1 *Esra 4:20, Jes 54:4. Så övergiven hon sitter,

den folkrika staden!

Hon som var stor bland folken

har blivit som en änka,

furstinnan bland länderna

måste göra slavtjänst.*1:1 Septuaginta tillägger en inledning: "När Israel hade förts bort i fångenskap och Jerusalem ödelagts, satt Jeremia och grät och sjöng denna klagosång över Jerusalem."

2 *Ps 31:12, 38:12, 77:3f, Jer 13:17. Bittert gråter hon i natten

med tårar på sin kind.

Ingen tröstare har hon

bland alla sina älskare.

Alla hennes vänner har svikit henne,

de har blivit hennes fiender.

3 Juda har gått i landsflykt

efter förtryck och svårt slaveri.

Hon bor bland hednafolk

och finner ingen ro.

Alla hennes förföljare

har hunnit ifatt henne,

mitt i hennes nöd.

4 *Jes 3:26, Jer 14:2. Vägarna till Sion sörjer,

ingen kommer till högtiderna*1:4högtidernaVid påsken, pingsten och lövhyddohögtiden i oktober hade folket samlats i Jerusalem från hela landet (5 Mos 16:16). Nu var firandet ett minne blott..

Alla hennes portar är öde,

hennes präster suckar.

Hennes jungfrur är bedrövade,

och själv sörjer hon bittert.

5 *5 Mos 28:43f. Hennes ovänner har makten,

hennes fiender känner sig säkra,

eftersom Herren

har bedrövat henne

för hennes många synder.

Hennes barn har vandrat bort

som fångar framför fienden.

6 All sin prakt har dottern Sion förlorat.

Hennes furstar liknar hjortar

som inte funnit bete,

som kraftlösa flyr undan jägaren.

7 *Jes 64:11. I sin nöd och hemlöshet

minns Jerusalem

alla skatter hon hade

i forna dagar.

Nu när hennes folk

har fallit i fienders hand

och ingen hjälpare finns,

ser de med hån

på hennes undergång.

8 *Jes 47:3, Jer 13:22, 26, Nah 3:5. Svårt har Jerusalem syndat,

därför har hon blivit oren*1:8orenHebr. niddá används även om menstruation. Annan översättning: "en som man skakar på huvudet åt"..

Alla som ärat henne föraktar henne,

för de ser hennes nakenhet.

Själv suckar hon och vänder sig bort.

9 *5 Mos 32:29, Jes 47:7, Jer 2:34, Luk 19:42. Orenhet fläckar hennes mantelflik,

hon tänkte inte

på hur slutet skulle bli.

Hon har sjunkit ofattbart djupt,

och ingen tröstare finns.

Herre, se mitt betryck,

för fienden triumferar!

10 *5 Mos 23:3f, Neh 13:1f, Ps 79:1f, Jer 51:51, Hes 44:9. Fienden sträckte sin hand

efter alla hennes skatter.

Hon såg hur hedningar

gick in i hennes helgedom,

dem du förbjöd

att komma in i din församling.*1:10förbjöd att komma in i din församlingSe 5 Mos 23:3f, samt Ef 2:14 med not.

11 Hela hennes folk suckar

och söker efter bröd.

De byter sina skatter mot mat

för att hålla sig vid liv.

Se, Herre, och tänk på

hur föraktad jag blivit!

12 *Jes 13:13, Klag 3:51, Dan 10:16. Betyder det inget för alla er

som går vägen förbi?

Se efter och se:

finns det någon smärta

lik smärtan som drabbat mig,

som Herren har plågat mig med

på sin brinnande vredes dag?

13 Han sände från höjden en eld

i mina ben och kuvade dem.*1:13i mina ben och kuvade demAndra handskrifter (Septuaginta): "ner i mina ben". Skelettets ben symboliserar människans kärna och väsen (jfr Ps 32:3, 139:15).

Han lade ut ett nät för mina fötter

och stötte mig tillbaka,

han lämnade mig övergiven

och sjuk dagen lång.

14 *Ps 31:11, 38:5, Ords 5:22. Mina synder bands samman

till ett ok,

de vävdes ihop av hans hand

och lades på min nacke.

Han bröt min kraft,

Herren gav mig i händerna

på dem som jag inte kan stå emot.

15 *Jes 63:3, Klag 2:22, Upp 19:15. Alla mina hjältar

har Herren förkastat,

han samlade ett uppbåd mot mig

för att krossa mina unga män.

Som en vinpress har Herren trampat

jungfrun dottern Juda.

16 *Jer 9:1, 14:17, Pred 4:1. Därför gråter jag,

mitt öga*1:16ögaHebr. ájin kan också översättas "källa"., mitt öga rinner av tårar,

för min tröstare är fjärran ifrån mig,

han som ger liv åt min själ.

