1 *1 Sam 23:19, Ps 54:1f. Sifiterna kom till Saul i Gibea och sade: "David håller sig nu gömd på Hakilahöjden mitt emot Jeshimon." 2 *1 Sam 24:3. Då bröt Saul upp och drog ner till öknen Sif med tretusen utvalda män ur Israel för att söka efter David där i öknen. 3 Saul slog läger på Hakilahöjden som ligger vid vägen mitt emot Jeshimon. David, som höll till i öknen, märkte att Saul hade kommit efter honom in i öknen. 4 Då sände han ut spejare och förvissade sig om att Saul hade kommit. 5 Sedan bröt David upp och gav sig i väg till stället där Saul hade slagit läger. David såg platsen där Saul och hans överbefälhavare Abner, Ners son, hade lagt sig. Saul låg nämligen i vagnborgen och folket hade slagit läger runt omkring honom.

6 *1 Krön 2:16. David sade till hetiten Ahimelek och till Abishaj, Serujas*26:6SerujaBetyder troligen "väldoftande", Davids storasyster (1 Krön 2:16). Abishaj ("Ishai är min far") är alltså Davids systerson. son, Joabs bror: "Vem vill gå med mig ner till Saul i lägret?" Abishaj svarade: "Jag går med dig ner." 7 David och Abishaj kom till folket om natten och såg Saul ligga och sova i vagnborgen med sitt spjut nerstött i marken vid sitt huvud. Abner och folket låg runt omkring honom. 8 *1 Sam 24:5, 2 Sam 16:9. Då sade Abishaj till David: "Gud har i dag överlämnat din fiende i din hand. Låt mig nu spetsa honom mot marken med spjutet. En stöt räcker, jag behöver inte ge honom mer." 9 Men David svarade Abishaj: "Du får inte döda honom! Vem kan ostraffad lyfta sin hand mot Herrens smorde?" 10 *Rom 12:19. David fortsatte: "Så sant Herren lever: Herren själv ska slå honom, antingen när hans dag kommer och han dör eller när han går ut i krig och rycks bort. 11 Aldrig inför Herren att jag skulle lyfta min hand mot Herrens smorde! Men ta nu spjutet där vid hans huvud och vattenkrukan, så går vi vår väg." 12 Så tog David spjutet*26:12spjutetHade kastats mot David vid flera tillfällen (18:11, 19:10). och vattenkrukan vid Sauls huvud, och sedan gick de sin väg. Men ingen såg eller märkte det eller vaknade, utan alla sov, för Herren hade låtit en tung sömn falla över dem.

13 När David hade kommit över på andra sidan ställde han sig på toppen av berget, långt därifrån, med ett stort avstånd mellan dem. 14 David ropade till folket och till Abner, Ners son: "Svarar du inte, Abner?" Abner svarade: "Vem är du som ropar till kungen?" 15 David sade: "Du är en man som inte har sin like i Israel. Varför har du då inte vakat över din herre kungen? En av folket kom för att förgöra kungen, din herre. 16 Det var inte bra, det du gjorde. Så sant Herren lever: ni förtjänar döden, ni som inte har vakat över er herre, Herrens smorde. Se nu efter: Var är kungens spjut och vattenkrukan som stod vid hans huvud?"

17 *1 Sam 24:17. Då kände Saul igen Davids röst och sade: "Är det inte din röst, min son David?" David svarade: "Jo, det är min röst, min herre och kung." 18 Och han fortsatte: "Varför förföljer min herre sin tjänare så? Vad har jag gjort, vad för ont har jag i sinnet*26:18i sinnetOrdagrant: "i min hand".? 19 Må nu min herre och kung höra sin tjänares ord: Om det är Herren som har eggat dig mot mig, så låt honom få känna doften av en offergåva. Men om det är människor, så ska de vara förbannade inför Herren, för de har drivit bort mig från min plats i Herrens arvedel och sagt: Gå bort och tjäna andra gudar! 20 *1 Sam 24:15. Låt nu inte mitt blod falla på jorden fjärran från Herrens ansikte! Israels kung har dragit ut för att leta efter en enda liten loppa, som man jagar rapphöns i bergen*26:20rapphöns i bergenAnnan översättning: "en som ropar på bergen" (en ordlek, jfr vers 13).." 21 *1 Sam 24:18f. Då sade Saul: "Jag har syndat. Kom tillbaka, min son David. Jag vill inte göra dig något ont mer, eftersom mitt liv var värdefullt i dina ögon i dag. Se, jag har betett mig som en dåre och misstagit mig grovt."

22 David svarade: "Här är kungens spjut. Låt nu en av dina män komma över hit och hämta det. 23 Herren ska löna var och en efter hans rättfärdighet och trofasthet. Herren gav dig i dag i min hand, men jag ville inte lyfta min hand mot Herrens smorde. 24 Liksom ditt liv var värdefullt i mina ögon i dag, så må också mitt liv vara värdefullt i Herrens ögon så att han räddar mig ur all nöd." 25 "Välsignad är du, min son David!" sade Saul till David. "Vad du företar dig ska du också klara." Därefter gick David sin väg, och Saul vände tillbaka hem igen.

