Marcos 10 - Bíblia Online

And rising up thence he comes into the coasts of Judaea, and the other side of the Jordan. And again crowds come together to him, and, as he was accustomed, again he taught them. 
And Pharisees coming to {him} asked him, Is it lawful for a man to put away {his} wife? (tempting him). 
But he answering said to them, What did Moses command you? 
And they said, Moses allowed to write a bill of divorce, and to put away. 
And Jesus answering said to them, In view of your hard-heartedness he wrote this commandment for you; 
but from {the} beginning of {the} creation God made them male and female. 
For this cause a man shall leave his father and mother and shall be united to his wife, 
and the two shall be one flesh: so that they are no longer two but one flesh. 
What therefore God has joined together, let not man separate. 
And again in the house the disciples asked him concerning this. 
And he says to them, Whosoever shall put away his wife and shall marry another, commits adultery against her. 
And if a woman put away her husband and shall marry another, she commits adultery. 
And they brought little children to him that he might touch them. But the disciples rebuked those that brought {them}. 
But Jesus seeing {it}, was indignant, and said to them, Suffer the little children to come to me; forbid them not; for of such is the kingdom of God. 
Verily I say to you, Whosoever shall not receive the kingdom of God as a little child, shall in no wise enter into it. 
And having taken them in his arms, having laid his hands on them, he blessed them. 
And as he went forth into the way, a person ran up to {him}, and kneeling to him asked him, Good Teacher, what shall I do that I may inherit eternal life? 
But Jesus said to him, Why callest thou me good? no one is good but one, {that is} God. 
Thou knowest the commandments: Do not commit adultery, Do not kill, Do not steal, Do not bear false witness, Do not defraud, Honour thy father and mother. 
And he answering said to him, Teacher, all these things have I kept from my youth. 
And Jesus looking upon him loved him, and said to him, One thing lackest thou: go, sell whatever thou hast and give to the poor, and thou shalt have treasure in heaven; and come, follow me, {taking up the cross}. 
But he, sad at the word, went away grieved, for he had large possessions. 
And Jesus looking around says to his disciples, How difficultly shall they that have riches enter into the kingdom of God! 
And the disciples were amazed at his words. And Jesus again answering says to them, Children, how difficult it is that those who trust in riches should enter into the kingdom of God! 
It is easier for a camel to go through the eye of a needle than for a rich man to enter into the kingdom of God. 
And they were exceedingly astonished, saying to one another, And who can be saved? 
But Jesus looking on them says, With men it is impossible, but not with God; for all things are possible with God. 
Peter began to say to him, Behold, *we* have left all things and have followed thee. 
Jesus answering said, Verily I say to you, There is no one who has left house, or brethren, or sisters, or father, or mother, {or wife}, or children, or lands, for my sake and for the sake of the gospel, 
that shall not receive a hundredfold now in this time: houses, and brethren, and sisters, and mothers, and children, and lands, with persecutions, and in the coming age life eternal. 
But many first shall be last, and the last first. 
And they were in the way going up to Jerusalem, and Jesus was going on before them; and they were amazed, and were afraid as they followed. And taking the twelve again to {him}, he began to tell them what was going to happen to him: 
Behold, we go up to Jerusalem, and the Son of man shall be delivered up to the chief priests and to the scribes, and they shall condemn him to death, and shall deliver him up to the nations: 
and they shall mock him, and shall scourge him, and shall spit upon him, and shall kill him; and after three days he shall rise again. 
And there come to him James and John, the sons of Zebedee, saying {to him}, Teacher, we would that whatsoever we may ask thee, thou wouldst do it for us. 
And he said to them, What would ye that I should do for you? 
And they said to him, Give to us that we may sit, one on thy right hand, and one on thy left hand, in thy glory. 
And Jesus said to them, Ye do not know what ye ask. Are ye able to drink the cup which *I* drink, or be baptised with the baptism that *I* am baptised with? 
And they said to him, We are able. And Jesus said to them, The cup that *I* drink ye will drink and with the baptism that *I* am baptised with ye will be baptised, 
but to sit on my right hand or on my left is not mine to give, but for those for whom it is prepared. 
And the ten having heard {of it}, began to be indignant about James and John. 
But Jesus having called them to {him}, says to them, Ye know that those who are esteemed to rule over the nations exercise lordship over them; and their great men exercise authority over them; 
but it is not thus among you; but whosoever would be great among you, shall be your minister; 
and whosoever would be first of you shall be bondman of all. 
For also the Son of man did not come to be ministered to, but to minister, and give his life a ransom for many. 
And they come to Jericho, and as he was going out from Jericho, and his disciples and a large crowd, the son of Timaeus, Bartimaeus, the blind {man}, sat by the wayside begging. 
And having heard that it was Jesus the Nazaraean, he began to cry out and to say, O Son of David, Jesus, have mercy on me. 
And many rebuked him, that he might be silent; but he cried so much the more, Son of David, have mercy on me. 
And Jesus, standing still, desired him to be called. And they call the blind {man}, saying to him, Be of good courage, rise up, he calls thee. 
And, throwing away his garment, he started up and came to Jesus. 
And Jesus answering says to him, What wilt thou that I shall do to thee? And the blind {man} said to him, Rabboni, that I may see. 
And Jesus said to him, Go, thy faith has healed thee. And he saw immediately, and followed him in the way. 

Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var. 
Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru. 
Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?» 
De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.» 
Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud. 
Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'. 
'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder. 
Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött. 
Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.» 
När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma. 
Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne. 
Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott. 
Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem. 
När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till. 
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.» 
Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem. 
När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» 
Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena. 
Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'» 
Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.» 
Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.» 
Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar. 
Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!» 
Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike! 
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.» 
Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?» 
Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.» 
Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.» 
Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods, 
ingen sådan finnes, som icke skall få hundrafalt igen: redan här i tiden hus, och bröder och systrar, och mödrar och barn, och jordagods, mitt under förföljelser, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv. 
Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.» 
Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom: 
»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna, 
och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.» 
Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.» 
Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?» 
De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.» 
Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?» 
De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå, 
men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.» 
När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes. 
Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet. 
Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare, 
och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng. 
Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.» 
Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son. 
När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.» 
Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.» 
Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.» 
Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus. 
Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.» 
Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen. 

Marcos 11

Veja também

Como se preparar espiritualmente para a Páscoa: dicas para líderes cristãos

As aparições de Cristo e sua importância na fé cristã