Mina barn är övergivna,

för fienden har triumferat.

17 Sion sträcker ut sina händer,

men ingen tröstare finns.

Herren har sänt Jakobs fiender

mot honom från alla håll,

Jerusalem har blivit som något orent

bland dem.

18 *Jer 2:17, Dan 9:7f.Herren är rättfärdig,

för jag gjorde uppror

mot hans bud.

Hör nu, alla ni folk,

och se min smärta!

Mina jungfrur och unga män

har gått i fångenskap.

19 *Jer 14:15. Jag kallade på mina älskare*1:19mina älskareAvgudadyrkande folk som förlett Israel till otrohet mot Herren (jfr Jer 4:30, Hes 16:33f, 23:5f, Hos 2:5f).,

men de svek mig.

Mina präster och äldste

gick under i staden,

när de sökte efter mat

för att hålla sig vid liv.

20 *5 Mos 32:25, Jes 16:11, Jer 4:19, Klag 2:11, Hes 7:15. Se, Herre, jag är i nöd!

Det jäser inom mig,

mitt hjärta vänder sig i mitt bröst,

för jag har varit mycket upprorisk.

Därute tar svärdet mina barn,

härinne är det som döden.

21 *Jer 30:16, 50:10, 29, 51:24. De hör hur jag suckar,

men ingen tröstare finns.

Alla mina fiender har hört

om min olycka,

de gläds att du gjort det här.

Dagen du förkunnat

lät du komma.

Men det ska gå dem

som det gått mig.

22 Låt all deras ondska

komma upp inför dig,

och gör med dem

som du gjort med mig

för alla mina synders skull,

för mina suckar är många

och mitt hjärta är sjukt.

1 Como está *Is 3.26sentada solitária a cidade que estava *Is 22.2cheia de povo!

Tornou-se *Is 54.4viúva a que era *1Rs 4.21;Ed 4.20;Jr 31.7grande entre as nações;

*2Rs 23.35;Jr 40.9Ficou sujeita ao trabalho forçado a que era princesa entre as províncias.

2 *Lm 1.16;Sl 6.6;77.2-6Chora amargamente durante a noite, e as suas lágrimas correm pelas faces;

entre todos os *Jr 2.25;3.1;22.20-22seus amantes, não há quem a conforte;

todos os seus amigos *Jó 19.13-14;Sl 31.11;Mq 7.5se têm havido aleivosamente com ela, têm-se-lhe tornado *Jr 4.30inimigos.

3 Judá foi *Jr 13.19ao exílio para sofrer a aflição e uma grande servidão;

ela habita *Lv 26.39;Dt 28.64-67entre as nações, não acha descanso;

todos os seus *2Rs 25.4-5perseguidores a têm alcançado no meio dos seus apertos.

4 Os caminhos de Sião pranteiam, porque *Lm 2.6-7;Is 24.4-6não há quem venha à assembleia solene;

todas as suas portas acham-se *Jr 9.11;10.22desertas, os seus sacerdotes suspiram;

as suas *Lm 2.10,21virgens estão aflitas, e ela *Jl 1.8-13amargurada.

5 Os seus adversários *Dt 28.43-44triunfam dela, os seus inimigos prosperam;

porque Jeová trouxe *Sl 90.7-8;Ez 8.17-18;9.9-10aflição sobre ela por causa da multidão das suas transgressões;

os seus pequeninos *Jr 39.9;52.27-30marcharam para o cativeiro adiante do adversário.

6 Da filha de Sião já se foi *Sl 132.13;Jr 13.18toda a sua glória;

os seus príncipes ficam sendo como veados que não acham pastagem

e *2Rs 25.4-5vão caminhando sem força adiante do perseguidor.

7 Nos dias da sua aflição e do seu andar errante, *Sl 42.4;77.3,5-9;Lc 15.17lembre-se Jerusalém de todas as suas *Is 5.1-4coisas apeticíveis que tivera desde os dias antigos.

Quando o seu povo ia caindo nas mãos do adversário e *Lm 4.17;Jr 37.7não havia quem os ajudasse,

os adversários a viram *Sl 79.4;Jr 48.27e zombaram das suas desolações.

8 Jerusalém *Lm 5.20;Is 59.2-13multiplicou os seus pecados; por isso, se tornou *Lm 1.17;Jr 2.23imunda.

Todos os que a honravam a desprezam, porque lhe *Jr 13.22,26viram a nudez.

Na verdade, ela *Lm 4.11,21-22dá suspiros e se volta para trás.

9 A sua *Jr 2.34;Ez 24.13imundície estava nas suas fraldas; não se lembrava do *Dt 32.29;Is 47.7;Jr 5.31seu fim.

Portanto, está *Is 3.8;Jr 13.17-18espantosamente abatida, *Ec 4.1;Jr 16.7não há quem a conforte.

