1 Il nono anno del regno di Sedechia, il decimo giorno del decimo mese, Nabucodonosor, re di Babilonia, venne con tutto il suo esercito contro Gerusalemme; si accampò contro di essa, e le costruì attorno delle trincee. 2 La città fu assediata fino all’undicesimo anno del re Sedechia. 3 Il nono giorno del quarto mese, la carestia era grave nella città; non c’era più pane per il popolo del paese. 4 Allora fu aperta una breccia alla città, e tutta la gente di guerra fuggì, di notte, per la via della porta fra le due mura, in prossimità del giardino del re, mentre i Caldei stringevano la città da ogni parte. E il re prese la via della pianura; 5 ma l’esercito dei Caldei lo inseguì, lo raggiunse nelle pianure di Gerico, e tutto il suo esercito si disperse e lo abbandonò. 6 Allora i Caldei presero il re, e lo condussero dal re di Babilonia a Ribla, dove fu pronunciata la sentenza contro di lui. 7 I figli di Sedechia furono uccisi in sua presenza; poi cavarono gli occhi a Sedechia, lo incatenarono con una doppia catena di bronzo e lo portarono a Babilonia. 8 Ora il settimo giorno del quinto mese - era il diciannovesimo anno di Nabucodonosor re di Babilonia - Nebuzaradan, capitano della guardia del corpo, servo del re di Babilonia, giunse a Gerusalemme, 9 e bruciò la casa dell’Eterno e la casa del re, e diede alle fiamme tutte le case di Gerusalemme, tutte le case della gente illustre. 10 Tutto l’esercito dei Caldei, che era con il capitano della guardia, abbatté le mura di Gerusalemme da tutte le parti. 11 Nebuzaradan, capitano della guardia, deportò i superstiti che erano rimasti nella città, i fuggiaschi che si erano arresi al re di Babilonia, e il resto della popolazione. 12 Il capitano della guardia lasciò soltanto alcuni dei più poveri del paese a coltivare le vigne e i campi. 13 I Caldei spezzarono le colonne di bronzo che erano nella casa dell’Eterno, le basi, il mare di bronzo che era nella casa dell’Eterno, e ne portarono via il bronzo a Babilonia. 14 Presero le pentole, le palette, i coltelli, le coppe e tutti gli utensili di bronzo con i quali si faceva il servizio. 15 Il capitano della guardia prese pure i bracieri, le bacinelle: l’oro di ciò che era d’oro, l’argento di ciò che era d’argento. 16 Quanto alle due colonne, al mare e alle basi che Salomone aveva fatto per la casa dell’Eterno, il bronzo di tutti questi oggetti aveva un peso incalcolabile. 17 L’altezza di una di queste colonne era di diciotto cubiti, e c’era su un capitello di bronzo alto tre cubiti; e attorno al capitello c’erano un reticolato e delle melagrane, ogni cosa di bronzo; lo stesso era per la seconda colonna, munita pure di reticolato. 18 Il capitano della guardia prese Seraia, il sommo sacerdote, Sofonia, il secondo sacerdote, 19 e i tre custodi dell’ingresso, e prese nella città un eunuco che comandava la gente di guerra, cinque uomini fra i consiglieri intimi del re che furono trovati nella città, il segretario del capo dell’esercito che arruolava il popolo del paese, e sessanta uomini del popolo del paese, che furono anche loro trovati nella città. 20 Nebuzaradan, capitano della guardia, li prese e li portò dal re di Babilonia a Ribla; e il re di Babilonia li fece uccidere a Ribla, nel paese di Camat.
