Números 30

许愿的条例

1 摩西告诉以色列人众支派的领袖："这是耶和华吩咐的话：*本节在《马索拉文本》为30:22 如果人向耶和华许愿，或是起誓要约束自己，就不可食言，总要照着自己口里所出的一切话行。3 女子年幼还在父家的时候，如果向耶和华许愿要约束自己，4 她父亲若是听见她所许的愿和约束自己的话，却对她默不作声，她所许的一切愿和所说约束自己的话，就为有效。5 但是她父亲听见的时候，如果阻止她，她所许的愿和所说约束自己的话，就都为无效；耶和华也必赦免她，因为她父亲阻止她。

6 "如果她已嫁了丈夫，她许愿或嘴里说冒失话约束自己的时候，7 她丈夫听见了，但在听见的时候，默不作声，她所许的愿和约束自己的话，就为有效。8 但是她丈夫听见的时候，如果阻止她，就算废了她所许的愿和她嘴里所说约束自己的冒失话；耶和华也必赦免她。

9 "寡妇，或是离了婚的妇人所许的愿，就是她所说约束自己的一切话，都为有效。10 如果她在丈夫家里许了愿，或用誓言约束自己，11 她丈夫听见了，却默不作声，也没有阻止她，她所许的愿和所说一切约束自己的话，就为有效。12 但是她丈夫听见的时候，如果把这两样都废了，妇人口中所说一切关于许愿的话和约束自己的话，都必无效；她丈夫已经把这两样都废了，耶和华也必赦免她。

13 "妇人所许的愿和刻苦约束自己所起的誓，她丈夫都可以确立，也可以废去。14 如果她丈夫天天向她默不作声，那就算是确立她所许的愿和所说约束自己的一切话；因为丈夫在听见的日子，向她默不作声，就使这两样生效。15 但是，如果丈夫听了很久以后，才把这两样完全废去，他就要担当妻子的罪孽。"

16 以上是耶和华吩咐摩西的条例，是关于丈夫与妻子，父亲与女儿，女儿年幼在父家的时候的条例。

1 Mose sade detta till Israels barn, precis som Herren hade befallt Mose.

Lagar om löften

2 Mose talade till huvudmännen för Israels barns stammar. Han sade: "Detta är vad Herren har befallt: 3 *3 Mos 27:2f, 5 Mos 23:21f, Pred 5:3f. Om en man ger ett löfte åt Herren eller svär en ed med en bestämd förpliktelse, får han inte bryta sitt ord. Han ska i allt göra vad hans mun har talat.

4 Om en kvinna ger ett löfte åt Herren medan hon bor kvar i sin fars hus och ännu är ung, och därmed förpliktar sig till något, 5 och hennes far har hört hennes löfte och den förpliktelse hon åtagit sig och han inte säger något till henne, så ska alla hennes löften ha gällande kraft och alla förpliktelser hon åtagit sig stå kvar. 6 Men om hennes far samma dag han hör det säger nej till det, ska hennes löften och förpliktelser vara utan gällande kraft, och Herren ska förlåta henne eftersom hennes far sade nej till henne.

7 Om hon gifter sig, och löften vilar på henne, eller något obetänksamt ord från hennes läppar binder henne, 8 och hennes man får höra om det men inte talar med henne om det samma dag han hör det, då ska hennes löften ha gällande kraft och hennes förpliktelser stå kvar. 9 Men om hennes man samma dag han får höra det säger nej till det, då upphäver han hennes löfte och det obetänksamma ord från hennes läppar som hon bundit sig med, och Herren ska förlåta henne.

10 Men ett löfte från en änka eller en frånskild kvinna ska ha gällande kraft för henne, vad hon än har förbundit sig till.

11 Om en kvinna som lever med sin man ger ett löfte eller med ed förpliktar sig till något, 12 och hennes man hör det men inte säger något till henne om det och inte säger nej till henne, då ska alla hennes löften ha gällande kraft och alla hennes förpliktelser stå kvar. 13 Men om hennes man upphäver dem samma dag han hör dem, då ska allt som hennes läppar har talat vara utan gällande kraft, om det än gäller löften eller någon bestämd förpliktelse. Hennes man har upphävt dem, därför ska Herren förlåta henne. 14 Varje löfte och varje edlig förpliktelse att fasta kan hennes man stadfästa eller upphäva. 15 Men om hennes man inte den dagen eller nästa dag säger något till henne om det, stadfäster han alla hennes löften och alla hennes förpliktelser. Han ger dem gällande kraft genom att inte säga något till henne samma dag han hör dem. 16 Men om han upphäver dem en tid efter det att han har hört dem, då kommer han att bära på hennes missgärning."

17 Detta är de stadgar som Herren gav Mose angående en man och hans hustru, och angående en far och hans dotter, medan hon ännu är ung och bor i sin fars hus.