Vê, Jeová, a minha *Sl 25.18;119.153;Dn 9.17-19aflição, pois o inimigo *Sl 74.23;Sf 2.10se tem engrandecido.

10 *Jr 12.10O adversário lhe pôs a mão sobre tudo o que havia de apeticível,

pois ela viu que lhe entravam no santuário *Sl 74.4-8;Is 64.10-11;Jr 51.51os pagãos,

acerca dos quais ordenaste *Dt 23.3que não entrassem na tua congregação.

11 Todo o seu povo está suspirando, *Jr 38.9;52.6está buscando pão;

deram as suas coisas apeticíveis a troco de mantimento para *1Sm 30.12fazerem reviver a alma.

Vê, Jeová, e atende, pois me tenho tornado *Jr 15.19desprezível.

12 Ó vós, todos os que passais, porventura, *Jr 18.16;48.27isso não vos toca?

Atendei *Jr 1.18e vede se há dor *Jr 2.13;Mt 24.21como a minha dor, que se me fez,

com a qual *Jr 30.23-24Jeová me afligiu no dia *Is 13.13;Jr 4.8do furor da sua ira.

13 Lá do alto, ele enviou um fogo que entra nos meus *Jó 30.30;Sl 22.14;Hc 3.16ossos e que os subjuga.

Estendeu uma *Jó 19.6;Sl 66.11rede aos meus pés, fez-me voltar para trás;

tornou-me *Jr 44.6desolado e desfalecido o dia todo.

14 *Pv 5.22;Is 47.6O jugo das minhas transgressões foi atado pela sua mão;

elas estão entretecidas, postas *Jr 28.13-14sobre o meu pescoço; ele fez tropeçar a minha força.

O Senhor *Jr 32.3,5;Ez 25.4,7entregou-me nas mãos daqueles a quem não posso resistir.

15 O *Is 41.2;Jr 13.24;37.10Senhor desprezou todos os meus valentes que estavam no meio de mim;

convocou contra mim uma assembleia solene para esmagar os meus *Jr 6.11;18.21mancebos;

o Senhor *Is 28.18;Mq 7.10;Ml 4.3;Lc 21.24pisou, como num lagar, a virgem, filha de Jeová.

16 Por essas coisas, eu ando *Lm 2.11,18;3.48-49;Jr 14.17chorando; os meus olhos destilam águas;

porque está longe de mim *Lm 1.2;Sl 69.20;Ec 4.1o consolador que há de fazer reviver a minha alma.

Desolados se acham *Lm 1.5;Jr 15.9os meus filhos, porque prevaleceu o inimigo.

17 *Is 1.15;Jr 4.31Estende Sião as suas mãos; não há quem a conforte;

Jeová *2Rs 24.2-4;Jr 12.9ordenou acerca de Jacó que lhe sejam adversários os que estão ao redor dele;

Jerusalém acha-se entre eles como uma mulher *Lm 1.8imunda.

18 *Sl 119.75;Jr 12.1Justo é Jeová, porque me tenho *1Sm 12.14-15;Jr 4.17rebelado contra as suas ordens.

Ouvi, rogo-vos, todos os povos, *Lm 1.12e vede a minha dor;

as minhas *Dt 28.32,41virgens e os meus mancebos já foram para o cativeiro.

19 *Lm 1.2;Jó 19.13-19Chamei os meus amantes; eles, porém, me enganaram.

Os meus *Lm 2.20;Jr 14.15sacerdotes e os meus anciãos expiraram na cidade,

enquanto buscavam para si mantimento *Lm 1.11para fazer reviver a sua alma.

20 Olha, Jeová, porque estou *Is 38.14;Jr 4.19angustiada; turbadas estão *Lm 2.11;Is 16.11as minhas entranhas;

transtornado dentro de mim está o meu coração, porque tenho multiplicado as minhas *Jr 14.20rebeliões.

De fora a *Dt 32.25;Jr 14.18;Ez 7.15espada mata os filhos, em casa como que anda a morte.

21 Ouviram que eu *Lm 1.4,8,11,22suspiro; não há quem me conforte.

Todos os meus inimigos souberam do meu mal, *Lm 2.15;Sl 35.15;Jr 50.11alegram-se de que tu o fizeste.

Hás de trazer o dia que proclamaste, e eles se tornarão *Is 14.5-6;47.6,11;Jr 30.16semelhantes a mim.

22 Venha diante de ti toda a sua maldade;

*Ne 4.4-5;Sl 137.7-8faze-lhes, como me fizeste a mim, por causa de todas as minhas transgressões.

Pois muitos são os meus suspiros, e desfalecido está o meu coração.