Governo e morte di Ghedalia
21 Così il popolo di Giuda fu deportato lontano dal suo paese. 22 Quanto al popolo che rimase nel paese di Giuda, lasciato da Nabucodonosor, re di Babilonia, il re pose a governarli Ghedalia, figlio di Aicam, figlio di Safan. 23 Quando tutti i capitani della gente di guerra e i loro uomini ebbero udito che il re di Babilonia aveva fatto Ghedalia governatore, si recarono da Ghedalia a Mispa: erano Ismael figlio di Netania, Iocanan figlio di Carea, Seraia figlio di Tanumet da Netofa, Iaazania figlio di uno di Maaca, con la loro gente. 24 Ghedalia fece a loro e alla loro gente un giuramento, dicendo: "Non vi incutano timore i servi dei Caldei; restate nel paese, servite il re di Babilonia, e vi troverete bene". 25 Ma il settimo mese, Ismael, figlio di Netania, figlio di Elisama, di stirpe reale, venne accompagnato da dieci uomini e colpirono a morte Ghedalia insieme ai Giudei e ai Caldei che erano con lui a Mispa. 26 E tutto il popolo, piccoli e grandi, e i capitani della gente di guerra si alzarono e se ne andarono in Egitto, perché avevano paura dei Caldei. 27 Il trentasettesimo anno della deportazione di Ioiachin, re di Giuda, il ventisettesimo giorno del dodicesimo mese, Evil-Merodac, re di Babilonia, lo stesso anno che cominciò a regnare, fece grazia a Ioiachin, re di Giuda, e lo fece uscire dalla prigione; 28 gli parlò con benevolenza e mise il suo trono più in alto di quello degli altri re che erano con lui a Babilonia. 29 Gli fece cambiare i vestiti di prigione; e Ioiachin mangiò sempre a tavola con lui per tutto il tempo che egli visse: 30 il re provvide continuamente al suo mantenimento quotidiano, finché visse.
Jerusalem faller
1 2 Krön 36:17f, Jer 39:1f, 52:4f. Sidkia gjorde uppror mot Babels kung. På tionde dagen25:1tionde månaden ... nionde regeringsårDecember år 588 f Kr. i den tionde månaden av Sidkias nionde regeringsår kom den babyloniske kungen Nebukadnessar med hela sin här till Jerusalem och belägrade staden25:1belägrade stadenHändelserna kring Jerusalems fall skildras i Jer 34-39 och bearbetas i Klagovisorna som troligen skrevs strax efteråt.. De byggde en belägringsmur runt omkring den. 2 Staden var belägrad ända till kung Sidkias elfte regeringsår. 3 Jer 52:6. Men på nionde dagen i månaden25:3nionde dagen i månadenI den fjärde månaden (jfr Jer 52:6), juni-juli 587 f Kr. var svälten så svår i staden att folket i landet inte hade något att äta. 4 Staden stormades och allt krigsfolket flydde under natten genom porten mellan de båda murarna, den port som ledde till den kungliga trädgården, medan kaldeerna låg runt omkring staden. Kungen tog vägen mot Hedmarken.
5 Men kaldeernas här förföljde kungen och hann upp honom på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergett honom och skingrats. 6 2 Kung 23:33. De grep Sidkia och förde honom till den babyloniske kungen i Ribla. Där uttalades domen över honom. 7 De avrättade Sidkias barn inför hans ögon, och på Sidkia själv stack de ut ögonen. De fängslade honom med kopparkedjor och förde honom till Babel.
Templet förstörs
8 På sjunde dagen25:8femte månadenJuli-augusti 587 f Kr. I judisk tradition sörjs templets förstöring den nionde dagen i den femte månaden (Tisha b’Av, jfr Sak 7:3). i den femte månaden av Babels kung Nebukadnessars nittonde regeringsår kom den babyloniske kungens tjänare Nebusaradan, överste för livvakterna25:8livvakternaAnnan översättning: "slaktarna" eller "kockarna" (föråldrad titel)., till Jerusalem. 9 Esra 5:12, Jer 34:22, Amos 2:5. Han brände ner Herrens hus och det kungliga palatset. Alla hus i Jerusalem, alla de förnämas hus brände han i eld. 10 Murarna runt Jerusalem bröts ner av hela den här av kaldeer som översten för livvakterna hade med sig. 11 Resten av folket – de som var kvar i staden och överlöparna som gått över till Babels kung, liksom den övriga hopen – förde Nebusaradan, översten för livvakterna, bort i fångenskap. 12 2 Kung 24:14. Men av de fattigaste i landet lämnade översten för livvakterna kvar några att sköta vingårdarna och åkrarna.
