1 Filisteerna samlade sina härar till strid. De samlades vid det Soko som hör till Juda och slog läger mellan Soko och Aseka,*17:1Soko och AsekaGränsby mot Filisteen drygt 2 mil väster om Betlehem, samt strategisk fästning en halvmil norr om Soko. Terebintdalen (vers 2) låg ca 3 km öster om Soko. vid Efes-Dammin. 2 Saul och Israels män hade också samlats och slagit läger i Terebintdalen. De ställde upp sig till strid mot filisteerna. 3 Filisteerna stod på det ena berget och israeliterna stod på det andra berget, med dalen mellan sig.

4 *Jos 11:22. Då kom det fram en kämpe vid namn Goliat från Gat ur filisteernas led. Han var sex alnar och ett kvarter*17:4sex alnar och ett kvarterCa 3 meter. Andra handskrifter (Qumran, Septuaginta, Josefus): "fyra alnar och ett kvarter" (ca 2 meter). lång. 5 På huvudet bar han en kopparhjälm, och han var klädd i en fjällpansarskjorta. Pansaret var av koppar och vägde femtusen siklar.*17:5pansaret av koppar vägde femtusen siklarDrygt 50 kg.6 Han hade benskenor av koppar och ett kastspjut*17:6kastspjutAnnan översättning: "kroksabel" (även i vers 45). av koppar på ryggen. 7 *2 Sam 21:19, 1 Krön 20:5. Hans spjutskaft liknade en vävbom och hans spjutspets var av järn och vägde sexhundra siklar.*17:7hans spjutspets var av järn och vägde sexhundra siklarDrygt 6 kg. Järnvapen var en fruktad teknisk överlägsenhet på filisteernas sida. Hans sköldbärare gick framför honom. 8 Och han stod och ropade till Israels här: "Varför drar ni ut och ställer upp er till strid? Är inte jag en filisté och ni Sauls tjänare? Välj er en man som kommer ner hit till mig. 9 Klarar han att strida mot mig och slå mig, så ska vi vara era slavar. Men om jag besegrar och slår honom, så ska ni vara våra slavar och tjäna oss." 10 Filistén fortsatte: "Jag har i dag hånat Israels här. Ge mig en man så att vi får slåss!" 11 När Saul och hela Israel hörde vad filistén sade, blev de förfärade och skräckslagna.

12 *1 Sam 16:1. David var son till en efratit från Betlehem i Juda som hette Ishai och hade åtta söner. Ishai var på Sauls tid en gammal man och hade nått hög ålder. 13 *1 Sam 16:6f. Hans tre äldsta söner hade dragit ut med Saul i kriget. De tre sönerna som drog ut i kriget hette Eliab, den förstfödde, Abinadab, hans andre son, och Shamma, den tredje. 14 *1 Sam 16:11. David var den yngste. De tre äldsta hade följt med Saul. 15 Men David gick ibland hem från Saul för att vakta sin fars får i Betlehem.

16 Filistén kom fram både morgon och kväll. I fyrtio dagar steg han fram och ställde sig där. 17 Nu sade Ishai en gång till sin son David: "Var snäll och ta en efa rostade ax*17:17en efa rostade axCa 22 liter, vilket räckte ungefär en vecka för tre personer. och de här tio bröden och spring med det till dina bröder i lägret. 18 De här tio ostarna ska du ta med till deras befälhavare. Se efter om det är väl med dina bröder och ta med något livstecken från dem. 19 Tillsammans med Saul och alla Israels män är de i Terebintdalen och strider mot filisteerna."

20 David steg upp tidigt nästa morgon. Han lämnade fåren åt en som skulle vakta dem och tog med sig det han skulle och gav sig i väg*17:20gav sig i vägEn vandring om ca två mil från Betlehem västerut till Terebintdalen., så som Ishai hade sagt till honom. När han kom fram till vagnborgen*17:20vagnborgenAnnan översättning: "(det runda) lägret". skulle hären just dra ut till strid, och folket höjde härskri. 21 Israel och filisteerna ställde upp sig i slagordning mot varandra. 22 David lämnade ifrån sig sakerna han hade åt trossvaktaren och skyndade bort till hären. När han kom dit hälsade han på sina bröder.

