1 Mes frères, je ne veux pas que vous ignoriez que nos pères ont tous été sous la nuée, et qu’ils ont tous passé au travers de la mer;
2 Et qu’ils ont tous été baptisés en Moïse dans la nuée et dans la mer;
3 Et qu’ils ont tous mangé de la même viande spirituelle;
4 Et qu’ils ont tous bu du même breuvage spirituel; car ils buvaient de l’eau du rocher spirituel qui les suivait; et ce rocher était Christ;
5 Mais Dieu n’a point mis son affection en la plupart d’entre eux; car ils tombèrent morts dans le désert.
6 Or, ces choses ont été des exemples pour nous, afin que nous ne désirions point de mauvaises choses, comme ils en désirèrent;
7 Et que vous ne deveniez point idolâtres, comme quelques-uns d’eux, selon qu’il est écrit: Le peuple s’assit pour manger et pour boire, et ensuite ils se levèrent pour danser;
8 Et que nous ne commettions point de fornication, comme quelques-uns d’eux en commirent; et il y en eut vingt-trois mille qui périrent en un même jour;
9 Et que nous ne tentions point Christ, comme quelques-uns d’eux le tentèrent; et ils périrent par les serpents;
10 Et que vous ne murmuriez point, comme quelques-uns d’eux murmurèrent; et ils périrent par l’ange exterminateur.
11 Toutes ces choses leur arrivaient pour servir de figures; et elles sont écrites pour nous instruire, nous qui sommes parvenus aux derniers temps.
12 C’est pourquoi, que celui qui croit être debout, prenne garde qu’il ne tombe.
13 Aucune tentation ne vous est survenue qui n’ait été une tentation humaine. Dieu est fidèle, qui ne permettra point que vous soyez tentés au delà de vos forces; mais avec la tentation il vous en donnera aussi l’issue, de sorte que vous la puissiez supporter.
14 C’est pourquoi, mes bien-aimés, fuyez l’idolâtrie.
15 Je vous parle comme à des personnes intelligentes; jugez vous-mêmes de ce que je dis.
16 La coupe de bénédiction que nous bénissons, n’est-elle pas la communion du sang de Christ? Le pain que nous rompons, n’est-il pas la communion du corps de Christ?
17 Comme il y a un seul pain, nous qui sommes plusieurs, ne faisons qu’un seul corps; car nous participons tous au même pain.
18 Voyez l’Israël selon la chair; ceux qui mangent des victimes n’ont-ils pas communion avec l’autel?
19 Que dis-je donc? que l’idole soit quelque chose ? ou, que ce qui est sacrifié à l’idole soit quelque chose? Non.
20 Mais je dis que ce que les Gentils sacrifient, ils le sacrifient aux démons, et non pas à Dieu. Or, je ne veux pas que vous ayez communion avec les démons.
21 Vous ne pouvez boire la coupe du Seigneur, et la coupe des démons; vous ne pouvez participer à la table du Seigneur, et à la table des démons.
22 Voulons-nous provoquer la jalousie du Seigneur? Sommes nous plus forts que lui?
23 Il m’est permis d’user de toutes choses, mais il n’est pas toujours bon de le faire; il m’est permis d’user de toutes choses, mais tout n’édifie pas.
24 Que personne ne cherche son avantage particulier, mais que chacun cherche aussi celui d’autrui.
25 Mangez de tout ce qui se vend à la boucherie, sans vous en informer pour la conscience;
26 Car la terre, et tout ce qu’elle contient, est au Seigneur.
27 Si quelqu’un des infidèles vous convie à manger, et que vous y vouliez aller, mangez de tout ce qui sera mis devant vous, sans vous en informer pour la conscience.
28 Mais si quelqu’un vous dit: Cela a été sacrifié aux idoles, n’en mangez point, à cause de celui qui vous en a averti, et à cause de la conscience; car la terre, et tout ce qu’elle contient, est au Seigneur.
29 Or, je dis la conscience, non point la tienne, mais celle de l’autre; car, pourquoi ma liberté serait-elle condamnée par la conscience d’un autre?
30 Et si j’en suis participant par la grâce, pourquoi suis-je blâmé pour une chose dont je rends grâces?
31 Soit donc que vous mangiez ou que vous buviez, ou que vous fassiez quelque autre chose, faites tout pour la gloire de Dieu.
32 Conduisez-vous de sorte que vous ne donniez aucun scandale, ni aux Juifs, ni aux Grecs, ni à l’Eglise de Dieu;
33 Comme je m’accommode aussi à tous en toutes choses, ne cherchant point ma propre utilité, mais celle de plusieurs, afin qu’ils soient sauvés.
