1 Are we beginning again to commend ourselves? Or do we need, as do some, letters of commendation to you or from you? 2 You are our letter, written in our hearts, known and read by all men, 3 being revealed that you are a letter of Christ, served by us, written not with ink, but with the Spirit of the living God; not in tablets of stone, but in tablets that are hearts of flesh.
4 Such confidence we have through Christ toward God, 5 not that we are sufficient of ourselves to account anything as from ourselves; but our sufficiency is from God, 6 who also made us sufficient as servants of a new covenant, not of the letter but of the Spirit. For the letter kills, but the Spirit gives life.
7 But if the service of death, written engraved on stones, came with glory, so that the children of Israel could not look steadfastly on the face of Moses for the glory of his face, which was passing away, 8 won’t service of the Spirit be with much more glory? 9 For if the service of condemnation has glory, the service of righteousness exceeds much more in glory. 10 For most certainly that which has been made glorious has not been made glorious in this respect, by reason of the glory that surpasses. 11 For if that which passes away was with glory, much more that which remains is in glory.
12 Having therefore such a hope, we use great boldness of speech, 13 and not as Moses, who put a veil on his face so that the children of Israel wouldn’t look steadfastly on the end of that which was passing away. 14 But their minds were hardened, for until this very day at the reading of the old covenant the same veil remains, because in Christ it passes away. 15 But to this day, when Moses is read, a veil lies on their heart. 16 But whenever someone turns to the Lord, the veil is taken away. 17 Now the Lord is the Spirit; and where the Spirit of the Lord is, there is liberty. 18 But we all, with unveiled face seeing the glory of the Lord as in a mirror, are transformed into the same image from glory to glory, even as from the Lord, the Spirit.
Domínio Público. Esta tradução bíblica de domínio público é trazida a você por cortesia de eBible.org.
Det nya förbundets tjänare
1 Apg 18:27, 2 Kor 5:12, 10:12f. Börjar vi nu rekommendera oss själva igen? Eller behöver vi, som vissa andra, rekommendationsbrev till er eller från er? 2 1 Kor 9:2. Nej, ni är vårt brev, skrivet i våra hjärtan3:2våra hjärtanAndra handskrifter: "era hjärtan"., känt och läst av alla människor. 3 2 Mos 24:12, Jer 31:33, Hes 11:19. Det är uppenbart att ni är ett Kristusbrev skrivet genom vår tjänst, inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött i era hjärtan.
4 En sådan tillit till Gud har vi genom Kristus. 5 Fil 2:13. Inte så att vi av oss själva kan tänka ut saker på egen hand, utan vår förmåga kommer från Gud. 6 Jer 31:31, Joh 6:63, Rom 7:6. Han har gett oss förmåga att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens3:6bokstavensDen skrivna lagen (vers 7 och Rom 7:6, 8:2). utan Andens. Bokstaven dödar, men Anden ger liv.
Det nya förbundets härlighet
7 2 Mos 34:29f. Redan dödens tjänst, inristad med bokstäver på stenar, kom med sådan härlighet att Israels barn inte kunde se på Moses ansikte för dess strålglans, även om den glansen bleknade. 8 Hur mycket större härlighet ska då inte Andens tjänst ha? 9 5 Mos 27:26, Rom 1:16f, 3:21. Om redan fördömelsens tjänst hade härlighet, hur mycket rikare på härlighet är då inte rättfärdighetens tjänst? 10 Det som förr hade härlighet har nu ingen härlighet alls jämfört med den överväldigande härligheten. 11 För om det som bleknade kom med härlighet, hur mycket större härlighet har då inte det som består!
12 Ef 6:19. När vi nu har ett sådant hopp går vi helt öppet till väga. 13 2 Mos 34:33f. Vi gör inte som Mose, som satte en slöja för sitt ansikte för att Israels barn inte skulle se hur det som bleknade försvann. 14 Jes 6:10, Rom 11:8, 25. Men deras sinnen blev förhärdade. Än i dag är samma slöja kvar när de läser det gamla förbundets skrifter, och den lyfts inte bort, först i Kristus försvinner den. 15 Ja, än i dag ligger en slöja över deras hjärtan när de läser Mose3:15läser MoseDe fem Moseböckerna (Torá), ur vilka man högläser längre stycken vid synagogans gudstjänst..
16 2 Mos 34:34, Rom 11:23, 26. Men när någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort. 17 Joh 4:34, 8:36, Rom 8:2. Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. 18 Rom 8:29, 1 Kor 13:12. Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser3:18serAnnan översättning: "reflekterar". Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.