1 Vid den tiden samlade filisteerna sina krigshärar för att strida mot Israel. Akish sade till David: "Du vet väl att du och dina män måste dra ut i kriget med mig?" 2 David svarade Akish: "Då ska du själv få se vad din tjänare kan göra." "Då så", svarade Akish, "du ska bli min livvakt*28:2livvaktOrdagrant: "den som vakar över mitt huvud". för alltid."

3 *2 Mos 22:18, 3 Mos 19:31, 20:27, 5 Mos 18:10f, 1 Sam 25:1. Samuel var nu död, och hela Israel hade hållit dödsklagan över honom. De hade begravt honom i hans egen stad Rama. Och Saul hade drivit ut andebesvärjare och spåmän ur landet.

4 Filisteerna samlades och kom och slog läger vid Shunem. Då samlade också Saul hela Israel och de slog läger på Gilboa.*28:4Shunem … GilboaSydost om Jisreelslätten i Galileen ligger berget Gilboa, och ca 8 km norr om det låg Shunem vid foten av Morehöjden (Dom 7:1).5 Men när Saul såg filisteernas läger blev han rädd och greps av stor fruktan. 6 *2 Mos 28:30, 4 Mos 12:6, 27:21, 1 Sam 14:37. Saul bad Herren om råd, men Herren svarade honom inte, varken genom drömmar eller genom urim*28:6urimOrakelstenar (2 Mos 28:30, 4 Mos 27:21) för att söka svar (ja eller nej) från Gud. eller genom profeter. 7 Då sade Saul till sina tjänare: "Sök upp en andebesvärjerska åt mig, så ska jag gå till henne och fråga henne." Hans tjänare svarade: "Det finns en andebesvärjerska i En-Dor*28:7En-DorLåg norr om Morehöjden, på andra sidan av filisteernas läger.."

8 Saul gjorde sig oigenkännlig och tog på sig andra kläder och gav sig i väg med två av sina män. De kom till kvinnan om natten. "Spå mig genom anden*28:8andenHebr. ov, en död vålnad, till skillnad från rúach som används för Guds Ande.", sade han, "och mana fram åt mig den jag säger dig." 9 Men kvinnan sade till honom: "Du vet ju vad Saul har gjort, han har utrotat andebesvärjare och spåmän ur landet. Varför lägger du en snara för mitt liv för att döda mig?" 10 Då gav Saul henne sin ed vid Herren och sade: "Så sant Herren lever, ingen skuld ska drabba dig i denna sak."

11 Kvinnan frågade: "Vem ska jag mana fram åt dig?" Han svarade: "Mana fram Samuel åt mig." 12 Men när kvinnan fick se Samuel, skrek hon med hög röst och sade till Saul: "Varför har du lurat mig? Du är ju Saul!" 13 Kungen sade till henne: "Var inte rädd. Vad är det du ser?" Kvinnan svarade Saul: "Jag ser ett gudaväsen komma upp ur jorden." 14 Han frågade henne: "Hur ser han ut?" Hon svarade: "Det är en gammal man som kommer upp, insvept i en mantel." Då förstod Saul att det var Samuel, och han böjde sig ner med ansiktet mot jorden och bugade sig.

15 *1 Sam 18:12. Samuel sade till Saul: "Varför har du stört mig och manat fram mig?" Saul svarade: "Jag är i stor nöd. Filisteerna har börjat krig mot mig, och Gud har lämnat mig och svarar mig inte mer, varken genom profeter eller genom drömmar. Därför har jag kallat på dig, för att du ska låta mig veta vad jag ska göra." 16 *1 Sam 16:14. Samuel svarade: "Varför frågar du mig, när Herren har lämnat dig och blivit din fiende? 17 *1 Sam 15:28, 1 Kung 11:11.Herren har gjort vad han sade genom mig: Herren har ryckt riket ur din hand och gett det till en annan, till David. 18 *1 Sam 15:18f. Eftersom du inte lydde Herrens röst och inte utförde hans brinnande vredesdom över Amalek, har Herren i dag gjort dig detta. 19 *1 Sam 31:6f.Herren ska ge både dig och Israel i filisteernas hand, och i morgon ska du och dina söner vara hos mig. Även Israels läger ska Herren ge i filisteernas hand."

20 Då föll Saul genast raklång till jorden, förfärad över Samuels ord. Han var också helt kraftlös, för han hade inte ätit något på ett helt dygn. 21 *Dom 12:3, 1 Sam 19:5, Ps 119:109. Kvinnan gick fram till Saul, och när hon såg hur skräckslagen han var sade hon till honom: "Se, din tjänarinna gjorde som du sade. Jag riskerade mitt liv och gjorde vad du bad mig om. 22 Så nu får också du lyssna till vad din tjänarinna har att säga: Låt mig sätta fram lite mat åt dig, så att du kan äta och hämta krafter innan du går din väg." 23 Men han vägrade och sade: "Jag vill inte äta."

Då bad både hans tjänare och kvinnan honom så enträget att han lyssnade till dem. Han reste sig upp från marken och satte sig på bädden. 24 Kvinnan hade en gödkalv i huset, och den slaktade hon nu i all hast. Därefter tog hon mjöl och knådade det och bakade osyrat bröd av det. 25 Sedan satte hon fram det åt Saul och hans tjänare, och de åt. Därefter reste de sig och gick samma natt sin väg.

