1 Så matt guldet har blivit,

det ädlaste guldet förvandlats!

Heliga ädelstenar ligger spridda

i varje gathörn.

2 *Jer 19:11. Sions ädlaste söner

skattades som fint guld.

Nu räknas de som lerkärl,

som verk av krukmakarhänder.

3 *Job 39:16f, Jes 49:15. Till och med schakaler

räcker fram sina spenar

och låter ungarna dia,

men dottern mitt folk

har blivit grym*4:3grymStrutsen lämnar sina ägg direkt på marken och var därför en bild för bristande omsorg (jfr Job 39:16f).,

som strutsen i öknen.

4 *Ps 137:6, Jer 14:3, Klag 2:11f. Dibarnets tunga fastnar

i gommen av törst.

Små barn ber om bröd,

men ingen ger dem något.

5 De som förr åt läckerheter

tynar bort på gatorna.

De som växte upp i purpur*4:5purpurAntikens dyraste färg. Den utvanns ur havssnäckor och var värd sin vikt i silver.

ligger nu i dyn.

6 *1 Mos 18:20, 19:24f, Jer 20:16, Hes 16:46f, Matt 10:15, 11:24. Missgärningen hos dottern mitt folk

är större än synden i Sodom,*4:6SodomStad vid Döda havet som utplånades för sin ondska (1 Mos 19, Hes 16:49f, Jud v 7).

som ödelades på ett ögonblick

utan att röras av människohänder.

7 Hennes furstar glänste mer än snö,

de var vitare än mjölk,

deras kroppar var rödare än korall,

deras gestalter var som safir.

8 Nu är deras ansikten mörkare än sot,

man känner inte igen dem

på gatorna.

Deras hud stramar över benen,

den är torr som trä.

9 *Jer 8:3. Lyckligare var de som dödades

med svärd

än de som nu dödas av hunger,

som tynar bort i plåga

av brist på markens frukter.

10 *3 Mos 26:29, 5 Mos 28:53, 2 Kung 6:29, Jer 19:9, Klag 2:10, Hes 5:10. Med egna händer

har ömsinta mödrar kokat

sina barn

för att ha dem till föda

när dottern mitt folk gick under.

11 *Jer 17:27, Klag 2:3, Hes 7:8.Herren tömde ut sin vrede,

han öste ut sin vredesglöd.

I Sion tände han en eld

som förtärde dess grundvalar.

12 Ingen av jordens kungar

hade trott det,*4:12Ingen ... hade trott detSion ansågs ointagligt så länge man hade Guds beskydd (Ps 46, 48).

ingen av världens invånare,

att någon ovän eller fiende

skulle komma in

genom Jerusalems portar.

13 *Jer 5:31, 23:21, 26:8f, Matt 23:35. Det kom för hennes profeters synder

och hennes prästers

missgärningar,

för att de spillde rättfärdigas blod

där inne i staden.

14 *5 Mos 28:29, Jes 59:10. Som blinda irrar de på gatorna,

fläckade av blod

så att ingen vågar röra

deras kläder.

15 *3 Mos 13:45, Jer 49:5. "Bort! Oren!"

ropar man till dem.

"Bort, bort! Rör dem inte!"

De flyr, de irrar omkring.

Bland hednafolken säger man:

"Här får de inte bo längre."

16 *Jes 47:6, Klag 5:12.Herren själv har skingrat dem,

han vill inte ta sig an dem mer.

Prästerna får ingen respekt,

de äldre får ingen barmhärtighet.

17 *Jes 30:5, 7. Våra ögon sviker oss

när vi förgäves söker efter hjälp.

Vi har spanat och spanat

efter ett folk som ändå inte kan

rädda oss.*4:17ett folk som ändå inte kan rädda ossEgypten, vars militära hjälp svek (Jer 2:36, 37:7, Jes 30:2f).

18 De vaktar på våra steg

så att vi inte vågar gå

på våra gator.

Vårt slut är nära,

våra dagar är ute,

ja, vårt slut har kommit.

19 Våra förföljare var snabbare

än himlens örnar.

De jagade oss över bergen

och låg på lur i öknen för oss.

20 *2 Kung 25:5f, Jer 52:8f. Vår livsande, Herrens smorde,*4:20HERRENS smordeGuds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias/Kristus (Apg 10:38). De sista kungarna var Jojakin (598-597 f Kr) och Sidkia (597-587 f Kr). Se 2 Kung 24:8f.

fångades i deras fallgropar.

Om honom sade vi:

"I hans skugga ska vi leva

bland hednafolken."

21 *Ps 137:7, Jer 25:15f, 49:12, Hes 25:12f. Gläd dig och jubla, dotter Edom*4:21EdomGrannfolk i sydöst som hade sett på Jerusalems förstöring med skadeglädje (jfr Ps 137:7, Hes 25:12f och Ob vers 11).,

du som bor i landet Us.

Bägaren ska komma till dig också,

du ska bli drucken

och ligga naken.

22 *Jes 40:2, Jer 33:7. Straffet för din skuld har nått sitt slut,

dotter Sion.

Han ska inte mer föra bort dig

i fångenskap.

Men din skuld, dotter Edom,

ska han straffa,

han ska avslöja dina synder.

1 Como *2Rs 25.9-10;Ez 7.19-22se escureceu o ouro! Como se mudou o ouro puríssimo!

*Jr 52.13-14;Mt 24.2As pedras do santuário estão espalhadas pelas esquinas de todas as ruas.

