1 Luk 1:46f. Hanna bad och sade:
"Mitt hjärta fröjdar sig i Herren,
mitt horn är upphöjt genom Herren.
Min mun är vidöppen
mot mina fiender,
för jag gläder mig i din frälsning.
2 Ps 86:8, Jes 44:8. Ingen är helig som Herren,
för ingen finns utom dig.
Ingen klippa är som vår Gud.
3 Tala inte så högmodigt,
låt inte fräcka ord komma
från er mun,
för Herren är en Gud som vet allt,
och hos honom vägs gärningarna.
4 Hjältarnas bågar är brutna,
men de stapplande rustar sig
med kraft.
5 Ps 34:11. De mätta måste tjäna för bröd,
men de hungriga hungrar inte mer.
Den ofruktsamma föder sju barn,
men den som fick många söner
tynar bort.
6 5 Mos 32:39, Ps 71:20.Herren dödar och gör levande,
han för ner i dödsriket
och upp därifrån.
7 Herren gör fattig och han gör rik,
han ödmjukar och han upphöjer.
8 Job 5:11, Ps 24:1f, 75:8, 102:26, 104:5, 113:7f. Han reser den ringe ur stoftet,
han lyfter den fattige ur dyn
för att sätta honom
bland furstar.
Och han låter honom ärva
härlighetens tron,
för jordens grundpelare är Herrens,
på dem har han byggt världen.
9 Ps 91:11, 97:10, 121:8, 145:20. Sina frommas fötter bevarar han,
men de ogudaktiga
tystas i mörkret,
för av egen kraft är ingen stark.
10 2 Mos 9:23f, Dom 5:20, 1 Sam 7:10, Ps 89:25. De som strider mot Herren
blir krossade,
mot dem dundrar han i himlen.
Herren dömer jordens ändar
och ger makt åt sin kung.
Han upphöjer sin smordes horn."
11 Elkana gick hem igen till Rama. Men Samuel gjorde tjänst inför Herren under prästen Eli.
12 Jer 2:8. Men Elis söner var onda män som inte kände Herren. 13 3 Mos 7:34, 10:14. Så här brukade prästerna göra med folket: När någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare medan köttet kokades och hade en treuddig gaffel i handen. 14 Den stack han ner i kitteln, pannan, krukan eller grytan, och allt som gaffeln fick upp tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kom dit till Shilo. 15 3 Mos 3:3f, 7:31. Till och med innan man hade bränt fettet2:15innan man hade bränt fettetEtt brott mot offerreglerna i 3 Mos 7:30f. kom prästens tjänare och sade till den som offrade: "Ge hit kött att steka åt prästen, för han vill inte ha kokt kött av dig utan rått." 16 Om mannen då sade till honom: "Låt dem först bränna fettet, sedan kan du ta vad du vill", så svarade han: "Nej, ge mig det nu, annars tar jag det med våld!" 17 De unga männens synd var mycket stor inför Herren, eftersom folket kom att förakta2:17folket kom att föraktaAnnan översättning: "männen (prästsönerna) föraktade".Herrens offer.
18 2 Mos 28:4f. Samuel gjorde tjänst inför Herrens ansikte och var redan som pojke klädd i linne-efod2:18linne-efodFärggrann prästdräkt (2 Mos 28:6f, 39:2f).. 19 Dessutom brukade hans mor varje år göra honom en liten kåpa, som hon hade med sig när hon kom upp med sin man för att offra det årliga slaktoffret. 20 Då brukade Eli välsigna Elkana och hans hustru och säga: "Må Herren ge dig fler barn med denna kvinna i stället för det som hon fick som bönesvar när hon bad till Herren." Så gick de hem igen.
21 Herren såg till Hanna och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men pojken Samuel växte upp inför Herren.
22 2 Mos 38:8, 1 Sam 4:15. Eli var nu mycket gammal. När han fick höra allt som hans söner gjorde mot hela Israel och att de låg med kvinnorna som tjänstgjorde2:22kvinnorna som tjänstgjordeDet är inte tydligt vilken uppgift dessa hade. Kvinnor nämns till exempel som konsthantverkare (2 Mos 35:25), gåvogivare (2 Mos 38:8) och nasirer (4 Mos 6:2). vid ingången till uppenbarelsetältet, 23 sade han till dem: "Varför gör ni sådant? Jag hör från allt folket här hur illa ni handlar. 24 Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte jag hör, det som sprids bland Herrens folk. 25 Hebr 10:26. Om en människa syndar mot en annan människa kan Gud medla för henne. Men om en människa syndar mot Herren, vem kan då medla för henne?" Men de lyssnade inte till sin far, för det var Herrens vilja att döda dem.
26 Luk 2:40, 52. Och pojken Samuel växte och blev stor och var till glädje för både Herren och människor.
27 En gudsman kom till Eli och sade till honom: "Så säger Herren: Uppenbarade jag mig inte för din fars hus när de var i Egypten och tjänade faraos hus? 28 Jag utvalde honom bland Israels alla stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och tända rökelse och bära efod inför mitt ansikte. Och jag gav din fars hus Israels barns alla eldsoffer. 29 Varför föraktar ni då mina slaktoffer och matoffer som jag har fastställt i min boning? Hur kan du ära dina söner mer än mig, så att ni göder er själva med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel?
