1 Psaume de David. A l'occasion de sa fuite devant Absalom, son fils. O Eternel, que mes ennemis sont nombreux! Quelle multitude se lève contre moi!2 Combien qui disent à mon sujet: Plus de salut pour lui auprès de Dieu! -Pause.3 Mais toi, ô Eternel! tu es mon bouclier, Tu es ma gloire, et tu relèves ma tête.4 De ma voix je crie à l'Eternel, Et il me répond de sa montagne sainte. -Pause.5 Je me couche, et je m'endors; Je me réveille, car l'Eternel est mon soutien.6 Je ne crains pas les myriades de peuples Qui m'assiègent de toutes parts.7 Lève-toi, Eternel! sauve-moi, mon Dieu! Car tu frappes à la joue tous mes ennemis, Tu brises les dents des méchants.8 Le salut est auprès de l'Eternel: Que ta bénédiction soit sur ton peuple! -Pause.

1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.9 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. Sela.