Então o levou a Jerusalém, o colocou sobre o pináculo do templo e lhe disse: Se és Filho de Deus, lança-te daqui abaixo; 10 porque está escrito:
Sl 91.11-12Aos seus anjos ordenará a teu respeito para te guardarem,
11 e:
Eles te susterão nas suas mãos,
Para não tropeçares em alguma pedra.
12 Respondeu-lhe Jesus: Dt 6.16Dito está que não tentarás o Senhor teu Deus.
13 Tendo o Diabo acabado toda a sorte de tentação, apartou-se dele até ocasião oportuna.
14 Mt 4.12Regressou Jesus para a Galileia no poder do Espírito, e Lc 4.37;Mt 9.26a sua fama correu por toda a circunvizinhança. 15 Ele Mt 4.23ensinava nas sinagogas, sendo glorificado por todos.
16 Indo a Lc 2.39,51Nazaré, onde se criara, ao sábado cp.Mt 13.54;Mc 6.1s.entrou na sinagoga segundo o seu costume, cp.At 13.14-16e levantou-se para ler. 17 Foi-lhe entregue o livro do profeta Isaías e, abrindo-o, achou o lugar em que estava escrito:
18 Is 61.1s.;Mt 12.18; cp.11.5;Jo 3.34O Espírito do Senhor está sobre mim,
Pelo que me ungiu para anunciar boas novas aos pobres;
Enviou-me para proclamar libertação aos cativos,
E restauração da vista aos cegos,
Para pôr em liberdade os oprimidos,
19 E Lv 25.10proclamar o ano aceitável do Senhor.
20 Tendo Lc 4.17fechado o livro, o entregou ao assistente Mt 26.55e sentou-se; e todos na sinagoga tinham os olhos fixos nele. 21 Então começou Jesus a dizer-lhes: Hoje se cumpriu esta Escritura nos vossos ouvidos. 22 Todos lhe davam testemunho e se maravilhavam das palavras cheias de graça que saíam da sua boca, e perguntavam: cp.Mt 13.55;Mc 6.3;Jo 6.42Não é este o filho de José? 23 Disse-lhes Jesus: Sem dúvida citar-me-eis este provérbio: Médico, cura-te a ti mesmo; tudo o que soubemos que fizeste em Mt 4.13;Mc 1.21ss.;2.1ss.;Jo 4.46ss.; cp.Lc 4.35ss.Cafarnaum, faze-o também aqui na tua Lc 4.16;Lc 2.39,51;Mc 6.1terra. 24 Prosseguiu: Em verdade vos afirmo que Mt 13.57;Mc 6.4;Jo 4.44nenhum profeta é aceito na sua terra. 25 Porém, com certeza, vos digo que muitas viúvas havia em Israel nos 1Rs 17.1;18.1;Tg 5.17dias de Elias, quando se fechou o céu por três anos e seis meses, de modo que houve uma grande fome em toda a terra; 26 e a nenhuma delas foi Elias enviado, 1Rs 17.9senão a uma viúva de Sarepta cp.Mt 11.21de Sidom. 27 Havia também muitos leprosos em Israel no tempo do profeta Eliseu, e nenhum deles ficou limpo, 2Rs 5.1-14senão Naamã, o siro. 28 Todos na sinagoga se encheram de ira, ao ouvir essas coisas; 29 e, levantando-se, cp.At 7.58;Nm 15.35;Hb 13.12expulsaram-no da cidade e o levaram até o cume do monte sobre o qual estava edificada a cidade, para o precipitarem. 30 Mas Jesus, cp.Jo 10.39passando por meio deles, seguiu o seu caminho.
31 Lc 4.31-37;Mc 1.21-28Desceu Mt 4.13; cp.Lc 4.23a Cafarnaum, cidade da Galileia. Ele os ensinava no sábado. 32 Mt 7.28E admiravam-se da Lc 4.36; cp.Jo 7.46sua doutrina, porque a sua palavra era com autoridade. 33 Estava na sinagoga um homem possesso do espírito de um demônio imundo, e bradou em alta voz: 34 Deixa-nos! Mt 8.29Que temos nós contigo, Jesus, Mc 1.24Nazareno? Vieste a perder-nos? Bem sei quem és; és o Mc 1.24Santo de Deus. 35 Jesus Lc 4.39,41;Mt 8.26;Mc 4.39;Lc 8.24repreendeu-o, dizendo: Cala-te e sai deste homem. O demônio, depois de o ter lançado por terra no meio de todos, saiu dele sem tê-lo ofendido. 36 Todos ficaram admirados e perguntavam uns aos outros: Que palavra é esta, pois, Lc 4.32com autoridade e poder, ordena aos espíritos imundos, e eles saem? 37 E por Lc 4.14todos os lugares da circunvizinhança divulgava-se a sua fama.
38 Lc 4.38-39;Mt 8.14-15;Mc 1.29-31Tendo saído da sinagoga, entrou na casa de Simão. A sogra deste estava com Mt 4.24uma febre violenta, e pediram-lhe a favor dela. 39 Ele, inclinando-se para ela, Lc 4.35,41repreendeu a febre; a febre a deixou, e logo se levantou e os servia.
40 Lc 4.40-41;Mt 8.16-17;Mc 1.32-34Ao cp.Mc 1.32pôr do sol, todos os que tinham enfermos de várias moléstias lhos trouxeram; e ele, Mc 5.23pondo as mãos sobre cada um deles, Mt 4.23os curou. 41 Também de muitos saíram os demônios, gritando: Tu és Mt 4.3o Filho de Deus. Ele, Lc 4.35repreendendo-os, Mc 1.34; cp.Mt 8.4não lhes permitiu que falassem, porque sabiam que ele era o Cristo.
42 Lc 4.42-43;Mc 1.35-38Sendo já dia, saiu e foi a um lugar deserto; as multidões procuravam-no e, encontrando-o, queriam detê-lo, para que não as deixasse. 43 Mas ele lhes disse: É necessário que eu anuncie o evangelho do reino de Deus também às outras cidades, pois cp.Mc 1.38para isso é que fui enviado.
44 Mt 4.23E pregava nas sinagogas da Judeia.