30 1 Kung 2:27. Därför säger Herren, Israels Gud: Jag har sagt att ditt hus och din fars hus skulle få vandra inför mig för all framtid, men nu säger Herren: Aldrig! Jag ska ära dem som ärar mig, men de som föraktar mig ska bli föraktade. 31 Se, dagar ska komma då jag hugger av din arm och din fars hus arm så att ingen ska bli gammal i ditt hus. 32 Du ska få se min boning lida nöd trots allt det goda som sker med Israel. Ingen ska någonsin bli gammal i ditt hus. 33 Den man av din släkt som jag inte utrotar från mitt altare ska få2:33Den man av din släkt som jag inte utrotar från mitt altare ska fåAnnan översättning: "Jag ska inte utrota alla män av din släkt från mitt altare, det skulle få". dina ögon att slockna och bli till sorg för din själ. Och alla som växer upp i ditt hus ska dö i sina bästa år2:33i sina bästa årAndra handskrifter (Septuaginta): "av människors svärd".. 34 1 Sam 4:11. Och detta är tecknet för dig, det som kommer att drabba dina båda söner Hofni och Pinehas: På en och samma dag ska båda dö.
35 1 Kung 2:35, 1 Krön 29:22. Men jag ska låta en trogen präst träda fram åt mig. Han ska göra det som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom ska jag bygga ett hus på fast grund, och han ska ständigt vandra inför min smorde2:35min smordeGuds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias/Kristus (Apg 10:38).. 36 Och var och en som är kvar av ditt hus ska komma och falla ner inför honom för att få ett silvermynt eller en brödkaka och säga: Anställ mig för någon prästsyssla så att jag får en bit bröd att äta."
1 Então, Ana Hc 3.1;Sl 72.20;2.1-10;Lc 1.46-55orou e disse:
Alegra-se o meu coração em Jeová.
Dt 33.17;Sl 89.17Exaltado é o meu poder em Jeová.
A minha boca dilata-se sobre os meus inimigos,
porque Is 12.2-3eu me regozijo na tua salvação.
2 Êx 15.11Ninguém há santo como Jeová;
pois 2Sm 22.32não há outro fora de ti,
Dt 32.30-31nem há outra rocha como o nosso Deus.
3 Não continueis a falar tão orgulhosamente;
Pv 8.13não saiam da vossa boca palavras arrogantes,
1Sm 16.7;1Rs 8.39porque Jeová é Deus que tudo sabe,
Pv 16.2;24.12e por ele são pesadas as ações.
4 Sl 37.15;46.9O arco dos fortes se quebra,
Sl 18.39;Hb 11.32-34e os fracos são cingidos de força.
5 Os fartos assalariam-se por pão,
e os famintos deixam de ter fome.
Sl 113.9;Rt 4.15Até a estéril deu à luz sete filhos,
Jr 15.9e a que teve muitos filhos perde as forças.
6 Dt 32.39;2Rs 5.7;Ap 1.18Jeová é o que tira a vida e a dá;
Is 26.19faz descer ao Sheol e faz subir.
7 Dt 8.17-18Jeová é o que empobrece e dá riquezas;
Jó 5.11;Tg 4.10ele abate e também eleva.
8 Jó 42.10-12;Sl 75.7Levanta do pó ao pobre,
2Sm 7.8;Dn 2.48;Tg 2.5do monturo eleva ao necessitado,
Jó 36.7para os fazer assentar entre os príncipes
e para lhes dar por herança um trono de glória;
Jó 38.4-6;Sl 75.3pois de Jeová são as colunas da terra,
e sobre elas tem posto o mundo.
9 Sl 91.11-12;1Pe 1.5Ele guardará os pés dos seus santos;
Mt 8.12os ímpios, porém, ficarão mudos nas trevas,
Sl 33.16-17porque, pela força, não prevalecerá o homem.
10 Êx 15.6;Sl 2.9Jeová despedaçará os seus inimigos
1Sm 7.10;Sl 18.13-14e contra eles trovejará nos céus.
Sl 96.13;98.9;Mt 25.31-32Jeová julgará as extremidades da terra;
Sl 21.1,7dará força ao seu rei
Sl 89.24e exaltará o poder do seu ungido.
11 Então, se retirou Elcana para sua casa, em 1Sm 1.1,19Ramá. 1Sm 1.28;2.18O menino, porém, ficou servindo a Jeová na presença do sacerdote Eli.
