Gênesis 42

Les frères de Joseph

1 Jacob, voyant qu’il y avait du blé en Égypte, dit à ses fils: Pourquoi vous regardez-vous les uns les autres? 2 Il dit: Voici, *Ac 7:12.j’apprends qu’il y a du blé en Égypte; descendez-y, pour nous en acheter là, afin que nous vivions et que nous ne mourions pas. 3 Dix frères de Joseph descendirent en Égypte, pour acheter du blé. 4 Jacob n’envoya point avec eux Benjamin, frère de Joseph, dans la crainte qu’il ne lui arrivât quelque malheur. 5 Les fils d’Israël vinrent pour acheter du blé, au milieu de ceux qui venaient aussi; car la famine était dans le pays de Canaan.

6 Joseph commandait dans le pays; c’est lui qui vendait du blé à tout le peuple du pays. Les frères de Joseph vinrent, et *Ge 37:7.se prosternèrent devant lui la face contre terre. 7 Joseph vit ses frères et les reconnut; mais il feignit d’être un étranger pour eux, il leur parla durement, et leur dit: D’où venez-vous? Ils répondirent: Du pays de Canaan, pour acheter des vivres. 8 Joseph reconnut ses frères, mais eux ne le reconnurent pas. 9 Joseph *Ge 37:5.se souvint des songes qu’il avait eus à leur sujet, et il leur dit: Vous êtes des espions; c’est pour observer les lieux faibles du pays que vous êtes venus. 10 Ils lui répondirent: Non, mon seigneur, tes serviteurs sont venus pour acheter du blé. 11 Nous sommes tous fils d’un même homme; nous sommes sincères, tes serviteurs ne sont pas des espions. 12 Il leur dit: Nullement; c’est pour observer les lieux faibles du pays que vous êtes venus. 13 Ils répondirent: Nous, tes serviteurs, sommes douze frères, fils d’un même homme au pays de Canaan; et voici, *Ge 43:29.le plus jeune est aujourd’hui avec notre père, et il y en a un qui n’est plus. 14 Joseph leur dit: Je viens de vous le dire, vous êtes des espions. 15 Voici comment vous serez éprouvés. Par la vie de Pharaon! Vous ne sortirez point d’ici que votre jeune frère ne soit venu. 16 Envoyez l’un de vous pour chercher votre frère; et vous, restez prisonniers. Vos paroles seront éprouvées, et je saurai si la vérité est chez vous; sinon, par la vie de Pharaon! Vous êtes des espions. 17 Et il les mit ensemble trois jours en prison. 18 Le troisième jour, Joseph leur dit: Faites ceci, et vous vivrez. Je crains Dieu! 19 Si vous êtes sincères, que l’un de vos frères reste enfermé dans votre prison; et vous, partez, emportez du blé pour nourrir vos familles, 20 et *Ge 43:5;44:23.amenez-moi votre jeune frère, afin que vos paroles soient éprouvées et que vous ne mouriez point. Et ils firent ainsi. 21 Ils se dirent alors l’un à l’autre: Oui, nous avons été coupables envers notre frère, car nous avons vu l’angoisse de son âme, quand il nous demandait grâce, et nous ne l’avons point écouté! C’est pour cela que cette affliction nous arrive. 22 Ruben, prenant la parole, leur dit: *Ge 37:21,22.Ne vous disais-je pas: Ne commettez point un crime envers cet enfant? Mais vous n’avez point écouté. Et voici, son sang est redemandé. 23 Ils ne savaient pas que Joseph comprenait, car il se servait avec eux d’un interprète. 24 Il s’éloigna d’eux, pour pleurer. Il revint, et leur parla; puis il prit parmi eux Siméon, et le fit enchaîner sous leurs yeux.

