2 Reis 2

Elia rapito in cielo. Eliseo succede a Elia. Inizi del suo ministerio

1 Quando l’Eterno volle rapire in cielo Elia in un turbine, Elia partì da Ghilgal con Eliseo. 2 Ed Elia disse a Eliseo: "Fermati qui, ti prego, poiché l’Eterno mi manda fino a Betel". Ma Eliseo rispose: "Com’è vero che l’Eterno vive, e che vive l’anima tua, io non ti lascerò". Così scesero a Betel. 3 I discepoli dei profeti che erano a Betel andarono a trovare Eliseo, e gli dissero: "Tu sai che l’Eterno quest’oggi rapirà in alto il tuo signore?". Egli rispose: "Sì, lo so; tacete!". 4 Ed Elia gli disse: "Eliseo, fermati qui, ti prego, poiché l’Eterno mi manda a Gerico". Egli rispose: "Com’è vero che l’Eterno vive, e che vive l’anima tua, io non ti lascerò". Così andarono a Gerico. 5 I discepoli dei profeti che erano a Gerico si avvicinarono a Eliseo, e gli dissero: "Tu sai che l’Eterno quest’oggi rapirà in alto il tuo signore?". Egli rispose: "Sì, lo so; tacete!". 6 Ed Elia gli disse: "Fermati qui, ti prego, poiché l’Eterno mi manda al Giordano". Egli rispose: "Com’è vero che l’Eterno vive, e che vive l’anima tua, io non ti lascerò". E proseguirono il cammino assieme. 7 E cinquanta uomini tra i discepoli dei profeti andarono dietro di loro e si fermarono di fronte al Giordano, da lontano, mentre Elia ed Eliseo si fermarono sulla riva del Giordano. 8 Allora Elia prese il suo mantello, lo rotolò e percosse le acque, le quali si divisero di qua e di là, in modo che passarono entrambi a piedi asciutti. 9 E, quando furono passati, Elia disse a Eliseo: "Chiedi quello che vuoi che io faccia per te, prima che io ti sia tolto". Eliseo rispose: "Ti prego, mi sia data una parte doppia del tuo spirito!". 10 Elia disse: "Tu chiedi una cosa difficile; tuttavia, se tu mi vedi quando io sarò rapito, ti sarà dato quello che chiedi; ma se non mi vedi, non ti sarà dato". 11 Nel mentre continuavano a camminare discorrendo insieme, ecco un carro di fuoco e dei cavalli di fuoco che li separarono l’uno dall’altro, ed Elia salì al cielo in un turbine. 12 Eliseo lo vide e si mise a gridare: "Padre mio, padre mio! Carro d’Israele e sua cavalleria!". Poi non lo vide più. E, afferrate le proprie vesti, le strappò in due pezzi; 13 e raccolse il mantello che era caduto di dosso a Elia, tornò indietro, e si fermò sulla riva del Giordano. 14 E, preso il mantello che era caduto di dosso a Elia, percosse le acque e disse: "Dov’è l’Eterno, l’Iddio di Elia?". E quando anche lui ebbe percosso le acque, queste si divisero di qua e di là, ed Eliseo passò. 15 Quando i discepoli dei profeti che stavano a Gerico di fronte al Giordano videro Eliseo, dissero: "Lo spirito di Elia si è posato sopra Eliseo". E gli andarono incontro, si inchinarono fino a terra davanti a lui, 16 e gli dissero: "Ecco qui fra i tuoi servi cinquanta uomini robusti: lascia che vadano in cerca del tuo signore, se mai lo Spirito dell’Eterno lo avesse preso e gettato su qualche monte o in qualche valle". Eliseo rispose: "Non li mandate". 17 Ma insistettero tanto con lui, che egli fu confuso, e disse: "Mandateli". Allora quelli mandarono cinquanta uomini, che cercarono Elia per tre giorni, e non lo trovarono. 18 Quando tornarono da lui, che si era fermato a Gerico, egli disse loro: "Non vi avevo detto di non andare?". 19 Gli abitanti della città dissero a Eliseo: "Ecco, il soggiorno in questa città è gradevole, come vede il mio signore; ma le acque sono cattive e il paese è sterile". 20 Egli disse: "Portatemi una scodella nuova, e mettetevi del sale". Quelli gliela portarono. 21 Egli andò alla sorgente delle acque, vi gettò il sale, e disse: "Così dice l’Eterno: ‘Io rendo sane queste acque, ed esse non saranno più causa di morte né di sterilità’". 22 Così le acque furono rese sane e tali sono rimaste fino al giorno d’oggi, secondo la parola che Eliseo aveva pronunciato. 23 Poi di là Eliseo salì a Betel; e, mentre saliva lungo la strada, uscirono dalla città dei ragazzi che lo deridevano, dicendo: "Sali, calvo! Sali, calvo!": 24 Egli si voltò, li vide, e li maledisse nel nome dell’Eterno; allora due orse uscirono dal bosco e sbranarono quarantadue di quei ragazzi. 25 Di là Eliseo si recò sul monte Carmelo, da dove poi tornò a Samaria.

Elias himmelsfärd

1 När*2:1NärNågon gång efter 852 f Kr (jfr 2 Krön 21:5, 12).Herren skulle ta upp Elia till himlen i en stormvind, gick Elia och Elisha från Gilgal*2:1GilgalPlats nära Jeriko, en bas för både Josua (Jos 4:19f) och Samuel (1 Sam 7:16).. 2 Elia sade till Elisha: "Stanna här, för Herren har sänt mig till Betel*2:2BetelTempelstad ca 2 mil väster om Gilgal (1 Mos 35:1f, 1 Kung 12:29f, Amos 7:10f).." Men Elisha svarade: "Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte." Och de gick ner till Betel.

