1 Und Bezaleel und Oholiab und alle Männer, die weisen Herzens waren, in welche Jehova Weisheit und Verstand gelegt hatte, damit sie alles Werk der Arbeit des Heiligtums zu machen wüßten, taten nach allem, was Jehova geboten hatte. 2 Und Mose rief Bezaleel und Oholiab und jeden Mann, der weisen Herzens war, in dessen Herz Gott Weisheit gelegt hatte, jeden, den sein Herz trieb, ans Werk zu gehen, um es zu machen. 3 Und sie nahmen von Mose das ganze Hebopfer, das die Kinder Israel gebracht hatten zum Werke der Arbeit des Heiligtums, um es zu machen; und diese brachten ihm noch O. fortwährend freiwillige Gaben, Morgen für Morgen. 4 Und es kamen alle weisen Männer, die alles Werk des Heiligtums machten, ein jeder von seinem Werke, das sie machten, 5 und sprachen zu Mose und sagten: Das Volk bringt viel, mehr als genug für die Arbeit des Werkes, das Jehova zu machen geboten hat. 6 Da gebot Mose, und man ließ einen Ruf durchs Lager ergehen also: Weder Mann noch Weib soll ferner ein Werk machen für das Hebopfer des Heiligtums! Und so wurde dem Volke das Bringen gewehrt. O. hörte das Volk auf zu bringen7 Und des Verfertigten W. des Werkes war genug für das ganze Werk, um es zu machen; und es war übrig.
8 Und alle, die weisen Herzens waren unter den Arbeitern des Werkes, machten die Wohnung aus zehn Teppichen; von gezwirntem Byssus und blauem und rotem Purpur und Karmesin, mit Cherubim in Kunstweberarbeit machte er d. h. Bazaleel. (S. Kap. 37,1 usw.) sie. 9 Die Länge eines Teppichs war 28 Ellen, und vier Ellen die Breite eines Teppichs: ein Maß für alle Teppiche. 10 Und er fügte fünf Teppiche zusammen, einen an den anderen, und er fügte wieder fünf Teppiche zusammen, einen an den anderen. 11 Und er machte Schleifen von blauem Purpur an den Saum des einen Teppichs am Ende, bei der Zusammenfügung; also machte er es an dem Saume des äußersten Teppichs bei der anderen Zusammenfügung. 12 Fünfzig Schleifen machte er an den einen Teppich, und fünfzig Schleifen machte er an das Ende des Teppichs, der bei der anderen Zusammenfügung war, die Schleifen eine der anderen gegenüber. 13 Und er machte fünfzig Klammern von Gold und fügte die Teppiche zusammen, einen an den anderen, mit den Klammern, so daß die Wohnung ein Ganzes wurde.
14 Und er machte Teppiche von Ziegenhaar zum Zelte über die Wohnung; elf solcher Teppiche machte er. 15 Die Länge eines Teppichs war dreißig Ellen, und vier Ellen die Breite eines Teppichs: ein Maß für die elf Teppiche. 16 Und er fügte zusammen fünf Teppiche besonders und sechs Teppiche besonders. 17 Und er machte fünfzig Schleifen an den Saum des äußersten Teppichs bei der Zusammenfügung, und fünfzig Schleifen machte er an den Saum des Teppichs der anderen Zusammenfügung. 18 Und er machte fünfzig Klammern von Erz, um das Zelt zusammenzufügen, so daß es ein Ganzes wurde. 19 Und er machte für das Zelt eine Decke von rotgefärbten Widderfellen und eine Decke von Dachsfellen oben darüber. 20 Und er machte die Bretter zu der Wohnung von Akazienholz, aufrechtstehend: 21 zehn Ellen die Länge eines Brettes, und eine und eine halbe Elle die Breite eines Brettes; 22 zwei Zapfen zu einem Brette, einer dem anderen gegenüber eingefügt: also machte er es zu allen Brettern der Wohnung. 23 Und er machte die Bretter zu der Wohnung: zwanzig Bretter an der Seite gegen Mittag, südwärts; 24 und er machte vierzig Füße von Silber unter die zwanzig Bretter: zwei Füße unter ein Brett für seine zwei Zapfen, und wieder zwei Füße unter ein Brett für seine zwei Zapfen; 25 und an der anderen Seite der Wohnung, an der Nordseite, machte er zwanzig Bretter, 26 und ihre vierzig Füße von Silber: zwei Füße unter ein Brett, und wieder zwei Füße unter ein Brett; 27 und an der Hinterseite der Wohnung gegen Westen machte er sechs Bretter; 28 und zwei Bretter machte er für die Winkel der Wohnung an der Hinterseite; 29 und sie waren zweifach von unten auf und waren an O. bis zu ihrem Oberteil völlig aneinander in einem Ringe; also machte er es mit ihnen beiden an den beiden Winkeln. 30 Und es waren acht Bretter, und ihre Füße von Silber: sechzehn Füße, je zwei Füße unter einem Brette. 31 Und er machte Riegel von Akazienholz: fünf zu den Brettern der einen Seite der Wohnung, 32 und fünf Riegel zu den Brettern der anderen Seite der Wohnung, und fünf Riegel zu den Brettern der Wohnung an der Hinterseite gegen Westen; 33 und er machte den mittleren Riegel in der Mitte der Bretter durchlaufend von einem Ende zum anderen. 34 Und er überzog die Bretter mit Gold; und ihre Ringe, die Behälter für die Riegel, machte er von Gold, und überzog die Riegel mit Gold.
