1 Luk 20:9f. Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: "En man planterade en vingård. Han satte stängsel runt den, högg ut en vinpress12:1vinpressVinpressen bestod av två små bassänger uthuggna i klippan. I den övre trampades druvorna (Amos 9:13) så att druvsaften rann ner i den nedre (Hagg 2:17). och byggde ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut den till vinodlare och reste bort.
2 När tiden var inne sände han en tjänare till vinodlarna för att få sin del av vingårdens frukt. 3 Men de tog fast honom, slog honom och skickade i väg honom tomhänt. 4 Då sände han en annan tjänare till dem. Honom slog de i huvudet och förnedrade. 5 Sedan sände han ännu en, och honom dödade de. Han sände också många andra: några slog de, andra dödade de.
6 Nu hade han en enda kvar, sin älskade son. Till sist sände han honom till dem och tänkte: De kommer att ha respekt för min son. 7 Men vinodlarna sade till varandra: Här är arvtagaren! Kom, vi dödar honom, så blir arvet vårt. 8 Och de tog fast honom, dödade honom och kastade ut honom ur vingården.
9 Vad ska nu vingårdens herre göra? Han ska komma och döda vinodlarna och ge vingården till andra. 10 Jes 28:16, Apg 4:11, 1 Petr 2:7. Har ni inte läst det här stället i Skriften:12:10fPs 118:22f. Annan översättning: "… underbar är den i våra ögon".
Stenen som husbyggarna förkastade
har blivit en hörnsten.
11 Herren har gjort den till detta,
underbart är det i våra ögon."12:10fPs 118:22f. Annan översättning: "… underbar är den i våra ögon".
12 Då ville de gripa honom, men vågade inte för folket. De förstod att det var med tanke på dem som han hade berättat liknelsen. Och de lämnade honom och gick sin väg.
13 Matt 22:15f, Luk 20:20f. Sedan sände de några fariseer och herodianer till honom för att snärja honom genom något som han sade. 14 De kom till honom och sade: "Mästare, vi vet att du är ärlig och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Du lär oss sanningen om Guds väg. Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren12:14att betala skatt till kejsarenEn tvistefråga, eftersom skatten innebar att erkänna Roms överhöghet. Detta såg de nationalistiska seloterna som ett svek mot Israels Gud, medan fariseerna och saddukeerna accepterade situationen. eller inte? Ska vi betala eller inte betala?"
15 Men Jesus förstod deras hyckleri och sade till dem: "Varför prövar ni mig? Ge mig en denar12:15denarEtt litet romerskt silvermynt, värt en hel dagslön för den enkle arbetaren (Matt 20:2). och låt mig se på den." 16 De räckte fram en, och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" De svarade: "Kejsarens." 17 Då sade Jesus till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." Och de var förundrade över honom.
18 Till Jesus kom också några saddukeer12:18saddukeerAristokratiska präster som samarbetade med romarna och vakade över ordningen i templet (Apg 4:1f)., de som påstår att det inte finns någon uppståndelse. De frågade honom: 19 "Mästare, Mose har gett oss föreskriften att om någon har en bror som dör och efterlämnar hustru men inga barn, då ska han gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.12:19 5 Mos 25:5f.20 Nu fanns det sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men han dog och efterlämnade inga barn. 21 Den andre gifte sig med henne, men också han dog barnlös. På samma sätt gick det med den tredje. 22 Ingen av de sju efterlämnade några barn. Sist av alla dog kvinnan. 23 Vid uppståndelsen, när de uppstår, vems hustru blir hon då? Alla sju var ju gifta med henne."
24 Jesus sade till dem: "Tar ni inte fel, just för att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt? 25 När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan de är som änglarna i himlen.
26 Apg 7:30f, Hebr 11:16. Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst i Moses bok vid stället om törnbusken hur Gud sade till Mose: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud?12:26 2 Mos 3:6.27 Han är inte de dödas Gud, utan de levandes. Ni misstar er grundligt."
28 Matt 22:34f, Luk 10:25f. En av de skriftlärda12:28de skriftlärda var oense med saddukeerna i frågan om uppståndelsen (jfr Apg 23:6f). som hade hört dem diskutera insåg att Jesus hade gett dem ett bra svar. Han kom fram och frågade honom: "Vilket är det främsta av alla buden?" 29 Jesus svarade: "Det främsta är detta: Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en.12:29f 5 Mos 6:4f.30 Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.31 Rom 13:9, Gal 5:14. Sedan kommer detta: Du ska älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa."12:31 3 Mos 19:18.
32 5 Mos 4:35. Den skriftlärde sade: "Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han är en, och det finns ingen annan än han. 33 1 Sam 15:22, Hos 6:6. Och att älska honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förnuft och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer." 34 När Jesus hörde att mannen hade svarat klokt, sade han till honom: "Du är inte långt från Guds rike." Sedan vågade ingen fråga honom något mer.
