Números 14

以色列人发怨言

1 当时，全体会众大声喧嚷；那夜众民都哭号。2 以色列人向摩西和亚伦发怨言；全体会众都对他们说："但愿我们早死在埃及地，或死在这旷野。3 耶和华为甚么把我们领到这地来，死在刀剑之下呢？我们的妻子和孩子要被掳掠。我们回埃及去，岂不更好吗？"4 于是他们彼此说："我们另立一个首领，回埃及去吧。"

5 摩西和亚伦就俯伏在以色列全体会众面前。6 窥探那地的人中，有嫩的儿子约书亚和耶孚尼的儿子迦勒；他们撕裂衣服，7 对以色列全体会众说："我们去窥探的那地，是十分美好的地方。8 耶和华若是喜悦我们，就必把我们领进那地，把那地赐给我们，那地原是流奶与蜜的地。9 只要你们不背叛耶和华，就不必怕那地的人，因为他们是我们的食物；荫庇他们的，已经离开他们了，耶和华却与我们同在；不要怕他们。"10 全体会众都说要用石头打死他们二人。这时，耶和华的荣光在会幕中向以色列众人显现。

摩西为他们代求

11 耶和华对摩西说："这民藐视我要到几时呢？我虽然在他们中间行了这些神迹，他们还是不信我要到几时呢？12 我要用瘟疫击杀他们，除灭他们；我要使你成为大国，比他们还强。"

13 摩西对耶和华说："这样埃及人必听见这事，因为你曾用大能，把这民从他们中间领上来；14 埃及人也必告诉那地的居民。那地的居民也曾听见你耶和华是在这人民中间，你耶和华曾面对面的向人显现，你的云彩常停在他们上面；日间你在云柱中，夜间你在火柱中，走在他们前面。15 现在如果你把这人民杀死，像杀死一人，那些听见你名声的万国就必议论说：16 ‘因为耶和华不能把这民领进他向他们起誓应许的地，所以在旷野把他们杀了。’17 现在求主大发能力，照着你说过的话：18 ‘耶和华不轻易发怒，且有丰盛的慈爱；他赦免罪孽和过犯；绝不以有罪的为无罪，必追讨罪孽，自父到子，直到三四代。’19 求你照着你的大慈爱，饶恕这人民的罪孽，好象你从埃及直到现在，常赦免这人民一样。"

20 耶和华说："我就照着你的话，赦免他们；21 但是，我指着我的永生起誓，全地要被耶和华的荣耀充满。22 这些见过我的荣耀，和我在埃及与旷野所行的神迹的人，仍然试探了我这十次，不听从我的话；23 他们决不得看见我向他们的祖宗起誓应许之地；藐视我的，一个也不能看见那地。24 但是我的仆人迦勒，因他另有一个心志，专心跟从我，我必把他领进他去过的那地；他的子孙也必得着那地为业。25 现在亚玛力人和迦南人住在山谷中，明天你们要回转，从到红海路上，起行到旷野去。"

耶和华惩罚以色列人（申1:34~40）

26 耶和华吩咐摩西和亚伦说：27 "这恶会众向我发怨言要到几时呢？以色列人向我所发的怨言，我都听见了。28 你要对他们说：‘耶和华说，我指着我的永生起誓，我必照着你们所说给我听的，对待你们：29 你们的尸体必倒在这旷野；你们中间被数点过的，就是按着你们的数目，从二十岁及以上，向我发过怨言的，30 都不得进入我起誓给你们居住的那地；只有耶孚尼的儿子迦勒和嫩的儿子约书亚才可以进去。31 但是你们的孩子，就是你们所说他们必被掳掠的，我要把他们领进去，他们必得着你们厌弃的那地。32 至于你们，你们的尸体必倒在这旷野。33 你们的儿女必在旷野飘流四十年，担当你们背信之罪，直到你们的尸体在旷野都灭尽了。34 照着你们窥探那地的日数共四十天，一天算一年，你们要担当罪孽四十年，你们就知道我为甚么与你们作对。’35 我耶和华已经说了，我必要这样对待这聚集反抗我的恶会众；他们要在这旷野灭尽，在这里死亡。"

