Publicidade

Lamentações 2

TB
Herren bestraffar sitt folk
אAlef

1 1 Krön 28:2, Ps 132:7. mörka moln

Herren i sin vrede

har täckt dottern Sion med!

Han kastade Israels härlighet

från himlen ner till jorden,

han tänkte inte sin fotpall2:1fotpallTroligen förbundsarken (Ps 132:7), över vilken Gud uppenbarade sig (4 Mos 7:89).

sin vredes dag.

בBeth

2 Jes 43:28, 47:6. Utan att skona har Herren fördärvat

Jakobs alla boningar.

I sin vrede rev han

dottern Judas fästningar

och slog dem till marken,

han orenade riket och dess furstar.

גGimel

3 I vredens hetta högg han av

Israels alla horn.

Han drog undan sin högra hand

när fienden kom,

och brann i Jakob

likt en flammande eld

som förtär allt runt omkring.

דDaleth

4 Ps 7:13, Jer 7:20, Klag 3:12. Han spände sin båge som en fiende,

stod redo med sin högra hand

som en ovän,

och dödade allt

som var ljuvligt för ögat.

Över dottern Sions hydda

öste han sin vrede som eld.

הHe

5 Herren var som en fiende.

Han fördärvade Israel,

han fördärvade alla dess borgar,

han förstörde dess fästningar.

Han hopade sorg sorg

över dottern Juda.

וWaw

6 Han skövlade sin boning

som en trädgård,

han förstörde sin mötesplats.

Herren lät högtid och sabbat

falla i glömska i Sion,

i sin brinnande vrede

förkastade han kung och präst.

זZajin

7 Ps 74:4, 78:59f. Herren förkastade sitt altare,

han övergav sin helgedom.

Murarna runt hennes palats

gav han i fienders hand,

de ropade högt i Herrens hus

som en högtidsdag.

חHeth

8 2 Kung 21:13, Jes 34:11, Sak 1:16.Herren beslöt att förstöra

dottern Sions murar,

han spände ut mätsnöret

och drog inte undan sin hand

från skövlingen.

Han sände sorg över vallar

och murar,

allt ligger nu förstört.

טTeth

9 Ps 74:9, Hes 7:26. Hennes portar sjönk ner i jorden,

han knäckte och krossade

hennes bommar.

Hennes kung och furstar

bor bland hednafolken,

ingen undervisning ges

och hennes profeter får ingen syn

från Herren.

יJod

10 Jer 6:26, Klag 1:4, Hes 27:30. Dottern Sions äldste

sitter stumma marken,

de kastar stoft över sitt huvud

och klär sig i säcktyg.

Jerusalems jungfrur

sänker sina huvuden mot jorden.

כKaf

11 Jer 44:7, Klag 1:20, 4:4. Mina ögon förtärs av gråt,

det jäser i mitt inre,

min lever2:11min leverAnnan översättning (så Septuaginta): "min ära". rinner ut jorden,

för dottern mitt folk går under,

barn och spädbarn förgås

stadens gator.

לLamed

12 De ropar till sina mödrar:

"Var finns bröd och vin?"

De tynar bort som slagna

stadens gator,

de ger upp andan

i sina mödrars famn.

מMem

13 Jer 15:18, 30:12. Vad ska jag säga dig,

vad ska jag likna dig med,

du dotter Jerusalem?

Vad ska jag jämföra dig med

för att trösta dig,

du jungfru dotter Sion?

Din skada är ju stor som havet,

vem kan hela dig?

נNun

14 Jer 2:8, 5:31, 14:14, 23:13f, 27:14, 29:9, Hes 13:2f, 22:28. Dina profeters syner

var falska och dåraktiga,

de visade dig inte din skuld

för att vända bort din fångenskap2:14vända bort din fångenskapAnnan översättning: "upprätta dig"..

De budskap de förkunnade för dig

var falska och förföriska.

סSamek

15 Job 27:23, Ps 48:3, 50:2, Jer 18:16, 19:8. Alla som går vägen förbi

slår ihop sina händer

och hånar dig,

de visslar och skakar huvudet

åt dottern Jerusalem:

"Är detta den stad som kallades

skönhetens krona,

hela jordens fröjd?"

פPe

16 Ps 22:14, Klag 3:46. Alla dina fiender spärrar upp

sin mun mot dig,

de visslar och gnisslar tänder

och säger: "Vi har slukat henne!

Detta är dagen vi väntat .

Vi fick uppleva den,

vi fick se den!"

עAjin

17 3 Mos 26:14f, 5 Mos 28:15f.Herren har gjort vad han bestämt,

han har uppfyllt sitt ord

som han uttalat för länge sedan.

Han har rivit utan att skona,

han har låtit fienden

triumfera över dig

och upphöjt dina motståndares horn.