12 Ora, os filhos de Eli eram filhos de Belial; Jr 2.8;9.3,6não conheciam a Jeová. 13 Lv 7.29-34Este era o costume dos sacerdotes para com o povo: sempre que alguém oferecia um sacrifício, vinha o servo do sacerdote, quando se cozia a carne, tendo na mão o seu garfo de três dentes, 14 e metia-o na panela, ou no tacho, ou no caldeirão, ou na marmita. Tudo o que o garfo trazia para cima, tomava-o o sacerdote para si. Assim faziam em Siló a todos os israelitas que lá chegavam. 15 Ainda mais: antes que Lv 3.3-5,16queimassem a gordura, vinha o servo do sacerdote e dizia ao homem que estava oferecendo o sacrifício: Dá carne de assar para o sacerdote, porque ele não receberá de ti carne cozida, mas crua. 16 Se lhe respondia o ofertante: Sem dúvida, logo há de ser queimada a gordura; então, tomarás quanto quiseres; replicava-lhe o servo: Não, porém hás de dar-ma agora; se não, tomá-la-ei à força. 17 Era muito grande o pecado desses moços diante de Jeová, pois o povo veio Ml 2.7-9a desprezar a oferta de Jeová.
18 1Sm 2.11;3.1Samuel, porém, ministrava diante de Jeová, 1Sm 2.28;22.18vestido de um éfode de linho. 19 Sua mãe fazia-lhe uma pequena Êx 28.31túnica e, de ano em ano, lha trazia, quando subia em companhia de seu marido a oferecer 1Sm 1.3,21o sacrifício anual. 20 Eli Lc 2.34abençoou a Elcana e a sua mulher e disse: Jeová te dê semente desta mulher em lugar 1Sm 1.11,27-28da que foi pedida a Jeová. Então, voltaram para sua casa. 21 Gn 21.1Visitou Jeová a Ana, e ela concebeu e deu à luz três filhos e duas filhas. Entretanto, o 1Sm 2.26;3.19-21;Lc 2.40menino Samuel crescia diante de Jeová.
22 Ora, Eli era muito velho, mas ouvia 1Sm 2.13-17tudo o que faziam seus filhos a todo o Israel e como se deitavam com Êx 38.8as mulheres que ministravam à porta da tenda da revelação. 23 Disse-lhes: Por que fazeis tais coisas? De todo este povo eu ouço falar dos vossos maus atos. 24 Não, filhos meus; pois não é boa a fama que eu ouço. 1Rs 15.26Estais fazendo transgredir o povo de Jeová. 25 Se o homem pecar contra outro, Dt 1.17Deus o julgará; mas, 1Sm 3.14;Nm 15.30;Hb 10.26-27se um homem pecar contra Jeová, quem intercederá por ele? Todavia, não ouviram a voz de seu pai, porque Êx 4.21;Js 11.20Jeová os queria matar. 26 Mas o menino 1Sm 2.21;Lc 2.52Samuel ia crescendo em estatura e no favor de Jeová bem como dos homens.
27 Veio Dt 33.1;Jz 13.6um homem de Deus a Eli e disse-lhe: Assim diz Jeová: Êx 4.14-16;12.1,43Não me revelei à casa de teu pai, quando eles estavam no Egito sujeitos à casa de Faraó? 28 Êx 28.1-4;30.7-8;Lv 8.7-8Eu o escolhi dentre todas as tribos de Israel para ser o meu sacerdote, para subir ao meu altar, para queimar incenso e para trazer um éfode diante de mim; e dei à casa de teu pai todas as ofertas queimadas dos filhos de Israel. 29 Por que 1Sm 2.13-17pisastes aos pés os meus sacrifícios e as minhas ofertas Dt 12.5-9que ordenei que se fizessem na minha Sl 26.8habitação, e por que Mt 10.37honras a teus filhos mais do que a mim, engordando-vos das melhores de todas as ofertas do meu povo de Israel? 30 Portanto, diz Jeová, Deus de Israel: Êx 29.9;Nm 25.13Eu tinha dito que a tua casa e a casa de teu pai andariam para sempre diante de mim, mas, agora, diz Jeová: Longe de mim tal coisa, porque Sl 50.23honrarei aos que me honram, e Ml 2.9os que me desprezam serão tidos em pouca conta. 31 Eis que 1Sm 4.11-18;22.17-20vêm dias em que cortarei o teu braço e o braço da casa de teu pai, de sorte que não haja ancião em tua casa. 32 Em todo o bem que Deus fará a Israel verás 1Rs 2.26-27o aperto na minha habitação; e Zc 8.4nunca haverá um ancião em tua casa. 33 O homem da tua linhagem a quem eu não cortar do meu altar será poupado para que os teus olhos se consumam, e a tua alma se entristeça; todos os descendentes da tua casa morrerão na flor da idade. 34 Será para ti por 1Sm 10.7-9;1Rs 13.3sinal o que sobrevirá a teus dois filhos, a Hofni e a Fineias: 1Sm 4.11,17no mesmo dia morrerão ambos. 35 1Sm 3.1;7.9;9.12-13Eu suscitarei para mim um sacerdote fiel, que fará segundo tudo o que está no meu coração e na minha mente; 1Sm 8.3-5;1Rs 11.38edificar-lhe-ei uma casa duradoura, e ele andará sempre 1Sm 10.9-10;12.3;16.13diante do meu ungido. 36 Todo aquele que restar em tua casa virá e se prostrará diante dele por uma moeda de prata e por um pão e dirá: Rogo-te que me admitas a um dos cargos sacerdotais, para que eu coma um bocado de pão.