23 Medan han talade med dem, se, då steg kämpen som hette Goliat, filistén från Gat, fram ur filisteernas här och talade på samma sätt som förut. Och David hörde det.

24 När Israels män såg Goliat, blev de alla mycket rädda och flydde för honom. 25 Israels män sade: "Ser ni den mannen som stiger fram där? Han kommer för att håna Israel. Men den som slår honom ska kungen ge stor rikedom. Han ska få kungens dotter, och hans fars hus ska han göra fritt från skatt i Israel." 26 David frågade männen som stod bredvid honom: "Vad skulle den få som slår ner den där filistén och tar bort skammen från Israel? Vem är den där oomskurne filistén att håna den levande Gudens här?" 27 Då upprepade de för honom vad som hade sagts, och de sade: "Detta får den som slår ner honom."

28 *1 Sam 16:6f. Hans äldste bror Eliab hörde hur han talade med männen, och han blev rasande på David och sade: "Varför har du kommit hit? Till vem har du lämnat bort den lilla fårhjorden i öknen? Jag känner ditt övermod och ditt onda hjärta. Du har kommit för att se på striden." 29 David svarade: "Vad har jag nu gjort? Det var ju bara en fråga." 30 Sedan vände han sig bort från honom till en annan och frågade samma sak, och han fick samma svar som förut.

31 Man hörde vad David sade och berättade det för Saul, som lät hämta honom. 32 David sade till Saul: "Låt ingen tappa modet. Din tjänare ska gå och strida mot den där filistén." 33 Saul sade till David: "Inte kan du gå och strida mot den filistén! Du är ju bara en pojke, och han har varit krigare ända från ungdomen." 34 Men David svarade: "Din tjänare har gått i vall med sin fars får. Kom det ett lejon eller en björn och tog ett får ur hjorden, 35 så följde jag efter vilddjuret och slog ner det och räddade fåret ur munnen på det. Om vilddjuret då reste sig mot mig, så grep jag det i manen och slog det och dödade det. 36 Din tjänare har slagit både lejon och björn. Det ska gå den där oomskurne filistén som det gick vartenda ett av djuren, för han har hånat den levande Gudens här." 37 David sade vidare: "Herren som räddade mig från lejon och björn, han ska också rädda mig från den där filistén." Då sade Saul till David: "Gå, och må Herren vara med dig."

38 Och Saul klädde David i sina egna kläder och satte en kopparhjälm på hans huvud och satte på honom ett pansar. 39 David band Sauls svärd om sig utanpå kläderna och försökte gå med det, för han hade aldrig provat något sådant. Men David sade till Saul: "Jag kan inte gå med det här, för jag är inte van vid det." Så han tog av sig det. 40 Han tog sin stav i handen, valde ut åt sig fem släta stenar ur bäcken, lade dem i fickan på sin herdeväska och tog sin slunga*17:40slungaEtt enkelt men dödligt vapen (Dom 20:16, 2 Kung 3:25) som bestod av en läderrem med en ficka. Assyriska slungstenar som hittats i Lakish är knytnävsstora (upp till 7 cm). i handen. Så gick han fram mot filistén.

41 Samtidigt gick filistén framåt och kom allt närmare David, och hans sköldbärare gick framför honom. 42 *1 Sam 16:12. När filistén såg upp och fick se David föraktade han honom, för David var bara en pojke, rödkindad och vacker. 43 Han sade till David: "Tycker du jag är en hund, eftersom du kommer mot mig med käppar?" Och han förbannade David vid sina gudar.

44 Sedan sade filistén till David: "Kom hit till mig, så ska jag ge ditt kött åt himlens fåglar och markens djur." 45 *Ps 20:8, 118:10f. David svarade filistén: "Du kommer mot mig med svärd och spjut och kastspjut, men jag kommer mot dig i Herren Sebaots namn. Han är Gud för Israels här som du har hånat. 46 Herren ska i dag utlämna dig i min hand, och jag ska slå ner dig och ta huvudet från dig. Jag ska i dag ge de filisteiska krigarnas lik åt himlens fåglar och åt jordens vilda djur. Och hela världen ska förstå att Israel har en Gud. 47 Alla som samlats här ska förstå att det inte är genom svärd och spjut som Herren räddar. Striden är Herrens, och han ska ge er i vår hand."

