Publicidade

Mateus 22

TB
Liknelsen om kungasonens bröllop

1 Jesus talade än en gång till dem i liknelser: 2 Luk 14:16f, Joh 3:29. "Himmelriket är som en kung som höll bröllop för sin son. 3 Han sände ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma.

4 Ords 9:1f. sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till de inbjudna: Min måltid är redo, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet! 5 Men de brydde sig inte om det utan gick sin väg, en till sin åker, en annan till sina affärer. 6 De andra grep hans tjänare och misshandlade22:6misshandladeAnnan översättning: "förnedrade". och dödade dem.

7 Matt 24:2. blev kungen vred och sände ut sina soldater och lät döda dessa mördare och brände ner deras stad. 8 Sedan sade han till sina tjänare: Allt är färdigt för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. 9 Matt 13:47, 21:43. därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet. 10 Tjänarna gick ut vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med bordsgäster.

11 Ef 4:24, Upp 19:8. När kungen kom in för att se sina gäster, fick han där syn en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12 Han sade till honom: Min vän, hur kom du in hit utan bröllopskläder? Mannen teg. 13 Matt 8:12, 13:41f, 25:30. sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där ska man gråta och gnissla tänder. 14 Många är kallade, men är utvalda."

Skatt till kejsaren

15 Mark 12:13f, Luk 20:20f. gick fariseerna och gjorde upp planer för att snärja honom genom något som han sade. 16 De sände sina lärjungar till honom tillsammans med herodianerna22:16herodianernaPersoner som stödde Herodes kungaätt. De utgjorde inte något organiserat parti och namnet finns inte belagt utanför NT. för att säga: "Mästare, vi vet att du är ärlig och lär ut sanningen om Guds väg och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. 17 säg oss nu: Vad anser du? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren22:17att betala skatt till kejsarenEn tvistefråga, eftersom skatten innebar att erkänna Roms överhöghet. Detta såg de nationalistiska seloterna som ett svek mot Israels Gud, medan fariseerna och saddukeerna accepterade situationen. eller inte?"

18 Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför prövar ni mig, era hycklare? 19 Visa mig myntet som skatten betalas med." De räckte honom en denar22:19denarEtt litet romerskt silvermynt, värt en hel dagslön för den enkle arbetaren (Matt 20:2)., 20 och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" 21 Rom 13:7. De svarade: "Kejsarens." sade han till dem: "Ge kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." 22 När de hörde detta blev de förundrade, och de lämnade honom och gick sin väg.

De dödas uppståndelse

23 Mark 12:18f, Luk 20:27f. Samma dag kom det fram några saddukeer till Jesus, de som påstår att det inte finns någon uppståndelse. De frågade honom: 24 5 Mos 25:5. "Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.22:24 5 Mos 25:5.25 Nu fanns det hos oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och han hade inga barn, han efterlämnade sin hustru åt sin bror. 26 samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. 27 Sist av alla dog kvinnan. 28 vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla var ju gifta med henne."

29 Jesus svarade dem: "Ni tar fel, för ni förstår varken Skriften eller Guds makt. 30 Vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen.

31 Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst vad Gud har sagt er: 32 Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud? Han är inte de dödas Gud, utan de levandes."22:32 2 Mos 3:6.33 När folket hörde detta var de överväldigade av hans undervisning.

Det viktigaste budet

34 Fariseerna hörde att Jesus hade gjort saddukeerna22:34Fariseerna … saddukeernaMeningsmotståndare i frågan om uppståndelsen (jfr Apg 23:6f). svarslösa och samlades runt honom. 35 Mark 12:28f, Luk 10:25f. En av dem, en laglärd, ville pröva honom och frågade: 36 "Mästare, vilket är det stör-sta budet i lagen?" 37 Han svarade: "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.22:37 5 Mos 6:5.38 Det är det största och första budet. 39 Rom 13:9, Gal 5:14, Jak 2:8. Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv.22:39 3 Mos 19:18.40 Matt 7:12. dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."