צTsade

18 Deras hjärtan ropar till Herren.

Du dotter Sions mur,

låt tårarna rinna som en bäck

både dag och natt.

Ge dig ingen ro,

unna inte ditt öga någon vila.

קQof

19 1 Sam 1:15, Ps 62:9, Jes 51:20, Klag 3:41. Stig upp, ropa högt i natten

när nattväkterna2:19nattväkternaVarje natt var indelad i tre väkter eller fyratimmarsperioder (Dom 7:19). börjar.

Utgjut ditt hjärta som vatten

inför Herrens ansikte,

lyft dina händer till honom

för dina barns liv

som tynar bort av hunger

i alla gathörn.

רResh

20 3 Mos 26:29, 5 Mos 28:53f, Jer 19:9, Klag 4:10. Se, Herre, och tänk

vem du gjort emot.

Ska kvinnor äta sin livsfrukt,

barnen de burit i sin famn?

Ska präster och profeter dödas

i Herrens helgedom?

שShin

21 marken, gatorna

ligger unga och gamla.

Mina jungfrur och unga män

har fallit för svärd,

du har dödat din vredes dag,

slaktat utan att skona.

תTaw

22 Klag 1:15. Som till högtidsdag bjöd du in

skräck från alla håll.

Herrens vredes dag

var det ingen som kom undan

eller överlevde.

Dem som jag burit

i famnen och fostrat

har min fiende förgjort.

As tristezas de Sião provêm de Jeová

1 Como Lm 3.43-44;Ez 30.18;32.7-8cobre de nuvens o Senhor na sua ira a filha de Sião!

Is 14.12-15;Ez 28.14-16Derribou do céu à terra Is 64.11a glória de Israel

e no dia da sua ira, não se lembrou do Sl 99.5;132.7escabelo dos seus pés.

2 O Senhor Lm 3.43;Sl 21.9;Jr 13.14tragou todas as habitações de Jacó e não mostrou piedade;

no seu furor, Lm 2.5,17;Jr 5.17;Mq 5.11,14derribou as fortalezas da filha de Judá, Is 25.12;26.5lançando-as por terra;

tratou como Sl 89.39-40;Is 43.28profanos o reino e os seus príncipes.

3 No furor da sua ira, cortou Sl 75.5,10;Jr 48.25toda a força de Israel;

em face do inimigo, Sl 74.11;Jr 21.4-5retirou para trás a sua destra

Is 42.25;Jr 21.14e incendiou a Jacó como um fogo chamejante que devora tudo ao redor.

4 Armou o seu Jr 3.12-13;Jó 6.4;16.13arco como inimigo, postou-se como adversário com a sua destra;

matou tudo o que era Ez 24.25aprazível aos olhos;

na tenda da filha de Sião, Is 42.25;Jr 7.20derramou o seu furor como fogo.

5 O Senhor tornou-se como Jr 30.14inimigo, Lm 2.2tragou a Israel;

tragou todos os seus Lm 2.2;Jr 52.13palácios, destruiu as suas fortalezas;

e Jr 6.26;9.17-20multiplicou na filha de Judá o pranto e a lamentação.

6 Jr 7.14Demoliu, com violência, o seu tabernáculo, como se fosse o dum jardim; Jr 52.13destruiu o seu lugar de assembleia.

O Senhor Lm 1.4;Jr 17.27;Sf 3.18entregou ao esquecimento em Sião a assembleia solene e o sábado;

e na indignação da sua ira, Lm 4.16,20;5.12;Is 43.28;Jr 13.13-14desprezou ao rei e ao sacerdote.

7 O Senhor Sl 78.59-61;Is 64.11;Ez 7.20-22rejeitou o seu altar, abominou o seu santuário,

Jr 33.4-5;52.13entregou nas mãos do inimigo os muros dos seus palácios.

Deram Sl 74.3-8gritos na Casa de Jeová como no dia duma assembleia solene.

8 Jeová resolveu Lm 2.17;Jr 5.10;39.8;52.14destruir o muro da filha de Sião;

2Rs 21.13;Is 34.11;Am 7.7-9estendeu o cordel, e a sua mão não cessou de fazer estragos.

Mas Is 3.26;Jr 14.2fez lamentar o antemural e o muro, os quais juntamente enfraquecem.

9 Sepultadas na terra estão Ne 1.3as suas portas; ele destruiu e quebrou os ferrolhos dela.

O seu Lm 4.20;Dt 28.36;Jr 16.13;Ez 17.20rei e os seus príncipes acham-se entre as nações onde Os 3.4não existe a lei.

Os seus profetas Jr 14.14;23.16;Ez 7.26não recebem visões da parte de Jeová.