3 Då kom profetlärjungarna i Betel ut till Elisha och sade till honom: "Vet du att Herren ska ta din herre ifrån dig i dag, upp över ditt huvud?" Han svarade: "Ja, jag vet. Men var tysta!" 4 Elia sade till honom: "Elisha, stanna här, för Herren har sänt mig till Jeriko*2:4JerikoUrgammal stad på Jordanslätten (Jos 2 och 6), ca 2 mil öster om Betel.." Men han svarade: "Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte." Och de kom till Jeriko.

5 Då gick profetlärjungarna i Jeriko fram till Elisha och sade till honom: "Vet du att Herren ska ta din herre ifrån dig i dag, upp över ditt huvud?" Han svarade: "Ja, jag vet. Men var tysta!" 6 Elia sade till honom: "Stanna här, för Herren har sänt mig till Jordan*2:6JordanFloden låg ca 8 km öster om Jeriko. Här hade floden delat sig för Josua (Jos 3). Längre mot sydost ligger berget Nebo där Mose hade slutat sina dagar (5 Mos 34).." Men han svarade: "Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte." Och de gick båda vidare.

7 Men femtio av profetlärjungarna gick och ställde sig på avstånd längre bort, medan de båda stod vid Jordan. 8 *2 Mos 14:21f, Jos 3:16, 1 Kung 19:13f. Elia tog sin mantel, vek ihop den och slog på vattnet. Då delade det sig åt båda sidor och de gick bägge igenom på torr mark. 9 *5 Mos 21:7. När de hade kommit över sade Elia till Elisha: "Be mig om vad du vill att jag ska göra för dig, innan jag tas ifrån dig." Elisha sade: "Låt mig få en dubbel arvslott*2:9dubbel arvslottDen förstföddes andel (5 Mos 21:17) som faderns efterträdare. av din ande." 10 Han svarade: "Du har bett om något svårt. Men om du ser mig när jag tas ifrån dig, då kommer du att få det. Annars blir det inte så."

11 *1 Mos 5:24. Medan de gick och samtalade, kom en vagn av eld med hästar av eld och skilde de båda från varandra. Och Elia for i stormvinden upp till himlen. 12 *1 Mos 37:34, 2 Kung 13:14, Job 1:20. Elisha såg det och ropade: "Min far, min far! Du som för Israel är både vagnar och ryttare*2:12vagnar och ryttareDet förnämsta uttrycket för militär styrka (jfr 6:14, 7:6, 18:24, Ps 20:8).!" Sedan såg han honom inte mer. Elisha tog tag i sina kläder och rev dem mitt itu.

13 *1 Kung 19:19. Därefter tog han upp Elias mantel*2:13Elias mantelProfetmanteln som hade lagts över honom vid hans kallelse (1 Kung 19:19)., som hade fallit av honom, och vände tillbaka och ställde sig vid Jordans strand. 14 Han tog Elias mantel, som hade fallit av honom, och slog på vattnet och sade: "Var är Herren, Elias Gud?" Och när Elisha slog på vattnet, delade det sig åt båda sidor. Han gick över.

15 När profetlärjungarna borta vid Jeriko såg det, sade de: "Elias ande vilar över Elisha." De gick emot honom och bugade sig till marken för honom. 16 *1 Kung 18:12. Och de sade till honom: "Bland dina tjänare finns femtio tappra män. Låt dem gå och söka efter din herre. Kanske har Herrens Ande lyft upp honom och kastat ner honom på något berg eller i någon dal." Men han svarade: "Sänd inte i väg någon." 17 Men de fortsatte att envist be honom tills han kände sig besvärad, så han sade: "Skicka dem då!" Då sände de i väg de femtio männen, och de sökte efter Elia i tre dagar men fann honom inte. 18 När de sedan kom tillbaka till honom där han var i Jeriko, sade han till dem: "Sade jag inte till er att ni inte skulle gå?"

Vattnet vid Jeriko

19 *2 Mos 15:23f. Männen i staden sade till Elisha: "Staden har ett bra läge, som min herre ser, men vattnet är dåligt och landet bär ingen frukt*2:19bär ingen fruktAnnan översättning: "orsakar missfall". Flera förklaringar har föreslagits, t ex parasiter med snäckfeber eller radioaktiva partiklar.." 20 Han sade: "Hämta åt mig en ny skål och lägg salt i den." Och de hämtade en sådan åt honom.

21 Därefter gick han ut till vattenkällan och kastade salt*2:21saltSymboliserar renhet och förbundstrohet (jfr 3 Mos 2:13). i den och sade: "Så säger Herren: Jag har nu gjort detta vatten hälsosamt. Det ska inte längre komma död och ofruktsamhet av det." 22 Och vattnet blev hälsosamt och är så än i dag enligt det ord Elisha talade.

Pojkarna vid Betel

23 Därefter begav han sig upp till Betel. Medan han var på väg dit upp kom en grupp unga pojkar*2:23unga pojkarHebr. náar används även om unga män, t ex Isak (1 Mos 22:5 med not) eller Salomo (1 Kung 3:7). ut ur staden. De började håna honom och ropade till honom: "Upp med dig*2:23Upp med digDvs försvinn liksom Elia (vers 11)., flintskalle*2:23flintskalleI motsats till den kanske hårige Elia (1:8). Hår förknippades med andlig kraft (4 Mos 6:5, Dom 16:17).! Upp med dig, flintskalle!" 24 Han vände sig om och såg på dem och förbannade dem i Herrens namn. Då kom två björnhonor ut ur skogen och rev ihjäl fyrtiotvå av pojkarna. 25 Därifrån gick han till berget Karmel och vände sedan tillbaka till Samaria.