35 Und er machte den Vorhang von blauem und rotem Purpur und Karmesin und gezwirntem Byssus; in Kunstweberarbeit machte er ihn, mit Cherubim. 36 Und er machte zu demselben vier Säulen von Akazienholz und überzog sie mit Gold, ihre Haken von Gold, und er goß zu denselben vier Füße von Silber. 37 Und er machte für den Eingang des Zeltes einen Vorhang von blauem und rotem Purpur und Karmesin und gezwirntem Byssus, in Buntwirkerarbeit; 38 und seine fünf Säulen und ihre Haken; und er überzog ihre Köpfe und ihre Bindestäbe mit Gold; und ihre fünf Füße waren von Erz.
1 "Nā, ka mahi a Petarēre rāua ko Ahoriapa, rātou ko ngā tāngata ngākau mōhio katoa, i hōmai nei e Ihowā he ngākau tūpato ki a rātou me te whakaaro e mōhiotia ai te mahi i ngā tini mahi, o ngā mea o te wāhi tapu, o te pērā me ngā mea katoa i whakahaua e Ihowā."
Ka Mauria mai ngā Koha maha e te Iwi
2 Ā, i karangatia e Mohi a Petarēre rāua ko Ahoriapa, me ngā tāngata ngākau mōhio katoa; i hōmai nei e Ihowā he mahara ki ō rātou ngākau, ngā tāngata katoa i toko ake ō rātou ngākau kia haere ki te mahi, mahi ai. 3 Nā, ka tangohia e rātou i te aroaro o Mohi ngā whakahere katoa i kawea e ngā tama a Īharaira hei hanga i ngā mea mō te wāhi tapu, kia oti. I kawea anō e rātou he whakahere hōmai noa ki a ia i tēnei ata, i tēnei ata. 4 Nā, ka haere mai ngā tāngata mōhio katoa, ngā kaimahi o ngā mea katoa o te wāhi tapu, tērā, tērā, i tāna mahi i mahi ai; 5 ā, ka kōrero ki a Mohi, ka mea, "He nui noa atu tā te iwi e kawe mai nei mō te mahinga o ngā mea i whakahaua e Ihowā kia meatia."
6 Nā, ka whakahau a Mohi, ā, ka pā te karanga i te puni, ka mea: "Kaua tētahi tāne, wahine rānei e mahi i tētahi atu, mahi hei whakahere mō te wāhi tapu." Nā, ka whakamutua te kawe mai a te iwi. 7 He nui hoki, ā, toe ake, ngā mea i a rātou mō te mahinga o ngā mea katoa.
Te Hanga o te Tapenākara
8 Nā ngā tāngata ngākau mōhio katoa o ngā kaimahi i hanga te tapenākara ki ngā pīhi kotahi tekau, ki te rīnena miro pai, ki te purū, ki te pāpura, ki te ngangana. He tohunga rawa te mahinga o ngā kerupima i whatua ki roto. 9 E rua tekau mā waru whatīanga te roa o te pīhi kotahi, e whā whatīanga te whānui o te pīhi kotahi; rite tonu te nui o ngā pīhi katoa.
10 I honoa e ia ngā pīhi e rima tētahi ki tētahi; me ērā atu pīhi e rima hoki, i honoa e ia tētahi ki tētahi. 11 Ā, i hangā anō e ia ētahi koropiko purū ki te taha o tētahi pīhi, ki te taha e honoa ana. I pērā anō tāna mahi ki te taha ki waho o tētahi pīhi, ki te hononga mai o te rua. 12 E rima tekau ngā koropiko i hangā e ia ki tētahi pīhi, e rima tekau hoki ngā koropiko i hangā e ia ki te taha o te pīhi i te hononga mai o te rua; ā, i mau ngā koropiko tētahi ki tētahi. 13 I hangā anō hoki e ia ētahi toromoka kōura e rima tekau, ā, honoa ana ngā pīhi tētahi ki tētahi ki ngā toromoka; ā, ka kotahi anō te tapenākara.