Vad tänker ni om Messias?

41 Mark 12:35f, Luk 20:41f. Medan fariseerna var samlade frågade Jesus dem: 42 "Vad tänker ni om Messias? Vems son är han?" De svarade honom: "Davids." 43 Fil 2:11. sade han till dem: "Hur kan David genom Anden kalla honom Herre och säga: 44 Herren sade till min Herre: Sätt dig min högra sida tills jag lagt dina fiender under dina fötter22:44under dina fötterEtt uttryck för triumf (jfr Jos 10:24)..22:44Ps 110:1. I psalmen talar Gud Fadern till Messias, Guds Son (jfr Apg 2:34f, 1 Kor 15:25).45 Jes 11:1, 10, Upp 22:16. Om nu David kallar honom Herre22:45David kallar honom HerreProfeten David erkänner den kommande Frälsaren som sin Herre (jfr 1 Petr 1:10f), trots att denne är hans ättling (Rom 1:3)., hur kan han vara Davids son?" 46 Ingen kunde svara honom ett ord, och från den dagen vågade ingen fråga honom något mer.

A parábola das bodas

1 De novo vd.At 3.12começou Jesus a falar em parábolas, dizendo-lhes: 2 Mt 22.2-14; cp.Lc 14.16-24O vd.Mt 13.24reino dos céus é semelhante a um rei, que celebrou as bodas de seu filho. 3 Mt 21.34Enviou os seus servos a chamar os convidados para a festa, e estes não quiseram vir. 4 Mt 21.36Enviou ainda outros servos com este recado: Dizei aos convidados: Tenho preparado o meu banquete; as minhas reses e os meus cevados estão mortos, e tudo está pronto; vinde às bodas. 5 Mas eles não fizeram caso e foram, um para o seu campo, outro para o seu negócio; 6 e os outros, agarrando os servos, os ultrajaram e mataram. 7 Irou-se o rei, e mandou as suas tropas exterminar aqueles assassinos e incendiar a sua cidade. 8 Então disse aos servos: As bodas estão preparadas, mas os convidados não eram dignos; 9 ide, pois, às Ez 21.21;Ob 14encruzilhadas dos caminhos e chamai para as bodas a quantos encontrardes. 10 Indo aqueles servos pelos caminhos, reuniram todos os que encontraram, maus e bons; e a sala nupcial ficou cheia de convivas. 11 Mas entrando o rei para ver os convivas, notou ali um cp.2Rs 10.22homem que não trajava veste nupcial, 12 e perguntou-lhe: Mt 20.13;26.50Amigo, como entraste aqui sem veste nupcial? Ele, porém, emudeceu. 13 Então o rei disse aos servos: Atai-o de pés e mãos, e lançai-o nas trevas exteriores; vd.Mt 8.12ali haverá o choro e o ranger de dentes. 14 Pois muitos são Ap 17.14; cp.2Pe 1.10;Mt 24.22chamados, mas poucos escolhidos.

A questão do tributo

15 Mt 22.15-22;Mc 12.13-17;Lc 20.20-26Então os fariseus se retiraram e consultaram como apanhariam a Jesus em alguma palavra. 16 Enviaram os seus discípulos, juntamente com os Mc 3.6;12.13; cp.Mc 8.15herodianos, a perguntar: Mestre, sabemos que és verdadeiro e que ensinas o caminho de Deus segundo a verdade, e não se te de ninguém, porque não te deixas levar de respeitos humanos; 17 dize-nos, pois, qual é o teu parecer; é lícito ou não pagar Mt 17.25o tributo a Lc 2.1;3.1César? 18 Porém Jesus, tendo percebido a malícia deles, respondeu-lhes: Por que me experimentais, hipócritas? 19 Mostrai-me uma moeda de tributo. Trouxeram-lhe um denário. 20 Ele perguntou: De quem é esta efígie e inscrição? 21 Responderam: De César. Então lhes disse Jesus: Mc 12.17;Lc 20.25; cp.Rm 13.7Dai, pois, a César o que é de César e a Deus, o que é de Deus. 22 Ao ouvirem isso, admiraram-se e, Mc 12.12deixando-o, foram-se.