48 När nu filistén gick framåt och närmade sig David, sprang David snabbt fram mot hären för att möta filistén. 49 David stack sin hand i väskan och tog fram en sten ur den, slungade den och träffade filistén i pannan. Stenen trängde in i pannan, och han föll med ansiktet mot jorden. 50 Så övervann David filistén med slunga och sten och dödade honom utan något svärd i sin hand. 51 Sedan sprang David fram och ställde sig över filistén, grep tag i hans svärd och drog ut det ur skidan, och han gav honom dödsstöten och högg av honom huvudet.

När filisteerna såg att deras kämpe var död, flydde de. 52 Men Israels och Juda män bröt upp, höjde ett härskri och förföljde filisteerna ända tills man närmade sig Gaj och ända till Ekrons portar. Filisteer föll och låg slagna på vägen till Shaarajim och sedan ända till Gat och Ekron. 53 Sedan vände israeliterna tillbaka från jakten på filisteerna och plundrade deras läger. 54 *1 Sam 21:9. David tog filisténs huvud och förde det till Jerusalem, men hans vapen lade han i sitt tält.

55 När Saul såg David gå ut mot filistén, sade han till överbefälhavaren Abner: "Vems son är egentligen den där pojken, Abner?" Abner svarade: "Så sant du lever, o konung, jag vet inte." 56 Då sade kungen: "Fråga du vems son den unge mannen är." 57 När David kom tillbaka efter att ha slagit filistén, tog Abner med honom och förde honom inför Saul. Filisténs huvud hade han i handen. 58 Då sade Saul till honom: "Vems son är du, unge man?" David svarade: "Son till din tjänare Ishai från Betlehem."

1 Ajuntando *1Sm 13.5os filisteus as suas forças para a guerra, vieram a unir-se em Socó, que pertence a Judá, e acamparam-se entre *2Cr 28.18Socó e *Js 10.10Azeca, em *1Cr 11.13Efes-Damim. 2 Saul, porém, e os filhos de Israel, tendo-se ajuntado, acamparam-se *1Sm 21.9no vale de Elá e ordenaram a batalha para ir de encontro aos filisteus. 3 Os filisteus estavam na encosta dum monte, e Israel, na encosta de outro monte; e entre eles, um vale. 4 Do arraial dos filisteus saiu um campeão, cujo nome era *2Sm 21.19Golias, de *Js 11.21-22Gate, que tinha de altura seis cúbitos e um palmo. 5 Trazia na cabeça um capacete de cobre e vinha vestido de uma couraça escameada, cujo peso era de cinco mil siclos de cobre. 6 Tinha as pernas cobertas de umas grevas de cobre *1Sm 17.45e um dardo de cobre, entre os ombros. 7 A *2Sm 21.19;1Cr 11.23haste da sua lança era como o órgão de um tear, e a ponta da sua lança pesava seiscentos siclos de ferro. Diante dele ia *1Sm 17.41o seu escudeiro. 8 Posto em pé, clamava às tropas de Israel e dizia-lhes: Por que saístes a formar a linha de batalha? Não sou eu filisteu, e vós, *1Sm 8.17servos de Saul? Escolhei um homem, e desça a ter comigo. 9 Se *2Sm 2.12-16ele puder pelejar comigo e tirar-me a vida, seremos vossos servos; mas, se eu prevalecer contra ele e lhe tirar a vida, sereis nossos servos e nos servireis. 10 Acrescentou o filisteu: *1Sm 17.26,36,45Eu desafio, hoje, as tropas de Israel. Dai-me um homem, para que pelejemos a sós. 11 Quando Saul e todo o Israel ouviram as palavras do filisteu, ficaram desalentados e com muito medo.

12 Ora, Davi era *1Sm 16.18;Rt 4.22filho daquele *Gn 35.19efratita de Belém-Judá cujo nome era Jessé, *1Sm 16.10-11;1Cr 2.13-15que tinha oito filhos e, nos dias de Saul, era homem idoso e adiantado em anos entre os homens. 13 Os três filhos mais velhos de Jessé tinham seguido Saul à guerra; e *1Sm 16.6,8,9eram os nomes dos seus três filhos que foram à guerra: Eliabe, o primogênito; o segundo, Abinadabe; e o terceiro, Samá. 14 *1Sm 16.11Davi era o mais moço; os três maiores seguiram a Saul. 15 *1Sm 16.21-23Ora, Davi ia a Saul e voltava dele a apascentar as ovelhas de seu pai, em Belém. 16 O filisteu vinha de manhã e de tarde, apresentando-se por quarenta dias.