14 I hangā anō e ia ētahi pīhi ki te huruhuru koati, hei tēneti mō runga i te tapenākara; kotahi tekau mā tahi ngā pīhi i hangā e ia. 15 E toru tekau whatīanga te roa o te pīhi kotahi, e whā hoki ngā whatīanga te whānui o te pīhi kotahi, rite tonu te nui o ngā pīhi kotahi tekau mā tahi. 16 Ā, i honoa e ia ngā pīhi e rima ki a rātou anō, me ngā pīhi e ono ki a rātou anō. 17 I hangā anō e ia ngā koropiko e rima tekau ki te tapa ki waho o te pīhi i te hononga, i hangā anō e ia ngā koropiko e rima tekau ki te tapa o te pīhi e honoa mai ai te rua. 18 I hangā anō e ia ngā toromoka parāhi e rima tekau, hei hono i te tēneti kia kotahi. 19 I hangā anō hoki e ia ētahi hiako hipi he mea whakawhero, hei uhi mō te tēneti, me ētahi hiako pateri hei uhi mō waho atu.
20 I hangā anō hoki e ia ētahi papa mō te tapenākara, he hitimi te rākau, he mea tū ki runga. 21 Kotahi tekau whatīanga te roa o te papa kotahi, kotahi whatīanga me te hāwhe te whānui o te papa kotahi. 22 E rua ngā arero o te papa kotahi, he mea hono ki a rāua; he pērā tonu tāna i mea ai ki ngā papa katoa o te tapenākara. 23 I hangā anō e ia ngā papa mō te tapenākara: e rua tekau ngā papa mō te taha ki te tonga whaka te tonga; 24 e whā tekau hoki ngā tūranga hiriwa i hangā e ia mō ngā papa e rua tekau; e rua ngā tūranga i raro i tētahi papa mō ōna arero e rua, e rua hoki ngā tūranga i raro i tētahi atu papa mō ōna arero e rua. 25 Ā, e rua tekau ngā papa i hangā e ia mō tērā taha o te tapenākara, mō te taha ki te raki. 26 Me ngā tūranga hiriwa e whā tekau; ngā tūranga e rua mō raro iho i tētahi papa, me ngā tūranga e rua mō raro i tētahi atu papa. 27 Ā, mō te tuarongo o te tapenākara whaka te hauāuru, e ono ngā papa i hangā e ia. 28 E rua hoki ngā papa i hangā e ia mō ngā koki o te tapenākara i te tuarongo. 29 Ā, i honoa aua papa i raro, i honoa anō i runga ki te mōwhiti kotahi; i pērātia e ia aua papa e rua i ngā koki e rua. 30 Nā, ka waru aua papa; me ngā tūranga hiriwa, kotahi tekau mā ono ngā tūranga; e rua ngā tūranga i raro i tētahi papa, i tētahi papa.
31 I hangā anō e ia ētahi kaho, he hitimi te rākau; e rima mō ngā papa o tētahi taha o te tapenākara, 32 e rima hoki ngā kaho mō ngā papa o tētahi taha o te tapenākara, ā, e rima ngā kaho mō ngā papa o te tapenākara, mō te tuarongo ki te hauāuru. 33 Ā, ko tō waenga kaho i meinga e ia kia rere nā waenganui o ngā papa i tētahi pito ki tētahi pito. 34 I whakakikoruatia anō e ia ngā papa ki te kōura, ā, ka hangā ngā mōwhiti o aua papa ki te kōura hei kuhunga mō ngā kaho; i whakakikoruatia anō e ia ngā kaho ki te kōura.
35 I hangā anō e ia he ārai ki te purū, ki te pāpura, ki te ngangana, ki te rīnena miro pai; he tohunga rawa te mahinga o ngā kerupima i whatua e ia ki roto. 36 I hangā anō e ia ōna pou e whā ki te hitimi, ā, whakakikoruatia iho e ia ki te kōura; he kōura ngā matau. I whakarewaina anō e ia ngā tūranga hiriwa e whā mō aua mea.
37 I hangā anō he pā mō te whatitoka o te tēneti ki te purū, ki te pāpura, ki te ngangana, ki te rīnena miro pai hoki, he mea mahi ki te ngira; 38 me ōna pou e rima, me ngā matau a aua pou. Ā, i whakakikoruatia e ia ngā pito ki runga o aua pou me ngā awhi ki te kōura; ko ngā tūranga e rima ia he parāhi.