1 Au chef des chantres. Sur Colombe des térébinthes lointains. Hymne de David. Lorsque les Philistins le saisirent à Gath. Aie pitié de moi, ô Dieu! car des hommes me harcèlent; Tout le jour ils me font la guerre, ils me tourmentent.2 Tout le jour mes adversaires me harcèlent; Ils sont nombreux, ils me font la guerre comme des hautains.3 Quand je suis dans la crainte, En toi je me confie.4 Je me glorifierai en Dieu, en sa parole; Je me confie en Dieu, je ne crains rien: Que peuvent me faire des hommes?5 Sans cesse ils portent atteinte à mes droits, Ils n'ont à mon égard que de mauvaises pensées.6 Ils complotent, ils épient, ils observent mes traces, Parce qu'ils en veulent à ma vie.7 C'est par l'iniquité qu'ils espèrent échapper: Dans ta colère, ô Dieu, précipite les peuples!8 Tu comptes les pas de ma vie errante; Recueille mes larmes dans ton outre: Ne sont-elles pas inscrites dans ton livre?9 Mes ennemis reculent, au jour où je crie; Je sais que Dieu est pour moi.10 Je me glorifierai en Dieu, en sa parole; Je me glorifierai en l'Eternel, en sa parole;11 Je me confie en Dieu, je ne crains rien: Que peuvent me faire des hommes?12 O Dieu! je dois accomplir les voeux que je t'ai faits; Je t'offrirai des actions de grâces.13 Car tu as délivré mon âme de la mort, Tu as garanti mes pieds de la chute, Afin que je marche devant Dieu, à la lumière des vivants.

1 För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.2 Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.3 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.4 Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.5 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?6 Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.7 De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.8 Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.9 Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.10 Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.11 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.12 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?13 Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.14 Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.