17 Disse Jessé a seu filho Davi: *1Sm 25.18Toma, agora, para teus irmãos este efa de grão tostado e estes dez pães e corre a levá-los ao arraial a teus irmãos; 18 *1Sm 16.20leva também estes dez queijos ao seu comandante de mil, *Gn 37.13-14vê como passam teus irmãos e recebe deles a senha. 19 Saul com eles e todos os homens de Israel estão no vale de Elá, pelejando contra os filisteus. 20 Levantou-se Davi de manhã cedo, deixou o rebanho ao cuidado dum guarda, carregou-se e partiu, como Jessé lhe tinha ordenado. Chegou *1Sm 26.5,7às trincheiras no momento em que o exército ia sair para formar em linha de batalha e dava sinal de combate. 21 Israel e os filisteus puseram-se em ordem de batalha, exército contra exército. 22 Davi deixou a sua *Jz 18.21;Is 10.28carga entregue ao cuidado dum guarda da bagagem, correu ao exército e foi indagar de seus irmãos como passavam. 23 Quando estava falando com eles, eis que vinha subindo do exército dos filisteus o campeão, cujo nome era Golias, filisteu de Gate. Falou *1Sm 17.8-10segundo aquelas palavras, e Davi ouviu-as. 24 Todos os israelitas, tanto que viram o homem, fugiram de diante dele com muito medo. 25 Diziam os homens de Israel: Vistes a este homem que subiu? Subiu para desafiar a Israel. Ao homem que o matar, o rei encherá de grandes riquezas, e *Js 15.16lhe dará sua filha, e *1Sm 8.11fará livre em Israel a casa de seu pai. 26 Falou Davi aos homens que se achavam perto dele: Que se fará ao homem que matar a esse filisteu e tirar o *1Sm 11.2opróbrio de sobre Israel? Pois quem é esse *1Sm 17.36;14.6;Jr 9.25-26filisteu incircuncidado, para *1Sm 17.10desafiar os exércitos *Dt 5.26;2Rs 19.4do Deus vivo? 27 O povo repetiu-lhe a mesma palavra, dizendo: *1Sm 17.25Assim se fará a quem o matar.

28 Eliabe, seu irmão mais velho, ouviu-o quando falava aos homens, *Gn 37.4,8-36acendeu-se a sua ira contra Davi e disse: Por que desceste? Ao cuidado de quem deixaste essas poucas ovelhas no deserto? Eu conheço a tua altivez e a malignidade do teu coração. Desceste para ver a batalha. 29 Respondeu Davi: Que fiz eu agora? *1Sm 17.17Não é grave o caso? 30 Virou-se dele para outro *1Sm 17.26-27e falou a mesma coisa. O povo respondeu-lhe como dantes.

31 Ouvidas as palavras que Davi falou, foram repetidas na presença de Saul, que mandou chamá-lo. 32 Davi disse a Saul: *Dt 20.1-4Não desfaleça o coração de alguém por causa dele. *1Sm 16.18O teu servo irá e pelejará com este filisteu. 33 Saul disse a Davi: Não poderás ir contra esse filisteu para pelejar com ele, pois tu és jovem, e ele é guerreiro desde a sua mocidade. 34 Respondeu Davi a Saul: O teu servo estava apascentando as ovelhas de seu pai; quando vinha um leão ou um urso e levava um cordeiro do meio do rebanho, 35 eu corria após ele, e o matava, e *Am 3.12lho arrancava da boca; e, levantando-se ele contra mim, eu o agarrava pelas queixadas, e o feria, e matava. 36 Leão e urso matou o teu servo, e a esse filisteu incircuncidado fará como a um deles, visto que tem desafiado os exércitos do Deus vivo. 37 Acrescentou Davi: *2Tm 4.17Jeová, que me livrou das garras do leão e das garras do urso, livrar-me-á da mão desse filisteu. Saul disse a Davi: *1Sm 20.13Vai, e Jeová seja contigo! 38 Saul vestiu a Davi dos seus vestidos, e pôs-lhe sobre a cabeça um capacete de cobre, e vestiu-o duma couraça. 39 Davi cingiu a espada sobre os seus vestidos e procurou andar, pois não os tinha experimentado. Davi disse a Saul: Não posso andar com estas coisas, porque não as tenho experimentado. Davi tirou-as de sobre si. 40 Tomou na mão o seu cajado, escolheu do leito da torrente cinco pedras mui lisas e meteu-as no bolso de pastor que trazia consigo, a saber, no surrão. Tinha na mão *Jz 20.16a funda; e foi-se chegando ao filisteu.