10 Estão Jó 2.13;Is 3.26;47.1sentados no chão os anciãos da filha de Sião Am 8.3e calados;

lançaram Jó 2.12;Ez 27.30ao ar sobre as suas cabeças, vestiram-se de Is 15.3;Jn 3.6-8sacos;

Lm 1.4as virgens de Jerusalém abaixam as suas cabeças até o chão.

11 Os meus Lm 1.16;3.48-51;Jr 9.1olhos enfraquecem à força de chorar, Jr 4.19turbadas estão as minhas entranhas,

o meu Jó 16.13fígado derramou-se pela terra por causa da Lm 4.10;Is 22.4destruição da filha do meu povo,

porquanto nas ruas da cidade desfalecem Lm 2.19;Jr 44.7os meninos e as crianças de mama.

12 Ao Lm 4.4desfalecerem, como feridos, nas ruas da cidade,

ao exalarem as suas Jó 30.16;Sl 42.4;62.8almas no regaço de suas mães,

eles lhes perguntam: Jr 1.11;5.17Onde está o trigo e o vinho?

13 Que testemunho te darei? A que te assemelharei, ó filha de Jerusalém?

A que Lm 1.12te compararei, para te consolar, Is 37.22ó virgem filha de Sião?

Pois grande é como o mar Sl 60.2;Jr 14.17a tua brecha. Quem te Jr 8.22;30.12-15poderá curar?

14 Os teus Jr 23.25-29;29.8-9profetas viram para ti visões vãs e fátuas;

Is 58.1;Mq 3.8;Ez 23.36não manifestaram a tua iniquidade, para te desviarem do cativeiro,

porém Jr 23.36;Ez 22.25,28viram para ti profecias vãs e coisas que te levaram ao exílio.

15 Todos os que passam Jó 27.23;Ez 25.6batem com as mãos sobre ti,

Jr 19.8;Sf 2.15assobiam e Sl 22.7;Is 37.22;Jr 18.16meneiam a cabeça sobre a filha de Jerusalém, dizendo:

É esta, porventura, a cidade a que chamavam os homens Sl 50.2a perfeição da formosura, Sl 48.2o gozo da terra toda?

16 Todos Lm 3.46;Jó 16.10;Sl 22.13os teus inimigos abriram contra ti a sua boca;

assobiam e Jó 16.9;Sl 35.16;37.12rangem os dentes; dizem: Temo-la Sl 56.2;124.3;Jr 51.34tragado.

Certamente este é Ob 12-15o dia que esperávamos, temo-lo achado, temo-lo visto.

17 Dt 28.15;Jr 4.28;18.11Fez Jeová o que intentou; cumpriu a sua palavra que ordenou nos dias antigos;

derrubou e não Jr 2.1-2;Ez 5.11;7.8-9;8.18mostrou piedade.

Fez que o inimigo Sl 35.24,26;89.42;Is 14.29se alegrasse sobre ti, Lm 1.5;Dt 28.43-44exaltou o poder dos teus adversários.

18 O Sl 119.145;Os 7.14coração deles clamou ao Senhor: Ó Lm 2.8;Hc 2.11muro da filha de Sião, Lm 1.2,16;3.48-49;Sl 119.136;Jr 9.1derrama lágrimas como uma torrente, de dia e de noite;

não te dês descanso; cessem de chorar as meninas dos teus olhos.

19 Levanta-te, clama Sl 42.3;Is 26.9de noite, no princípio das vigias;

derrama 1Sm 1.15;Sl 42.4;62.8o teu coração como água diante da face do Senhor.

Levanta as tuas mãos a ele pela Lm 2.11-12vida de teus filhinhos, Is 51.20que desfalecem de fome nas esquinas de todas as ruas.

20 , Jeová, e considera Êx 32.11;Dt 9.26;Is 63.16-19;Jr 12.7a quem assim tens tratado!

Acaso, Lm 4.10;Jr 19.9comerão as mulheres o fruto das suas entranhas, as crianças enfaixadas pelas suas próprias mãos?

Matar-se-ão no santuário do Senhor Sl 78.64;Jr 14.15;23.11-12o sacerdote e o profeta?

21 Jazem por terra nas ruas Jr 6.11o moço e o velho;

as minhas Sl 78.62-63virgens e os meus mancebos caem pela espada.

Tu os Jr 13.14mataste no dia da tua ira; trucidaste, Zc 11.6não mostraste piedade.

22 Convocaste, como no dia duma assembleia solene, Sl 31.13;Is 24.17-18;Jr 6.25os meus terrores de todos os lados.

Jr 11.11Não houve quem escapasse ou ficasse com vida no dia da ira de Jeová.

Aos Jr 16.2-4;44.7que enfaixei e criei, consumiu-os o meu inimigo.

Veja também

Lamentações
Ver todos os capítulos de Lamentações
Bíblia Online Bíblia Online

Bíblia Online • Versão: 2026-07-04_23-13-58-