13 1 Kung 7:15f, Jer 27:19f. Kopparpelarna i Herrens hus, tvättställen och kopparhavet i Herrens hus slog kaldeerna sönder och förde kopparn till Babel. 14 Och askkärlen, skovlarna, knivarna, skålarna och alla kopparkärl som hade använts vid gudstjänsten tog de med sig. 15 1 Kung 7:50. Likaså tog översten för livvakterna fyrfaten och offerskålarna, allt som var av rent guld eller av rent silver. 16 Vad gäller de två pelarna, havet och tvättställen som Salomo hade låtit göra till Herrens hus, så kunde kopparn i alla dessa föremål inte vägas. 17 1 Kung 7:15f, 2 Krön 3:15f, Jer 52:21f. Arton alnar hög var den ena pelaren och ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar. Pelarhuvudet var tre alnar högt och omgavs av ett nätverk av granatäpplen, alltsammans av koppar. Likadant var nätverket på den andra pelaren.
Juda rikes undergång
18 Översten för livvakterna tog översteprästen Seraja och Sefanja, prästen närmast under honom, likaså de tre som höll vakt vid ingången. 19 Och från staden tog han hovmannen som var anförare för krigsfolket och fem av kungens närmaste män som påträffades i staden, likaså överbefälhavarens sekreterare som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst samt sextio andra män av landets folk som påträffades i staden. 20 Dessa tog Nebusaradan, översten för livvakterna, och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. 21 Och Babels kung lät avrätta dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.
Gedalja sätts över dem som är kvar
22 Jer 40:5f. Men över folket som blev kvar i Juda land, folket som Babels kung Nebukadnessar lämnade kvar, satte han Gedalja25:22GedaljaBetyder "Herren är stor". Ett sigill märkt "Gedalja, kunglig förvaltare" har hittats i Lakish från tiden före invasionen. Mordet på Gedalja och flykten till Egypten beskrivs i Jer 40-44., son till Ahikam, son till Shafan. 23 När alla krigsbefälhavare tillsammans med sina män fick höra att Babels kung hade satt Gedalja över landet, kom de till Gedalja i Mispa25:23MispaGränsfort (2 Krön 16:6, 1 Sam 7:5f) drygt en mil norr om Jerusalem (1 Kung 15:22)., nämligen Ismael, Netanjas son, Johanan, Kareas son, netofatiten Seraja, Tanhumets son, och Jaasanja25:23JaasanjaBetyder "Herren lyssnar". Hans personliga sigill har hittats vid utgrävningar i Mispa, karvat i onyx och dekorerat med en tupp., maakatitens son, med sina män. 24 Gedalja gav dem och deras män sin ed och sade till dem: "Var inte rädda för kaldeernas tjänare. Stanna kvar i landet och tjäna Babels kung, så ska det gå er väl."
25 Jer 41:1f. Men i sjunde månaden25:25 i sjunde månadenHögtidsmånaden (se 3 Mos 23:24f), antingen år 587 f Kr eller några år senare. kom Ismael, son till Netanja, son till Elishama av kunglig börd, med tio män. De slog ihjäl Gedalja och de judar och kaldeer som var hos honom i Mispa.
26 Jer 41:17f. Då bröt allt folket upp, från den minste till den störste, tillsammans med härförarna och begav sig till Egypten. De var nämligen rädda för kaldeerna.
Jojakin befrias ur fängelset
27 Jer 52:31f. Men i det trettiosjunde året25:27trettiosjunde året ... i tolfte månaden på tjugosjunde dagen22 mars 561 f Kr. efter att Juda kung Jojakin hade förts bort i fångenskap, i tolfte månaden på tjugosjunde dagen i månaden, benådade Babels kung Evil-Merodak25:27Evil-MerodakPå babyloniska Amel-Marduk, "Marduks man". Regerade 562-560 f Kr och ändrade på många av sin far Nebukadnessars beslut. På hebreiska kan evíl också översättas "dåre". – samma år han blev kung – Juda kung Jojakin och hämtade ut honom ur fängelset. 28 Han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland kungarna som var hos honom i Babel. 29 Han fick lägga av sin fångdräkt och ständigt25:30Ett fast underhållJuda kung Jojakin finns omnämnd i babyloniska ransoneringslistor från Nebukadnessars tid. äta vid kungens bord så länge han levde. 30 Ett fast underhåll fick han från kungen, dag för dag, så länge han levde.