25 Joseph ordonna qu’on remplît de blé leurs sacs, qu’on remît l’argent de chacun dans son sac, et qu’on leur donnât des provisions pour la route. Et l’on fit ainsi. 26 Ils chargèrent le blé sur leurs ânes, et partirent. 27 L’un d’eux ouvrit son sac pour donner du fourrage à son âne, dans le lieu où ils passèrent la nuit, et il vit l’argent qui était à l’entrée du sac. 28 Il dit à ses frères: Mon argent a été rendu, et le voici dans mon sac. Alors leur cœur fut en défaillance; et ils se dirent l’un à l’autre, en tremblant: Qu’est-ce que Dieu nous a fait? 29 Ils revinrent auprès de Jacob, leur père, dans le pays de Canaan, et ils lui racontèrent tout ce qui leur était arrivé. Ils dirent: 30 L’homme, qui est le seigneur du pays, nous a parlé durement, et il nous a pris pour des espions. 31 Nous lui avons dit: Nous sommes sincères, nous ne sommes pas des espions. 32 Nous sommes douze frères, fils de notre père; l’un n’est plus, et le plus jeune est aujourd’hui avec notre père au pays de Canaan. 33 Et l’homme, qui est le seigneur du pays, nous a dit: Voici comment je saurai si vous êtes sincères. Laissez auprès de moi l’un de vos frères, prenez de quoi nourrir vos familles, partez, et amenez-moi votre jeune frère. 34 Je saurai ainsi que vous n’êtes pas des espions, que vous êtes sincères; je vous rendrai votre frère, et vous pourrez librement parcourir le pays. 35 Lorsqu’ils vidèrent *v. 25.Ge 44:1.leurs sacs, voici, le paquet d’argent de chacun était dans son sac. Ils virent, eux et leur père, leurs paquets d’argent, et ils eurent peur. 36 Jacob, leur père, leur dit: Vous me privez de mes enfants! Joseph n’est plus, Siméon n’est plus, et vous prendriez Benjamin! C’est sur moi que tout cela retombe. 37 Ruben dit à son père: Tu feras mourir mes deux fils si je ne te ramène pas Benjamin; remets-le entre mes mains, et je te le ramènerai. 38 Jacob dit: Mon fils ne descendra point avec vous; car son frère est mort, et il reste seul; s’il lui arrivait un malheur dans le voyage que vous allez faire, vous feriez descendre mes cheveux blancs avec douleur dans le séjour des morts.

Josefs bröder i Egypten

1 *Apg 7:11f. När Jakob fick veta att det fanns säd i Egypten, sade han till sina söner: "Varför står ni bara och ser på varann?" 2 Och han fortsatte: "Jag har hört att det finns säd i Egypten. Res dit och köp säd åt oss, så att vi överlever och inte dör." 3 Då reste tio av Josefs bröder ner för att köpa säd i Egypten.

4 Jakob skickade inte Josefs bror Benjamin med de andra bröderna, för han var rädd att det skulle hända honom någon olycka. 5 Så var också Israels söner bland dem som kom för att köpa säd, eftersom det rådde svält i Kanaans land.

6 *1 Mos 37:8f, 41:40f. Josef var nu den som hade makten i landet, och det var han som sålde säd till allt folket. Då kom Josefs bröder dit och bugade sig för honom med ansiktena mot jorden. 7 När Josef såg sina bröder kände han igen dem. Men han låtsades att han var en främling för dem och tilltalade dem hårt och frågade dem: "Var kommer ni ifrån?" De svarade: "Från Kanaans land för att köpa säd." 8 Trots att Josef kände igen sina bröder kände de inte igen honom. 9 *1 Mos 37:5f. Då tänkte Josef på drömmarna som han hade haft om dem. Han sade till dem: "Ni är spejare*42:9spejareResande främlingar betraktades ibland med misstanke (jfr Jos 2:1f).. Ni har kommit för att se var landet saknar skydd." 10 De svarade honom: "Nej, herre, dina tjänare har kommit för att köpa mat. 11 Vi är alla söner till en och samme man. Vi är hederliga män, dina tjänare är inga spejare."