1 Naqueles dias, ajuntaram os *1Sm 29.1filisteus as suas tropas para a guerra, a fim de pelejarem contra Israel. Disse Aquis a Davi: Fica sabendo que hás de ir comigo ao campo, tu e teus homens. 2 Respondeu Davi a Aquis: Tu saberás, portanto, o que o teu servo há de fazer. Disse Aquis a Davi: Por isso, te farei guarda da minha cabeça *1Sm 1.22,28para sempre.

3 Ora, *1Sm 25.1Samuel era morto; todo o Israel o tinha chorado, e enterraram-no em *1Sm 7.17Ramá, que era a sua cidade. Saul tinha lançado fora da terra os que *1Sm 15.23;Lv 19.31;Dt 18.10consultavam espíritos ou um espírito familiar. 4 Ajuntaram-se os filisteus e vieram acampar-se em *1Rs 1.3;2Rs 4.8Suném; ajuntou Saul todo o Israel, e acamparam-se em *1Sm 31.1Gilboa. 5 Vendo Saul o exército dos filisteus, foi tomado de medo, e tremeu muito o seu coração. 6 *1Cr 10.13-14Saul consultou a Jeová, porém *Pv 1.24-31ele não lhe respondeu nem por *Nm 12.6;Jl 2.28sonhos, nem por *Êx 28.30;2Sm 8.17Urim, nem por profetas. 7 Então, disse Saul aos seus servos: Buscai-me uma mulher que consulte a um espírito familiar, para que eu vá consultá-la. Responderam-lhe os seus servos: *At 16.16Há em *Js 17.1;Sl 83.10En-Dor uma mulher que consulta espírito familiar.

8 Saul *2Cr 18.29;35.22disfarçou-se e, tomando outros vestidos, foi, acompanhado de dois homens, e chegaram de noite à casa da mulher. Ele disse: *Is 8.19Adivinha-me pelo espírito familiar e *Dt 18.10-11faze-me subir aquele que eu te disser. 9 Respondeu-lhe a mulher: Eis que tu sabes *1Sm 28.3o que fez Saul, como exterminou da terra os que consultam espíritos ou espírito familiar; por que me estás armando um laço à minha vida, para me fazeres morrer? 10 Saul jurou-lhe por Jeová, dizendo: Pela vida de Jeová, nenhuma culpa te sobrevirá por causa disso. 11 Perguntou-lhe a mulher: Quem te farei subir? Respondeu ele: Faze-me subir Samuel. 12 Quando a mulher viu a Samuel, deu um grande grito e disse a Saul: Por que me enganaste? Pois tu és Saul. 13 Respondeu-lhe o rei: Não tenhas medo; que vês tu? Disse a mulher a Saul: Vejo um deus subindo da terra. 14 Perguntou-lhe ele: Como é a sua figura? Respondeu ela: Vem subindo um ancião e *1Sm 15.27está envolto numa capa. Entendeu Saul que era Samuel, *1Sm 24.8prostrou-se com o rosto em terra e fez-lhe uma reverência.

15 Disse Samuel a Saul: Por que me inquietaste, fazendo-me subir? Respondeu Saul: Estou mui angustiado, porque os filisteus me fazem guerra, *1Sm 16.13-14;18.12e Deus se tem afastado de mim *1Sm 28.6e não me responde mais, nem por profetas nem por sonhos. Por isso, te chamei, para que me fizesses saber o que hei de fazer. 16 Disse Samuel: Para que me perguntas, visto que Jeová se tem afastado de ti e se fez teu inimigo? 17 Jeová te fez, *1Sm 15.28como pela minha boca te disse; Jeová rasgou o reino da tua mão e o deu ao teu próximo, a Davi. 18 Porque *1Sm 15.9,20,26não obedeceste à voz de Jeová e não executaste o furor da sua ira contra Amaleque, portanto isso te fez Jeová, hoje. 19 Jeová entregará também contigo Israel nas mãos dos filisteus. Amanhã, *1Sm 31.2;Jó 3.17-19tu e teus filhos estareis comigo; Jeová entregará o arraial de Israel nas mãos dos filisteus.

20 Caiu imediatamente Saul estendido por terra, e foi tomado de grande medo, por causa das palavras de Samuel. Não havia forças nele, porque não tinha comido pão todo aquele dia nem toda aquela noite. 21 Aproximou-se de Saul a mulher e, vendo que ele estava muito turbado, disse-lhe: Eis que a tua serva obedeceu à tua voz e, *1Sm 19.5expondo a minha vida, dei ouvidos às palavras que me falaste. 22 Agora, ouve também tu a voz da tua serva e permite que eu ponha diante de ti um bocado de pão; come para que tenhas forças e possas ir teu caminho. 23 Ele, porém, o recusou e disse: Não comerei. *2Rs 5.13Mas os servos, juntamente com a mulher, o constrangeram; e deu ouvidos à voz deles. Levantou-se do chão e sentou-se sobre *Et 1.6;Ez 23.41o leito. 24 A mulher tinha em casa um bezerro cevado, que se *Gn 18.6-7apressou a matar, e tomou farinha, e, amassando-a, a cozeu em pães asmos. 25 Pôs tudo diante de Saul e diante dos seus servos; e eles comeram. Então, se levantaram e partiram naquela noite.