2 Os preciosos *Is 51.18filhos de Sião, comparáveis com o ouro fino,

como são reputados como *Is 30.14;Jr 19.1,11vasos de barro, obra das mãos de oleiro!

3 Até os *Is 13.22;34.13chacais descobrem os peitos, dão de mamar aos seus cachorros;

A filha do meu povo tem-se tornado *Is 49.15;Ez 5.10cruel como as *Jó 39.14-17avestruzes no deserto.

4 A língua da criança que mama fica-lhe, *Jr 14.3pela sede, pegada ao céu da boca.

Os pequeninos *Lm 2.12pedem pão, e ninguém lho reparte.

5 Os que comiam *Is 3.16-26;Jr 6.2;Am 6.3-7delicadamente desfalecem nas ruas.

Os que se criavam em escarlata abraçam *1Sm 2.8;Sl 113.7monturos.

6 Pois a iniquidade da filha do meu povo é maior que o pecado de *Is 1.10;Ez 16.48Sodoma,

a qual foi *Gn 19.25;Jr 20.16submetida como num momento, e nenhumas mãos foram postas sobre ela.

7 Os seus nobres eram *Sl 51.7mais puros que a neve, mais alvos que o leite.

De corpo, eram mais ruivos que corais, e a sua forma era como de *Êx 24.10;Jó 28.16safira.

8 O seu parecer é *Lm 5.10,14;Jó 30.30mais escuro do que o negrume; eles não são conhecidos nas ruas.

A sua *Lm 3.4;Jó 19.20;Sl 38.3;102.3-5,11pele pega-se-lhes aos ossos; secou-se e tornou-se como um pau.

9 Mais felizes são os mortos *Jr 15.2;16.4à espada do que os que morrem de fome;

porque estes *Lv 26.39;Ez 24.23se esgotam, traspassados por falta dos frutos do campo.

10 As mãos das mulheres compassivas *Lm 2.20;2Rs 6.29;Jr 19.9cozeram seus filhos;

estes lhes serviram *Dt 28.53-55de alimento na ruína da filha do meu povo.

11 *Lm 4.22;Jr 2.17;Jr 7.20;Ez 22.31Deu Jeová cumprimento ao seu furor, derramou a ardor da sua ira;

em Sião, *Dt 32.22;Jr 17.27acendeu um fogo, que devorou os fundamentos dela.

12 *Dt 29.24-28;1Rs 9.8-9Não creram os reis da terra, nem todos os moradores do mundo

*Jr 21.13que entrasse o adversário e o inimigo pelas portas de Jerusalém.

13 É por causa dos pecados dos seus *Lm 2.14;Jr 5.31;6.13;Ez 22.26-28;Mq 3.11-12profetas e por causa das iniquidades dos seus sacerdotes

que se derramou no meio dela *Jr 2.30;26.8-9o sangue dos justos.

14 Vagueiam *Dt 28.28-29;Is 29.10;56.10;59.9-10como cegos pelas ruas, são contaminados *Is 1.15;Jr 19.4de sangue,

de modo que não se lhes podem tocar *Jr 2.34as suas roupas.

15 Retirai-vos! *Lv 13.45-46Imundo! — gritaram-lhes. *2Co 6.17Retirai-vos! Retirai-vos! Não toqueis!

Quando *Jr 49.5fugiram e andaram vagueando, dizia-se entre as nações: Não habitarão nunca aqui.

16 Espalhou-se a ira de Jeová, e ele não tornará a olhar para eles.

*Is 9.14-16;Jr 52.24-27Não respeitaram as pessoas dos sacerdotes, nem se compadeceram dos anciãos.

17 Os nossos olhos ainda desfalecem, esperando o nosso *Lm 1.7;Jr 37.7vão socorro.

Vigiando, temos estado de vigia para *Ez 29.6-7,16uma nação que não podia saber.

18 *Jr 16.16Espreitam os nossos passos, de sorte que não podemos andar em nossas ruas.

*Jr 5.31;Ez 7.2-12;Am 8.2Perto está o nosso fim, cumpridos estão os nossos dias, porque é chegado o nosso fim.

19 Os nossos perseguidores foram *Is 5.26-28;30.16-17;Jr 4.13;Hc 1.8mais velozes do que as águias do céu;

perseguiram-nos sobre os montes, armaram-nos ciladas no *1Sm 13.6deserto.

20 *Jr 39.5Foi apanhado nas covas deles *2Sm 1.14;19.21o ungido de Jeová, aquele que é *2Sm 18.3o ar das nossas narinas;

e do que dissemos: Debaixo da sua *Dn 4.12sombra, viveremos entre as nações.

21 Regozija-te e alegra-te, filha de *Sl 83.3-6;137.7;Jr 25.20-21,27Edom, que habitas na terra de Uz;

*Is 34.7;63.1-6;Am 1.11-12;Ob 1,16o copo te passará a ti também; serás embriagada e te descobrirás.

22 Já *Is 40.2;Jr 33.7-8se cumpriu o castigo da tua iniquidade, ó filha de Sião; Jeová não tornará a levar-te para o cativeiro;

*Jr 49.10;Ml 1.3-4ele visitará a tua iniquidade, ó filha de Edom; descobrirá os teus pecados.