36 摩西派去窥探那地的人回来，因为带回有关那地的恶信，以致全体会众都向摩西发怨言，37 这些带回有关那地的恶信的人，都遭受瘟疫死在耶和华面前。38 在那些去窥探那地的人之中，只有嫩的儿子约书亚和耶孚尼的儿子迦勒，仍然活着。

擅自出击，大败而逃（申1:41~46）

39 摩西把这些话告诉以色列众人，他们就非常悲哀。40 他们清早起来，上山顶去，说："我们在这里；我们要上耶和华应许的地方去，因为我们犯了罪。"41 摩西说："你们为甚么又违背耶和华的命令呢？这事必不能成功。42 你们不要上去，因为耶和华不在你们中间，免得你们在仇敌面前被杀败。43 因为亚玛力人和迦南人都在那里，在你们面前，你们必倒在刀下；因为你们转离不跟随耶和华，耶和华不与你们同在。"44 他们却擅自上山顶去，但是耶和华的约柜和摩西并没有离开营地。45 于是，亚玛力人和住在那山上的迦南人就下来，击杀他们，粉碎他们，直到何珥玛。

Folket gör uppror

1 Då började hela församlingen ropa och skrika, och folket grät den natten. 2 *2 Mos 16:3, 5 Mos 1:26f, Ps 106:25f. Alla Israels barn klagade på Mose och Aron, och hela församlingen sade till dem: "Om vi ändå hade fått dö i Egyptens land, eller om vi ändå hade fått dö här i öknen! 3 Varför leder Herren oss in i detta land där vi kommer att falla för svärd och våra hustrur och barn blir fiendens byte? Vore det inte bättre för oss att vända tillbaka till Egypten?" 4 Och de sade till varandra: "Vi väljer en ledare och vänder tillbaka till Egypten."

5 Då föll Mose och Aron ner på sina ansikten inför Israels barns hela folk och församling. 6 Och Josua, Nuns son, och Kaleb, Jefunnes son, som var med bland dem som hade spejat i landet, rev sönder sina kläder 7 och sade till hela Israels församling: "Landet som vi har vandrat igenom och spejat i är ett mycket, mycket gott land. 8 Om Herren har behag till oss, ska han föra oss in i det landet och ge det åt oss, ett land som flödar av mjölk och honung. 9 Men var inte upproriska mot Herren och var inte rädda för folket i landet, för de ska bli som en munsbit för oss. Deras beskydd har vikit ifrån dem, men Herren är med oss. Var inte rädda för dem."

10 Men hela församlingen ropade att man skulle stena dem. Då visade sig Herrens härlighet i uppenbarelsetältet för alla Israels barn. 11 Och Herren sade till Mose: "Hur länge ska detta folk förakta mig? Och hur länge ska de vägra tro på mig trots alla de tecken jag har gjort ibland dem? 12 *2 Mos 32:10f. Jag ska slå dem med pest och utrota dem, men dig vill jag göra till ett folk som är större och mäktigare än dem."

Mose medlar för folket

13 Mose sade till Herren: "Egyptierna har ju hört att du med din kraft har fört detta folk ut från dem hit upp, 14 *2 Mos 13:21f. och de har talat om det för dem som bor här i landet. De har hört att du, Herre, är mitt ibland detta folk, att du, Herre, visar dig ansikte mot ansikte, att din molnsky står över dem och att du går framför dem i en molnpelare om dagen och i en eldpelare om natten. 15 Om du dödar detta folk, alla på en gång, kommer hednafolken som hört talas om dig att säga: 16 *5 Mos 9:28. ’Herren lyckades inte föra in detta folk i det land som han med ed hade lovat dem, och därför har han slaktat dem i öknen.’

17 Nej, låt nu Herrens kraft visa sig stor, så som du själv har sagt: 18 *2 Mos 20:5f, 34:6f, 5 Mos 5:9.Herren är sen till vrede och rik på nåd, han förlåter missgärning och överträdelse men låter ingen bli ostraffad, utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led. 19 Förlåt nu folkets missgärning efter din stora nåd, så som du har låtit din förlåtelse följa detta folk allt ifrån Egypten och ända hit."