35 Matt 22:41f, Luk 20:41f. Medan Jesus undervisade i templet frågade han: "Hur kan de skriftlärda säga att Messias är Davids son? 36 Apg 2:34f, 1 Kor 15:25, Hebr 1:13, 10:12f. David har själv sagt genom den helige Ande: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida tills jag lagt dina fiender under dina fötter12:36Ps 110:1. I psalmen talar Gud Fadern till Messias, Guds Son (jfr Apg 2:34f, 1 Kor 15:25)..12:36under dina fötterEtt uttryck för triumf (jfr Jos 10:24).37 David själv kallar honom Herre12:37David själv kallar honom HerreProfeten David erkänner den kommande Frälsaren som sin Herre (jfr 1 Petr 1:10f) trots att denne är hans ättling (Rom 1:3).. Hur kan han då vara Davids son?"
Den stora folkmassan lyssnade gärna på Jesus, 38 Matt 23:6f, Luk 11:43, 20:46f. och i sin undervisning sade han: "Akta er för de skriftlärda, som njuter av att gå runt i långa mantlar och bli hälsade på torgen 39 och få de främsta platserna i synagogorna och hedersplatserna vid festmåltiderna. 40 De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. De ska få en så mycket strängare dom."
41 2 Kung 12:9, Luk 21:1f. Jesus satte sig mitt emot offerkistan12:41offerkistanSkattkammaren vid kvinnornas förgård hade enligt Mishna tretton trumpetformade hål för folkets tempelskatt och frivilliga gåvor till omkostnader för offer. och såg hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket. 42 Där kom också en fattig änka och lade i två små kopparmynt12:42kopparmyntGrek. leptón, det minsta myntet. 128 leptá motsvarade en denar eller dagslön., ett par ören.
43 2 Kor 8:12. Då kallade han till sig sina lärjungar och sade till dem: "Jag säger er sanningen: Den här fattiga änkan gav mer än alla de andra som lade något i offerkistan. 44 Alla andra gav av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt som hon hade att leva på."
1 cp.3.23;4.2ss.Depois, começou Jesus a falar-lhes por parábolas: Mc 12.1-12;Mt 21.33-46;Lc 20.9-19Um homem plantou uma vinha, cercou-a com uma sebe, Is 5.2cavou ali um lagar, edificou uma torre, arrendou-a a uns lavradores e partiu para outro país. 2 No tempo da colheita, enviou um servo aos lavradores, para receber deles do fruto da vinha; 3 mas eles, agarrando-o, o açoitaram e mandaram embora sem coisa alguma. 4 Tornou a enviar-lhes outro servo; e a este o feriram na cabeça e o carregaram de afrontas. 5 Enviou ainda outro, e a este mataram; e enviou muitos outros, a alguns dos quais açoitaram e a outros mataram. 6 Restava-lhe ainda um, o seu filho amado; a este enviou por último, dizendo: Terão respeito a meu filho. 7 Mas aqueles lavradores disseram entre si: Este é o herdeiro; vinde, matemo-lo, e a herança será nossa. 8 Agarrando-o, mataram-no e lançaram-no fora da vinha. 9 Que fará o senhor da vinha? Virá, e exterminará os lavradores, e entregará a sua vinha a outros. 10 Nunca lestes sequer esta passagem da Escritura:
Sl 118.22s.A pedra que os edificadores rejeitaram,
esta foi posta como a pedra angular;
11 isso foi feito pelo Senhor,
e é maravilhoso aos nossos olhos?
12 Mc 11.18Procuravam prendê-lo (mas temeram o povo.), porque perceberam que contra eles proferia esta parábola. Mt 22.22Deixando-o, retiraram-se.
13 Mc 12.13-17;Mt 22.15-22;Lc 20.20-26Depois, eles lhe enviaram alguns dos fariseus e Mt 22.16dos herodianos para o Lc 11.54apanhar em alguma palavra. 14 Estes, vindo a ele, disseram: Mestre, sabemos que és verdadeiro e não se te dá de ninguém, porque não te deixas levar de respeitos humanos, mas ensinas o caminho de Deus segundo a verdade; é lícito ou não pagar tributo a César? 15 Pagaremos ou não pagaremos? Mas Jesus, percebendo a hipocrisia deles, respondeu-lhes: Por que me experimentais? Trazei-me um denárioUm denário valia 315 réis, moeda brasileira. para eu vê-lo. 16 Eles lho trouxeram. Perguntou-lhes: De quem é esta efígie e inscrição? Responderam-lhe: De César. 17 Disse-lhes Jesus: Mt 22.21Dai, pois, a César o que é de César e a Deus o que é de Deus. Admiravam-se muito dele.
