Pular para o conteúdo
Publicidade

Êxodo 17

MRI2012

1 Und die ganze Gemeinde der Kinder Israel brach auf aus der Wüste Sin, nach ihren Zügen, Eig. Reisestationen; and. üb.: zu ihren Zügen nach dem Befehl Jehovas; und sie lagerten sich zu Rephidim; und da war kein Wasser zum Trinken für das Volk. 2 Und das Volk haderte mit Mose, und sie sprachen: Gebet uns Wasser, daß wir trinken! Und Mose sprach zu ihnen: Was hadert ihr mit mir? Was versuchet ihr Jehova? 3 Und das Volk dürstete daselbst nach Wasser, und das Volk murrte wider Mose und sprach: Warum doch hast du uns aus Ägypten heraufgeführt, um mich und meine Kinder und mein Vieh vor Durst sterben zu lassen? 4 Da schrie Mose zu Jehova und sprach: Was soll ich mit diesem Volke tun? Noch ein wenig, und sie steinigen mich. 5 Und Jehova sprach zu Mose: Gehe hin vor dem Volke, und nimm mit dir von den Ältesten Israels; und deinen Stab, womit du den Strom geschlagen hast, nimm in deine Hand und gehe hin. 6 Siehe, ich will daselbst vor dir stehen auf dem Felsen am Horeb; und du sollst auf den Felsen schlagen, und es wird Wasser aus demselben herauskommen, daß das Volk trinke. Und Mose tat also vor den Augen der Ältesten Israels. 7 Und er gab dem Orte den Namen Massa Versuchung und Meriba, Hader wegen des Haderns der Kinder Israel und weil sie Jehova versucht hatten, indem sie sagten: Ist Jehova in unserer Mitte oder nicht?

8 Und es kam Amalek und stritt wider Israel in Rephidim. 9 Und Mose sprach zu Josua: H. Jehoschua: Jehova ist Rettung (Griech. Jesus); vergl. 4. Mose 13,16 Erwähle uns Männer und ziehe aus, streite wider Amalek; morgen will ich auf dem Gipfel des Hügels stehen, mit dem Stabe Gottes in meiner Hand. 10 Und Josua tat, wie Mose ihm gesagt hatte, um wider Amalek zu streiten; und Mose, Aaron und Hur stiegen auf den Gipfel des Hügels. 11 Und es geschah, wenn Mose seine Hand erhob, so hatte Israel die Oberhand, und wenn er seine Hand ruhen ließ, so hatte Amalek die Oberhand. 12 Und die Hände Moses wurden schwer. Da nahmen sie einen Stein und legten denselben unter ihn, und er setzte sich darauf; und Aaron und Hur unterstützten seine Hände, hier einer und dort einer; und so waren seine Hände fest, bis die Sonne unterging. 13 Und Josua streckte Amalek und sein Volk nieder mit der Schärfe des Schwertes. - 14 Und Jehova sprach zu Mose: Schreibe dieses zum Gedächtnis in ein O. das Buch, und lege in die Ohren Josuas, daß ich das Gedächtnis Amaleks gänzlich unter dem Himmel austilgen werde. 15 Und Mose baute einen Altar und gab ihm den Namen: Jehova, mein Panier! H. Jahwe-Nissi16 Und er sprach: Denn die Hand ist O. sprach: Die Hand ist am Throne Jahs: d. h. zum Schwur Krieg hat Jehova wider Amalek von Geschlecht zu Geschlecht!

He Wai i te Kāmaka

1 , ka haere te huihui katoa o ngā tama a Īharaira i te koraha o Hini i ō rātou haerenga, i pērā tonu me Ihowā i ako ai, ā, noho rawa atu ki Repirimi; otiia kāhore he wai hei inu te iwi. 2 , ka ngangau te iwi ki a Mohi, ka mea, "Hōmai he wai mātou, kia inu ai mātou."

Ā, ka mea a Mohi ki a rātou, "He aha koutou i ngangau ai ki ahau? He aha koutou i whakamātautau ai i a Ihowā?"

3 , ka mate te iwi i te wai i reira; ā, amuamu ana te iwi ki a Mohi, ā, ka mea, "He aha mātou i kawea mai ai e koe i Īhipa kia kōhurutia ai mātou, me ā mātou tamariki, me ā mātou kararehe ki te matewai?"

4 , ka karanga a Mohi ki a Ihowā, ka mea, "Me pēhea ahau ki te iwi nei? Whano rātou āki i ahau ki te kōhatu."

5 , ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Haere i mua i te iwi, ka tango hoki i ētahi o ngā kaumātua o Īharaira hei hoa mōu; ko tāu tokotoko hoki i patua e koe ki te awa, me mau atu i tōu ringa, ka haere. 6 Nanā, tēnā ahau te atu i tōu aroaro i reira, i runga i te kāmaka i Horepa, ā, māu e patu te kāmaka, ā, ka puta he wai i reira, hei inu te iwi." Ā, pērātia ana e Mohi i te tirohanga a ngā kaumātua o Īharaira. 7 Ā, huaina ana e ia te ingoa o taua wāhi ko Maha, ko Meripa; te ngangautanga a ngā tama a Īharaira, rātou whakamātau hoki i a Ihowā, i a rātou i mea , "Kei roto rānei a Ihowā i a tātou, kāhore rānei?"

Te Whawhai ki a Amareke

8 , ka haere mai a Amareke, kei te whawhai ki a Īharaira ki Repirimi. 9 , ka mea a Mohi ki a Hohua, "Whiriwhiria mai ētahi tāngata tāua, ka haere ki te whawhai ki a Amareke. Ka ahau āpōpō ki runga i te tihi o te pukepuke, me te rākau anō hoki a te Atua ki tōku ringa."

10 , pērātia ana e Hohua me Mohi i kōrero ai ki a ia; ko te tino whawhaitanga ki a Amareke; ko Mohi ia, rātou ko Ārona, ko Huru, i piki ki te tihi o te pukepuke. 11 Ā, ka maiangi ake te ringa o Mohi, , ka kaha a Īharaira; ā, ka tukua iho tōna ringa, , ka kaha a Amareke. 12 Otiia ka taimaha ngā ringa o Mohi; ā, ka mau rāua ki tētahi kōhatu, ā, whakatakotoria ana ki raro i a ia, ā, noho ana ia i runga; ā, puritia ake ana ōna ringa e Ārona rāua ko Huru, kotahi i tētahi taha, kotahi i tētahi taha; kātahi ka tūturu tonu ōna ringa, ā noa te . 13 , patua ana a Amareke, rātou ko tōna iwi, e Hohua ki te mata o te hoari.

14 , ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Tuhituhia tēnei ki te pukapuka, hei whakamaharatanga; kōrerotia hoki ki ngā taringa o Hohua. Ka tino horoia atu hoki e ahau te maharatanga o Amareke i raro i te rangi."

15 Ā, hangā ana e Mohi he āta, ā, huaina iho tōna ingoa ko "Ihowānihi." 16 I mea hoki ia, "Kua ara nei te ringa ki te torōna o Ihowā, , he pakanga Ihowā ki a Amareke i tēnei whakapaparanga, i tēnei whakapaparanga."

Veja também