Varnande exempel
1 2 Mos 13:21f, 14:22. Bröder, jag vill att ni ska veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet.10:1molnskyn … havetEfter uttåget ur Egypten leddes Israels folk av Guds närvaro i form av en molnsky till Röda havet (2 Mos 13:21f).2 Alla blev de döpta i molnskyn och havet till gemenskap med Mose.10:2döpta … till gemenskap med MoseMose framställs här som en förebild till Kristus.3 2 Mos 16:4, 35. Alla åt de samma andliga mat10:3samma andliga matMannat från Gud (se 2 Mos 16:24f, Joh 6:31)., 4 och alla drack de samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem10:4en andlig klippa som följde demEftersom vattnet ur klippan nämns på två ställen under ökenvandringen (2 Mos 17:6, 4 Mos 20:8f) uttrycktes det i en rabbinsk tradition som att klippan följde folket., och den klippan var Kristus.
5 4 Mos 14:33, Hebr 3:17f. Men de flesta av dem hade Gud inte behag till, utan de föll och låg utspridda i öknen. 6 4 Mos 11:4. Det som hände dem har blivit ett varnande exempel för oss, för att vi inte ska ha begär till det onda som de hade. 7 Bli inte heller avgudadyrkare som några av dem, som det står skrivet: Folket satte sig för att äta och dricka och reste sig för att roa sig.10:7roa sigmed dans kring guldkalven (2 Mos 32:6, 18f).8 Vi ska inte heller begå sexuell synd som några av dem gjorde – på en enda dag föll tjugotretusen10:8på en enda dag föll tjugotretusenTretusen dödades med svärd (2 Mos 32:27f), de övriga av Herrens straffdom (2 Mos 32:35).. 9 2 Mos 17:2, 4 Mos 21:5f. Och vi ska inte fresta Kristus som några av dem gjorde – de dödades av ormar. 10 Klaga inte heller som några av dem gjorde – de dödades av fördärvaren.10:10fördärvarenÄngeln som utförde Guds straffdomar (4 Mos 16, jfr 2 Mos 12:23, 2 Sam 24:16).11 Rom 15:4. Det som hände dem är exempel, och det skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss.
12 Rom 11:20. Därför ska den som tror sig stå se till att han inte faller. 13 Ingen annan frestelse10:13frestelseAnnan översättning: "prövning" (jfr "påfrestning"). Varje frestelse är en prövning, och varje prövning är en frestelse att överge Gud. har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut.
Nattvarden och offermåltiderna
14 1 Joh 5:21. Därför, mina älskade, fly avgudadyrkan! 15 Jag talar till förståndiga människor. Bedöm själva vad jag säger. 16 Matt 26:26f. Välsignelsens bägare10:16välsignelsens bägareDen bägare över vilken judarna uttalade välsignelsen eller lovprisningen till Gud efter måltiden (jfr 11:25). Här syftar det på nattvardsbägaren. som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp? 17 Rom 12:5. Eftersom brödet är ett, är vi som är många en enda kropp, för alla får vi del av ett och samma bröd. 18 3 Mos 7:6, 15, 1 Kor 9:13. Se på det jordiska Israel. Har inte de som äter av offren del i altaret?
19 1 Kor 8:4f. Så vad menar jag? Att avgudaoffer betyder något eller att en avgud betyder något? 20 5 Mos 32:17. Nej, men vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni ska ha gemenskap med de onda andarna. 21 2 Kor 6:15f. Ni kan inte dricka både Herrens bägare och onda andars bägare.10:21onda andars bägareDryckesoffer till hedniska gudar var ett vanligt inslag vid måltider i den antika grekiska världen. Ni kan inte ha del både i Herrens bord och i onda andars bord. 22 5 Mos 32:21. Eller vill vi utmana Herren? Är vi starkare än han?
Samvetets frihet
23 1 Kor 6:12. Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp. 24 Rom 15:2, Fil 2:4. Ingen ska söka sitt eget bästa, utan den andres. 25 Ät allt som säljs på torget utan att ställa frågor för samvetets skull, 26 för jorden är Herrens med allt vad den rymmer.10:26Ps 24:1.
27 Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå, ät då allt som sätts fram åt er utan att ställa frågor för samvetets skull. 28 1 Kor 8:10f. Men om någon skulle säga till er: "Det här är offerkött", avstå då från att äta av hänsyn till den som sade det och för samvetets skull.
29 Rom 14:14f. Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres. Varför ska min frihet dömas av en annans samvete? 30 Rom 14:6, 1 Tim 4:4. Om jag äter med tacksamhet, varför blir jag då kritiserad för något som jag tackar Gud för?
31 Kol 3:17. Alltså: om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. 32 Rom 14:13. Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling. 33 1 Kor 10:24, 1 Kor 9:19f. Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de ska bli frälsta.