1 Vieram os zifitas ter com Saul, a Gibeá, e disseram: *1Sm 23.19;Sl 54, títuloNão se esconde Davi no outeiro de Haquilá, que é defronte do deserto? 2 Levantou-se Saul e desceu ao deserto de Zife, levando consigo *1Sm 13.2;24.2três mil homens escolhidos de Israel, para buscar a Davi ali. 3 Acampou-se Saul no outeiro de Haquilá, que é defronte do deserto, junto *1Sm 24.3ao caminho. Porém Davi morava no deserto, e, *1Sm 23.15sabendo que Saul vinha ali em sua procura, 4 enviou espias, e certificou-se de que Saul tinha vindo. 5 Levantou-se Davi, e foi ao lugar onde Saul se tinha acampado, e viu o lugar onde se deitavam Saul e *1Sm 14.50-51;17.55Abner, filho de Ner, general das suas tropas. Saul estava deitado dentro da trincheira, e ao redor dele estava acampado o povo.

6 Perguntou Davi a Aimeleque, *Gn 23.3;26.34;Js 3.10;1Rs 10.29;2Rs 7.6o heteu, e a *1Cr 2.15-16Abisai, filho de Zeruia, irmão de Joabe: Quem *Jz 7.10-11descerá comigo a Saul ao arraial? Respondeu Abisai: Eu descerei contigo. 7 Foram de noite Davi e Abisai ao povo. Eis que Saul estava deitado e dormindo dentro da trincheira, e a sua lança, fincada na terra, à sua cabeceira. Abner e o povo estavam deitados ao redor dele. 8 Então, disse Abisai a Davi: Deus te entregou hoje nas mãos o teu inimigo. Agora, deixa-me atravessá-lo com a lança até o chão dum só golpe; não lhe darei outro. 9 Mas Davi respondeu a Abisai: Não o mates, *1Sm 24.6-7;2Sm 1.14,16pois quem pode estender a mão contra o ungido de Jeová e ficar inocente? 10 Acrescentou Davi: Pela vida de Jeová, *1Sm 25.26,38Jeová o há de ferir ou *Dt 31.14chegará o seu dia, e morrerá ou *1Sm 31.6descerá para a batalha e perecerá. 11 *1Sm 24.6,12Não permita Jeová que eu estenda a mão contra o seu ungido; porém toma, agora, a lança que está à sua cabeceira e a bilha de água, e vamo-nos. 12 Davi tomou da cabeceira de Saul a lança e a bilha de água, e foram-se. Ninguém o viu, nem o soube, nem se despertou, pois todos dormiam, porque, da parte de Jeová, tinha caído sobre eles *Gn 2.21;15.12um profundo sono.

13 Tendo Davi passado à outra banda, pôs-se no cume do monte, ao longe, havendo uma grande distância entre eles. 14 Bradou ao povo e a Abner, filho de Ner, dizendo: Não respondes, Abner? Respondeu Abner: Quem és tu que bradas ao rei? 15 Disse-lhe Davi: Não és tu um valente? Quem há em Israel tal como tu? Por que não guardaste o rei, teu senhor? Porque veio um do povo para matar o rei, teu senhor. 16 Não é bom isso que fizeste; pela vida de Jeová, *1Sm 20.31mereceis vós a morte, porque não guardastes ao vosso senhor, ao ungido de Jeová. Vede, agora, onde está a lança do rei e a bilha de água que estava à sua cabeceira.

17 Conheceu Saul a voz de Davi e disse: *1Sm 24.16Não é esta a tua voz, meu filho Davi? Davi respondeu: Minha voz é, ó rei, meu senhor. 18 Prosseguiu: *1Sm 24.9,11-14Por que persegue o meu senhor ao seu servo? Pois que fiz eu? Que maldade se acha na minha mão? 19 Ouve, agora, ó rei, meu senhor, as palavras de teu servo: se é *2Sm 16.11Jeová o que te tem instigado contra mim, *Gn 8.21receba ele o cheiro de uma oferta de cereais; se, *1Sm 24.9porém, são os filhos dos homens, malditos sejam perante Jeová! Pois *Js 22.25-27eles me expulsaram hoje, para que eu não seja incluído na herança de Jeová, dizendo: Vai, serve a outros deuses. 20 Agora, não se derrame o meu sangue na terra fora da presença de Jeová; porque saiu o rei de Israel em busca de uma *1Sm 24.14pulga, como se persegue uma perdiz nos montes.

21 Disse Saul: *1Sm 15.24,30;24.17Pequei; volta, meu filho Davi, pois não te tornarei a fazer o mal, porque foi hoje preciosa a minha vida aos teus olhos. Eis que tenho procedido nesciamente, errado excessivamente. 22 Respondeu Davi: Eis aqui a lança, ó rei! Venha cá um dos mancebos e leve-a. 23 *1Sm 24.19Pague Jeová a cada um a sua justiça e a sua fidelidade; porquanto Jeová te entregou hoje na minha mão, e *1Sm 24.12eu não quis estender a mão contra o ungido de Jeová. 24 Assim como foi a tua vida hoje de muita estima aos meus olhos, assim seja *1Sm 18.30de muita estima a minha vida aos olhos de Jeová, e *Sl 54.7livre-me ele de toda a tribulação. 25 Disse Saul a Davi: *1Sm 24.19Bendito sejas tu, meu filho Davi! Pois grandes coisas farás e também, sem falta, prevalecerás. Então, se *1Sm 24.22foi Davi o seu caminho, e Saul voltou para o seu lugar.