Os saduceus e a ressurreição

23 Mt 22.23-33;Mc 12.18-27;Lc 20.27-40Naquele dia, vieram alguns vd.Mt 3.7saduceus, At 23.8afirmando não haver ressurreição, e fizeram-lhe esta pergunta: 24 Mestre, Dt 25.5Moisés disse: Se alguém morrer sem deixar filhos, seu irmão casará com a viúva e dará sucessão ao falecido. 25 Ora, havia entre nós sete irmãos: o primeiro, depois de ter casado, morreu e, não havendo sucessão, deixou sua mulher a seu irmão; 26 do mesmo modo também o segundo e o terceiro, até o sétimo. 27 Depois de todos eles, morreu a mulher. 28 Na ressurreição, pois, a qual dos sete pertencerá a mulher? Porque todos foram casados com ela. 29 Respondeu-lhes Jesus: Errais, cp.Jo 20.9não sabendo as Escrituras, nem o poder de Deus. 30 Pois, na ressurreição, nem os homens cp.Mt 24.38;Lc 17.27casam, nem as mulheres são dadas em casamento, porém são como os anjos no céu. 31 Quanto à ressurreição dos mortos, não tendes lido o que Deus vos disse: 32 Êx 3.6Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó? Ele não é Deus de mortos, mas de vivos. 33 Ouvindo isso, vd.Mt 7.28o povo admirava-se da sua doutrina.

O grande mandamento

34 Mt 22.34-40;Mc 12.28-31; cp.Lc 10.25-28Mas os fariseus, sabendo que ele fizera calar vd.Mt 3.7os saduceus, reuniram-se; 35 e um deles, Lc 7.30;10.25;11.45-46,52;14.3;Tt 3.13doutor da lei, para o experimentar, fez-lhe esta pergunta: 36 Mestre, qual é o grande mandamento da Lei? 37 Respondeu-lhe Jesus: Dt 6.5Amarás ao Senhor, teu Deus, de todo o teu coração, de toda a tua alma e de todo o teu entendimento. 38 Este é o grande e primeiro mandamento. 39 O segundo semelhante a este é: Mt 19.19;Lv 19.18; cp.Gl 5.14Amarás ao teu próximo como a ti mesmo. 40 vd.Mt 7.12Desses dois mandamentos dependem toda a lei e os profetas.

O Cristo, Filho de Davi

41 Mt 22.41-46;Mc 12.35-37;Lc 20.41-44Como estivessem reunidos os fariseus, perguntou-lhes Jesus: 42 Que ideia fazeis do Cristo? De quem é filho? 43 Responderam-lhe: vd.Mt 9.27De Davi. Replicou Jesus: Como é, então, que Davi, Ap 1.10;4.2; cp.2Sm 23.2pelo Espírito, lhe chama Senhor, dizendo:

44 Sl 110.1;At 2.34s.;Hb 1.13; cp.1Co 15.25;Hb 10.13;1Pe 3.22; cp.Mt 26.64;Mc 16.19Disse o Senhor ao meu Senhor:

Senta-te à minha mão direita,

até que eu ponha os teus inimigos debaixo dos teus pés?

45 Portanto, se Davi lhe chama Senhor, como é ele seu filho? 46 Mc 12.34;Lc 14.6;20.40Ninguém podia responder-lhe palavra, nem mais ousou alguém, desde aquele dia, fazer-lhe perguntas.

Veja também

Bíblia Online Bíblia Online

Bíblia Online • Versão: 2026-07-04_23-13-58-