12 Men han sade till dem: "Jo, ni har kommit för att ta reda på var landet saknar skydd." 13 *1 Mos 44:20. De svarade: "Vi, dina tjänare, är tolv bröder, söner till en och samme man i Kanaans land. Den yngste är hemma hos vår far och en lever inte längre." 14 Josef sade till dem: "Det är som jag har sagt er. Ni är spejare. 15 *1 Mos 43:5. Så här ska jag pröva er: Så sant farao lever, ni slipper inte härifrån om inte er yngste bror kommer hit. 16 En av er måste gå och hämta hit er bror, medan ni andra stannar som fångar. Så kan jag pröva om ni har talat sanning. Annars är ni spejare, så sant farao lever." 17 Sedan höll han dem i förvar i tre dagar.

18 På tredje dagen sade Josef till dem: "Om ni vill leva så gör så här, för jag fruktar Gud. 19 Om ni är hederliga män, låt då en av era bröder stanna som fånge i huset där ni satt fängslade. Men ni andra får resa i väg och ta hem säden som ni köpt till hjälp mot svälten hos er. 20 Ta sedan med er yngste bror hit till mig. Om ni talat sanning ska ni slippa dö." Och de gjorde så.

21 Men de sade till varandra: "Vi har skuld efter det vi gjorde mot vår bror. Vi såg ångesten i hans själ när han bad om förbarmande, men vi ville inte lyssna på honom. Därför har vi själva kommit i denna ångest." 22 *1 Mos 37:21f. Ruben svarade dem: "Sade jag inte till er att ni inte skulle synda mot pojken? Men ni lyssnade inte på mig. Därför utkrävs nu hans blod." 23 Men de visste inte att Josef förstod, för han talade till dem genom tolk. 24 Han vände sig bort från dem och grät. Sedan vände han sig till dem igen och talade med dem. Och han tog Simeon från dem och lät fängsla honom inför deras ögon.

Josefs bröder återvänder till Kanaan

25 Josef befallde att man skulle fylla deras säckar med säd och lägga tillbaka vars och ens pengar i hans säck och ge dem mat för resan. När man hade gjort så, 26 lastade de säden på sina åsnor och reste därifrån. 27 Men när en av dem öppnade sin säck vid en rastplats för att ge sin åsna foder, fick han se sina pengar ligga överst i säcken. 28 Och han sade till sina bröder: "Jag har fått tillbaka mina pengar. Titta här! De är i min säck!" Då sjönk deras mod, och darrande av skräck sade de till varandra: "Vad har Gud gjort mot oss?"

29 När de kom hem till sin far Jakob i Kanaans land, berättade de för honom allt som hade hänt dem och sade: 30 "Mannen som var herre där i landet talade hårt till oss och behandlade oss som om vi var spejare i landet. 31 Men vi sade till honom: Vi är hederliga män, vi är inga spejare. 32 Vi är tolv bröder, söner till en och samme far. En lever inte längre och den yngste är hemma hos vår far i Kanaans land. 33 Men mannen som var herre i landet svarade oss: Så här ska jag ta reda på om ni är hederliga män: Lämna kvar en av era bröder hos mig. Ta det ni köpt mot svälten hemma hos er och res i väg. 34 Kom sedan med er yngste bror hit till mig, så att jag kan vara säker på att ni inte är spejare utan hederliga män. Då ska jag ge tillbaka er bror till er och ni ska få röra er fritt i landet."

35 När de sedan tömde sina säckar hittade var och en sin pengapåse i sin säck. Både de och deras far blev förskräckta när de fick se pengapåsarna. 36 Och deras far Jakob sade till dem: "Ni gör mig barnlös! Josef är borta, Simeon är borta och Benjamin vill ni också ta ifrån mig. Allting är emot mig!" 37 Ruben sade då till sin far: "Du får döda båda mina söner om jag inte för Benjamin tillbaka till dig. Anförtro honom åt mig. Jag ska föra honom tillbaka till dig." 38 *1 Mos 37:35, 44:22. Men han svarade: "Min son får inte resa dit med er. Hans bror är död och han är ensam kvar. Om någon olycka skulle hända honom på resan ni tänker göra, skulle ni föra mina grå hår med sorg ner i dödsriket."