41 O filisteu ia andando e aproximando-se de Davi, e o seu escudeiro ia adiante dele. 42 Quando o filisteu olhou e viu a Davi, *Pv 16.18desprezou-o, porquanto era mancebo ruivo e *1Sm 16.12de gentil aspecto. 43 Disse o filisteu a Davi: *1Sm 24.14;2Sm 3.8Sou eu algum cão, para tu vires a mim com um pau? *1Rs 20.10Em nome dos seus deuses, amaldiçoou o filisteu a Davi. 44 Disse mais o filisteu a Davi: Vem a mim, e darei as tuas carnes às aves do céu e *1Sm 17.46às bestas do campo. 45 Então, lhe respondeu Davi: Tu vens a mim com espada, e com lança, e com escudo; *2Cr 32.8;Sl 124.8;Hb 11.34eu, porém, venho a ti em nome de Jeová dos Exércitos, do Deus das tropas de Israel, as quais tens desafiado. 46 Hoje mesmo, Jeová te entregará nas minhas mãos; matar-te-ei e tirar-te-ei a cabeça. Darei, hoje, às aves do céu e às feras do campo os cadáveres do arraial dos filisteus, e toda a terra saberá que há Deus em Israel. 47 *1Rs 18.36;2Rs 19.19;Is 37.20Saberá toda esta congregação que *1Sm 14.6;2Cr 14.11;20.15;Sl 44.6Jeová salva, não pela espada e lança. Porque de Jeová é a guerra, e ele vos entregará nas nossas mãos. 48 Como o filisteu se levantasse e viesse chegando para se encontrar com Davi, *Sl 27.3apressou-se este e correu em direção do exército para se encontrar com o filisteu. 49 Davi meteu a mão no bolso e tirou dali uma pedra. Arrojou-a com a funda e feriu ao filisteu na testa; a pedra encravou-se-lhe na testa, e ele caiu com o rosto em terra.

50 Assim, Davi prevaleceu contra o filisteu com uma funda e com uma pedra; feriu ao filisteu e o matou, porém não havia espada na mão de Davi. 51 Correu Davi, e pôs-se em pé sobre o filisteu, e *1Sm 21.9;2Sm 23.21tomou a espada dele, e, tirando-a da bainha, matou-o, e com ela decepou-lhe a cabeça. *Hb 11.34Vendo os filisteus que era morto o seu campeão, fugiram. 52 Os homens de Israel e de Judá levantaram-se, gritaram e perseguiram aos filisteus, até a entrada de Gate e até *Js 15.11Ecrom. Os feridos dentre os filisteus caíram pelo caminho de *Js 15.36Saaraim, até Gate e até Ecrom. 53 Voltando os filhos de Israel de perseguirem aos filisteus, despojaram o arraial deles. 54 Tomando Davi a cabeça do filisteu, levou-a para Jerusalém; porém pôs as armas dele na sua tenda.

55 Quando Saul viu a Davi sair contra o filisteu, perguntou a Abner, o general do exército: Abner, de quem é filho *1Sm 16.12,21-22este mancebo? Respondeu Abner: Por tua vida, ó rei, que o não sei. 56 Disse o rei: Pergunta de quem é filho esse rapaz. 57 Voltando Davi depois de morto o filisteu, tomou-o Abner *1Sm 17.54e levou-o à presença de Saul, trazendo Davi na mão a cabeça do filisteu. 58 Saul perguntou-lhe: De quem és filho, mancebo? Respondeu Davi: *1Sm 17.12Sou filho do teu servo Jessé, belemita.