Herren förlåter och straffar

20 Då sade Herren: "Jag förlåter dem enligt ditt ord. 21 *Jes 6:3. Men så sant jag lever och så sant Herrens härlighet uppfyller hela jorden: 22 Av alla de män som har sett min härlighet och sett de tecken jag har gjort i Egypten och i öknen, och som nu tio gånger har frestat mig och inte lyssnat till min röst, 23 *4 Mos 26:65, 5 Mos 1:35f, Ps 95:11. av dem ska ingen få se det land som jag med ed har lovat deras fäder. Ingen av dem som har föraktat mig ska få se det. 24 *Jos 14:6f. Men i min tjänare Kaleb är en annan ande, och han har i allt följt mig. Därför ska jag föra honom in i det land där han nu har varit, och hans avkomlingar ska ta det i besittning. 25 Men eftersom amalekiterna och kananeerna bor i dalen, så vänd er i morgon åt ett annat håll och dra ut i öknen mot Röda havet*14:25åt ett annat håll … mot Röda havetSöderut mot Akabaviken (jfr 1 Kung 9:26). ."

26 Herren talade till Mose och Aron. Han sade: 27 "Hur länge ska denna onda församling klaga mot mig? Jag har hört hur Israels barn ständigt klagar mot mig. 28 *4 Mos 14:3. Säg nu till dem: Så sant jag lever, säger Herren, jag ska göra med er så som ni själva har sagt inför mig. 29 *4 Mos 32:11f, Hebr 3:17. Här i öknen ska era döda kroppar falla, alla ni som har blivit mönstrade och är tjugo år eller äldre, eftersom ni har klagat mot mig. 30 Ingen av er ska komma in i det land som jag med upplyft hand lovade er att få bo i, ingen utom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son. 31 Men era barn, som ni sade skulle bli fiendens byte, dem ska jag föra in där, och de ska lära känna det land som ni har förkastat. 32 Men era döda kroppar ska falla här i öknen. 33 *Ps 95:10, Jud v 5. Och era barn ska vara herdar i öknen i fyrtio år och få lida för er trolöshet tills era döda kroppar har förmultnat i öknen. 34 Så som ni under fyrtio dagar har spejat i landet ska ni under fyrtio år – ett år för varje dag – bära på era synder. Ni ska då få erfara att jag har tagit min hand ifrån er. 35 Jag, Herren, har talat. Jag ska i sanning göra så med hela denna onda församling som har rotat sig samman mot mig. Här i öknen ska de omkomma, här ska de dö."

36 De män som Mose hade sänt för att speja i landet och som vid sin återkomst hade fått hela församlingen att klaga mot honom genom att tala illa om landet, 37 dessa män som hade talat illa om landet dog genom en hemsökelse inför Herrens ansikte. 38 Av de män som hade gått ut för att speja i landet överlevde bara Josua, Nuns son, och Kaleb, Jefunnes son.

Israels barn drivs tillbaka

39 Mose talade detta till alla Israels barn, och folket sörjde mycket. 40 *5 Mos 1:41f. De steg upp tidigt nästa morgon för att bege sig upp mot den övre bergsbygden och sade: "Se, här är vi. Vi har syndat, men nu vill vi dra upp till den plats som Herren har talat om." 41 Men Mose sade: "Varför vill ni bryta mot Herrens befallning? Det kommer inte att lyckas. 42 Herren är inte med er. Därför ska ni inte dra dit upp, så att ni inte blir slagna inför era fiender. 43 Amalekiterna och kananeerna kommer att möta er där och ni faller för svärd, för ni har vänt er bort från Herren och därför kommer Herren inte att vara med er."

44 I sitt övermod drog de ändå upp mot den övre bergsbygden, men Herrens förbundsark och Mose lämnade inte lägret. 45 Amalekiterna och kananeerna, som bodde där i bergsbygden, kom då ner och slog dem och drev dem på flykten ända till Horma*14:45HormaPlats i trakten av Beer-Sheba, kanske österut nära Arad (21:3)..