Abram. Son arrivée au pays de Canaan
1 L’Éternel dit à Abram: Ac 7:3.Hé 11:8.Vat’en de ton pays, de ta patrie, et de la maison de ton père, dans le pays que je te montrerai. 2 Je ferai de toi une grande nation, et je te bénirai; je rendrai ton nom grand, et tu seras une source de bénédiction. 3 Je bénirai ceux qui te béniront, et je maudirai ceux qui te maudiront; Ge 18:18;22:18;26:4.Ac 3:25.Ga 3:8.et toutes les familles de la terre seront bénies en toi. 4 Abram partit, comme l’Éternel le lui avait dit, et Lot partit avec lui. Abram était âgé de soixante-quinze ans, lorsqu’il sortit de Charan. 5 Ac 7:4.Abram prit Saraï, sa femme, et Lot, fils de son frère, avec tous les biens qu’ils possédaient et les serviteurs qu’ils avaient acquis à Charan. Ils partirent pour aller dans le pays de Canaan, et ils arrivèrent au pays de Canaan. 6 Abram parcourut le pays jusqu’au lieu nommé Sichem, jusqu’aux chênes de Moré. Ge 10:18,19;13:7.Les Cananéens étaient alors dans le pays. 7 L’Éternel apparut à Abram, et dit: Ge 13:15;15:18;17:8;24:7;26:4.De 34:4.Je donnerai ce pays à ta postérité. Et Abram bâtit là un autel à l’Éternel, qui lui était apparu. 8 Il se transporta de là vers la montagne, à l’orient de Béthel, et il dressa ses tentes, ayant Béthel à l’occident et Aï à l’orient. Il bâtit encore là un autel à l’Éternel, et il invoqua le nom de l’Éternel. 9 Abram continua ses marches, en s’avançant vers le midi.
Séjour en Égypte
10 Il y eut une famine dans le pays; et Abram descendit en Égypte pour y séjourner, car la famine était grande dans le pays. 11 Comme il était près d’entrer en Égypte, il dit à Saraï, sa femme: Voici, je sais que tu es une femme belle de figure. 12 Quand les Égyptiens te verront, ils diront: C’est sa femme! Et ils me tueront, et te laisseront la vie. 13 Ge 20:12;26:7.Dis, je te prie, que tu es ma sœur, afin que je sois bien traité à cause de toi, et que mon âme vive grâce à toi. 14 Lorsque Abram fut arrivé en Égypte, les Égyptiens virent que la femme était fort belle. 15 Les grands de Pharaon la virent aussi et la vantèrent à Pharaon; et la femme fut emmenée dans la maison de Pharaon. 16 Il traita bien Abram à cause d’elle; et Abram reçut des brebis, des bœufs, des ânes, des serviteurs et des servantes, des ânesses, et des chameaux. 17 Mais Ps 105:14.l’Éternel frappa de grandes plaies Pharaon et sa maison, au sujet de Saraï, femme d’Abram. 18 Alors Pharaon appela Abram, et dit: Qu’est-ce que tu m’as fait? Pourquoi ne m’as-tu pas déclaré que c’est ta femme? 19 Pourquoi as-tu dit: C’est ma sœur? Aussi l’ai-je prise pour ma femme. Maintenant, voici ta femme, prends-la, et va-t’en! 20 Et Pharaon donna ordre à ses gens de le renvoyer, lui et sa femme, avec tout ce qui lui appartenait.
Gud kallar Abram
1 Apg 7:3f, Hebr 11:8.Herren sade till Abram: "Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig.12:1 Citeras av Stefanus i Apg 7:3.2 Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse. 3 1 Mos 18:18, 26:4, Apg 3:25. Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade12:3I dig ska jordens alla släkten bli välsignadeCiteras av Paulus i Gal 3:8 som en profetia om frälsningen genom tron på Kristus, Abrahams avkomma (jfr 1 Mos 22:18, 28:14).."
4 Abram gav sig i väg som Herren hade sagt till honom, och Lot gick med honom. Abram var sjuttiofem år12:4Abram var sjuttiofem årKanske 2091 f Kr, enligt en traditionell datering. Se dock 2 Mos 12:40 med not för en alternativ tolkning som flyttar fram samtliga årtal i 1 Mos med 215 år. när han lämnade Harran. 5 Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, alla ägodelar och allt det folk12:5allt det folkOrdagrant: "alla de själar". de skaffat sig i Harran och gav sig av mot Kanaans land.
När de kom till Kanaans land 6 fortsatte Abram in i landet ända till Shekems12:6ShekemBy mellan bergen Ebal och Gerissim, strax öster om nutida Nablus. Lämningar från 1900-talet f Kr har hittats vid utgrävningar. område, till Mores terebint12:6Mores terebintMore betyder "lärare" (jfr Dom 4:5). Terebinten är en släkting till eken.. På den tiden bodde kananeerna i landet. 7 1 Mos 13:15, 5 Mos 34:4, Neh 9:8, Apg 7:5, Gal 3:16. Och Herren uppenbarade sig för Abram och sade: "Åt dina efterkommande ska jag ge detta land." Då byggde han ett altare åt Herren som hade uppenbarat sig för honom. 8 1 Mos 4:26. Därifrån drog han vidare till berget öster om Betel och slog upp sitt tält med Betel i väster och Ai i öster. Där byggde han ett altare åt Herren och åkallade Herrens namn. 9 Sedan bröt Abram upp därifrån och drog sig allt längre söderut.
Abram i Egypten
10 Men det blev svält12:10svältIsraels växtlighet är beroende av regn från Medelhavet (5 Mos 11:11f) och därför sårbar. Arkeologiska fynd tyder på att patriarktiden (århundradena kring 2000 f Kr) var ovanligt torr (jfr 26:1, 42:5). i landet, och Abram flyttade ner till Egypten för att bo där som främling, eftersom svälten var svår i landet. 11 När han närmade sig Egypten, sade han till sin hustru Saraj: "Jag vet ju att du är en vacker kvinna. 12 När egyptierna får se dig kommer de att säga: Hon är hans hustru! Och så dödar de mig men låter dig leva. 13 1 Mos 20:2f, 26:7f. Säg därför att du är min syster, så går det bra för mig för din skull och jag får leva tack vare dig."
14 När Abram kom till Egypten, såg egyptierna att Saraj var en mycket vacker kvinna. 15 Faraos hövdingar fick se henne och prisade henne inför farao, och hon fördes in i faraos palats. 16 Och det gick bra för Abram för hennes skull. Han fick får, kor och åsnor, tjänare och tjänarinnor, åsneston och kameler.
17 Ps 105:14f. Men Herren lät farao och hans hus drabbas av svåra plågor för Abrams hustru Sarajs skull. 18 Då kallade farao till sig Abram och sade: "Vad har du gjort mot mig! Varför berättade du inte för mig att hon är din hustru? 19 Varför sade du: Hon är min syster, så att jag tog henne till hustru? Här har du din hustru. Ta henne och gå!" 20 Och farao befallde sina män att skicka i väg Abram med hans hustru och allt han ägde.