18 Mc 12.18-27;Mt 22.23-33;Lc 20.27-38Vieram ter com ele alguns saduceus, homens que dizem não haver ressurreição, e fizeram-lhe esta pergunta: 19 Mestre, Dt 25.5Moisés nos deixou escrito que, se morrer o irmão de alguém, deixando mulher, e não tiver filhos, seu irmão casará com a viúva e dará sucessão ao falecido. 20 Havia sete irmãos; o primeiro casou-se e morreu sem deixar sucessão; 21 o segundo desposou a viúva e morreu, não deixando sucessão; 22 e, do mesmo modo, o terceiro; assim, nenhum dos sete deixou sucessão. Depois de todos, morreu também a mulher. 23 Na ressurreição, quando ressuscitarem, de qual deles será ela mulher? Pois os sete casaram com ela. 24 Respondeu Jesus: Não provém o vosso erro de não saberdes as Escrituras, nem o poder de Deus? 25 Pois, quando ressuscitarem dentre os mortos, nem os homens casam, nem as mulheres são dadas em casamento; porém são como os anjos nos céus. 26 Quanto à ressurreição dos mortos, não tendes lido no livro de Moisés, Lc 20.37;Êx 3.6; cp.Rm 11.2na passagem concernente à sarça, como Deus lhe falou: Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó? 27 Mt 22.32;Lc 20.38Ele não é Deus de mortos, mas de vivos. Estais em grande erro.
28 Mc 12.28-34;Mt 22.34-40; cp.Lc 10.25-28;20.39s.Chegou um dos escribas e, tendo ouvido a discussão e Lc 20.39; cp.Mt 22.34vendo que Jesus lhes havia respondido bem, fez-lhe esta pergunta: Qual é o primeiro de todos os mandamentos? 29 Respondeu Jesus: O primeiro é: Dt 6.4ss.;Mc 12.31Ouve, ó Israel, o Senhor é nosso Deus, o Senhor é um só! 30 e: Amarás ao Senhor, teu Deus, de todo o teu coração, de toda a tua alma, de todo o teu entendimento e de toda a tua força. 31 O segundo é: Lv 19.18Amarás ao teu próximo como a ti mesmo. Não há outro mandamento maior do que estes. 32 Disse-lhe o escriba: Na verdade, Mestre, disseste bem que ele é um, Dt 4.35e não há outro senão ele; 33 e que o amá-lo de todo o coração, de todo o entendimento e de toda a força e o amar ao próximo como a si mesmo 1Sm 15.22;Os 6.6;Mq 6.6-8;Mt 9.13;12.7excede a todos os holocaustos e sacrifícios. 34 Vendo Jesus que ele havia falado sabiamente, disse-lhe: Não estás longe do reino de Deus. Mt 22.46Ninguém ousava mais interrogá-lo.
35 Mc 12.35-37;Mt 22.41-46;Lc 20.41-44Jesus, Mt 26.55; cp.Mc 10.1ensinando no templo, perguntou: Como dizem os escribas que o Cristo Mt 9.27é filho de Davi? 36 O próprio Davi falou, movido pelo Espírito Santo:
Sl 110.1Disse o Senhor ao meu Senhor:
Senta-te à minha mão direita,
até que eu ponha os teus inimigos debaixo dos teus pés.
37 O próprio Davi chama-lhe Senhor; como é ele seu filho? A multidão ouvia-o com prazer.
38 Mc 12.38-40;Mt 23.1-7;Lc 20.45-47Dizia-lhes em seu ensino: Guardai-vos dos escribas, que gostam de andar com vestes compridas, Lc 11.43;Mt 23.6de ser saudados nas praças 39 e de ocupar os primeiros assentos nas sinagogas e os primeiros lugares nos banquetes; 40 os Lc 20.47quais devoram as casas das viúvas e fazem por pretexto longas orações; estes hão de receber muito maior condenação.
41 Mc 12.41-44;Lc 21.1-4Sentando-se Jesus em frente do Jo 8.20gazofilácio, observava como o povo cp.2Rs 12.9deitava ali o dinheiro. Ora, muitos ricos deitavam grandes quantias. 42 mas, vindo uma pobre viúva, deitou duas pequenas moedas, que valem um quadranteUm quadrante valia 7 réis, moeda brasileira.. 43 Chamando seus discípulos, disse-lhes: Em verdade vos digo que esta pobre viúva deitou mais no gazofilácio que todos os ofertantes, 44 porque estes deram do que lhes sobrava; ela, porém, da sua pobreza, deu tudo o que possuía, Lc 15.12,30;21.4tudo o que tinha para o seu sustento.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/qHG3xNP8jqR-HqIiucz0L)