1 As benignidades do SENHOR cantarei perpetuamente; com a minha boca manifestarei a tua fidelidade de geração em geração.
2 Pois disse eu: A tua benignidade será edificada para sempre; tu confirmarás a tua fidelidade até nos céus, dizendo:
3 Fiz uma aliança com o meu escolhido, e jurei ao meu servo Davi, dizendo:
4 A tua semente estabelecerei para sempre, e edificarei o teu trono de geração em geração. (Selá.)
5 E os céus louvarão as tuas maravilhas, ó Senhor, a tua fidelidade também na congregação dos santos.
6 Pois quem no céu se pode igualar ao Senhor? Quem entre os filhos dos poderosos pode ser semelhante ao Senhor?
7 Deus é muito formidável na assembléia dos santos, e para ser reverenciado por todos os que o cercam.
8 Ó Senhor Deus dos Exércitos, quem é poderoso como tu, Senhor, com a tua fidelidade ao redor de ti?
9 Tu dominas o ímpeto do mar; quando as suas ondas se levantam, tu as fazes aquietar.
10 Tu quebraste a Raabe como se fora ferida de morte; espalhaste os teus inimigos com o teu braço forte.
11 Teus são os céus, e tua é a terra; o mundo e a sua plenitude tu os fundaste.
12 O norte e o sul tu os criaste; Tabor e Hermom jubilam em teu nome.
13 Tu tens um braço poderoso; forte é a tua mão, e alta está a tua destra.
14 Justiça e juízo são a base do teu trono; misericórdia e verdade irão adiante do teu rosto.
15 Bem-aventurado o povo que conhece o som alegre; andará, ó Senhor, na luz da tua face.
16 Em teu nome se alegrará todo o dia, e na tua justiça se exaltará.
17 Pois tu és a glória da sua força; e no teu favor será exaltado o nosso poder.
18 Porque o Senhor é a nossa defesa, e o Santo de Israel o nosso Rei.
19 Então falaste em visão ao teu santo, e disseste: Pus o socorro sobre um que é poderoso; exaltei a um eleito do povo.
20 Achei a Davi, meu servo; com santo óleo o ungi,
21 Com o qual a minha mão ficará firme, e o meu braço o fortalecerá.
22 O inimigo não o importunará, nem o filho da perversidade o afligirá.
23 E eu derrubarei os seus inimigos perante a sua face, e ferirei aos que o odeiam.
24 E a minha fidelidade e a minha benignidade estarão com ele; e em meu nome será exaltado o seu poder.
25 Porei também a sua mão no mar, e a sua direita nos rios.
26 Ele me chamará, dizendo: Tu és meu pai, meu Deus, e a rocha da minha salvação.
27 Também o farei meu primogênito mais elevado do que os reis da terra.
28 A minha benignidade lhe conservarei eu para sempre, e a minha aliança lhe será firme,
29 E conservarei para sempre a sua semente, e o seu trono como os dias do céu.
30 Se os seus filhos deixarem a minha lei, e não andarem nos meus juízos,
31 Se profanarem os meus preceitos, e não guardarem os meus mandamentos,
32 Então visitarei a sua transgressão com a vara, e a sua iniqüidade com açoites.
33 Mas não retirarei totalmente dele a minha benignidade, nem faltarei à minha fidelidade.
34 Não quebrarei a minha aliança, não alterarei o que saiu dos meus lábios.
35 Uma vez jurei pela minha santidade que não mentirei a Davi.
36 A sua semente durará para sempre, e o seu trono, como o sol diante de mim.
37 Será estabelecido para sempre como a lua e como uma testemunha fiel no céu. (Selá.)
38 Mas tu rejeitaste e aborreceste; tu te indignaste contra o teu ungido.
39 Abominaste a aliança do teu servo; profanaste a sua coroa, lançando-a por terra.
40 Derrubaste todos os seus muros; arruinaste as suas fortificações.
41 Todos os que passam pelo caminho o despojam; é um opróbrio para os seus vizinhos.
42 Exaltaste a destra dos seus adversários; fizeste com que todos os seus inimigos se regozijassem.
43 Também embotaste o fio da sua espada, e não o sustentaste na peleja.
44 Fizeste cessar a sua glória, e deitaste por terra o seu trono.
45 Abreviaste os dias da sua mocidade; cobriste-o de vergonha. (Selá.)
46 Até quando, Senhor? Acaso te esconderás para sempre? Arderá a tua ira como fogo?
47 Lembra-te de quão breves são os meus dias; por que criarias debalde todos os filhos dos homens?
48 Que homem há, que viva, e não veja a morte? Livrará ele a sua alma do poder da sepultura? (Selá.)
49 Senhor, onde estão as tuas antigas benignidades que juraste a Davi pela tua verdade?
50 Lembra-te, Senhor, do opróbrio dos teus servos; como eu trago no meu peito o opróbrio de todos os povos poderosos,
51 Com o qual, Senhor, os teus inimigos têm difamado, com o qual têm difamado as pisadas do teu ungido.
52 Bendito seja o Senhor para sempre. Amém, e Amém.
1 En sång av esraiten Etan.
2 Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
3 Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
4 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
5 'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» Sela.
6 Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
7 Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
8 Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
9 HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
10 Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
11 Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
12 Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
13 Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
14 Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
15 Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
16 Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
17 I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
18 Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
19 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
20 På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
21 Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
22 Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
23 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
24 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
25 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
26 Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
27 Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
28 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
29 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
30 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
31 Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
32 om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
33 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
34 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
35 Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
36 En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
37 Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
38 såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» Sela.
39 Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
40 Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
41 Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
42 Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
43 Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
44 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
45 Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
46 Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. Sela.
47 Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
48 Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
49 Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? Sela.
50 Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
51 Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
52 tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår. ----
53 Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.