Daniel 10

1 La troisième année de Cyrus, roi de Perse, une parole fut révélée à Daniel, qu’on nommait Beltshatsar; et cette parole est véritable et annonce un grand combat. Et il comprit la parole, et il eut l’intelligence de la vision.

2 En ce temps-là, moi Daniel, je fus dans le deuil pendant trois semaines.

3 Je ne mangeai point de mets délicats; il n’entra dans ma bouche ni viande, ni vin, et je ne m’oignis point jusqu’à ce que les trois semaines fussent accomplies.

4 Et le vingt-quatrième jour du premier mois, j’étais sur le bord du grand fleuve qui est l’Hiddékel.

5 Et je levai les yeux et je regardai; et voici, je vis un homme vêtu de lin, et dont les reins étaient ceints d’une ceinture d’or fin d’Uphaz.

6 Son corps était comme de chrysolithe, son visage brillait comme un éclair, ses yeux comme des lampes allumées, ses bras et ses pieds paraissaient comme de l’airain poli, et le bruit de ses paroles était comme le bruit d’une multitude.

7 Et moi, Daniel, je vis seul la vision, et les hommes qui étaient avec moi ne la virent point; mais une grande frayeur tomba sur eux, et ils s’enfuirent pour se cacher.

8 Je restai seul, et je vis cette grande vision, et il ne me resta plus de force. Mon visage changea de couleur et fut tout défait, et je ne conservai aucune force.

9 Et j’entendis la voix de ses paroles, et quand je l’eus entendue, je tombai assoupi et la face contre terre.

10 Et voici, une main me toucha et me fit mettre sur mes genoux et sur les paumes de mes mains.

11 Puis il me dit: Daniel, homme bien-aimé, fais attention aux paroles que je te dis, et tiens-toi debout à la place où tu es, car je suis maintenant envoyé vers toi. Et quand il m’eut dit ces paroles, je me tins debout en tremblant.

12 Et il me dit: Ne crains point, Daniel; car dès le jour où tu as pris à cœur de comprendre et de t’humilier devant ton Dieu, tes paroles ont été exaucées, et c’est à cause de tes paroles que je suis venu.

13 Mais le chef du royaume de Perse m’a résisté vingt et un jours; et voici, Micaël, l’un des principaux chefs, est venu à mon aide, et je suis demeuré là auprès des rois de Perse.

14 Et je viens maintenant pour te faire entendre ce qui doit arriver à ton peuple dans les derniers jours; car la vision s’étend jusqu’à ces jours-là.

15 Pendant qu’il m’adressait ces paroles, je tenais mon visage contre terre, et je restais muet.

16 Et voici, quelqu’un qui ressemblait aux fils de l’homme toucha mes lèvres. Alors j’ouvris la bouche, je parlai et je dis à celui qui se tenait devant moi: Mon seigneur, par la vision l’angoisse m’a saisi, et je n’ai conservé aucune force.

17 Et comment le serviteur de mon seigneur pourrait-il parler avec mon seigneur? Maintenant il n’y a plus en moi aucune force, et il ne me reste plus de souffle!

18 Alors celui qui avait l’apparence d’un homme me toucha de nouveau et me fortifia.

19 Et il me dit: Ne crains point, homme bien-aimé; que la paix soit avec toi! Prends courage, prends courage! Et, comme il me parlait, je repris courage, et je dis: Que mon seigneur parle, car tu m’as fortifié.

20 Et il me dit: Sais-tu pourquoi je suis venu vers toi? Et maintenant je m’en retourne pour combattre le chef de Perse; et quand je serai parti, voici, le chef de Javan viendra.

21 Mais je t’annoncerai ce qui est écrit dans le livre de vérité. Et il n’y a personne qui me soutienne contre ceux-là, sinon Micaël, votre chef.

Daniels syn vid floden Tigris

1 *Dan 1:7, 12:1. I den persiske kungen Koresh tredje regeringsår*10:1Koresh tredje regeringsårÅr 537 f Kr. fick Daniel, som också kallades Belteshassar, en uppenbarelse. Uppenbarelsen är sann och gäller stor vedermöda. Han gav akt på ordet och fick insikt om synen.

2 Vid den tiden hade jag, Daniel, gått och sörjt i tre veckors tid. 3 Jag åt inga läckerheter, kött och vin kom inte i min mun, och jag smorde mig inte med olja förrän de tre veckorna hade gått. 4 *1 Mos 2:14. På den tjugofjärde dagen i första månaden*10:4tjugofjärde dagen i första månadenI april, strax efter påsk. var jag vid stranden av den stora floden Tigris*10:4TigrisHebr. Hiddekel (jfr 1 Mos 2:14)..

5 *Jer 10:9, Dan 12:6, Upp 1:13f. När jag såg upp fick jag se en man stå där, klädd i linnekläder. Han hade ett bälte av guld från Ufas runt midjan.*10:5fbälte av guld etcJfr uppenbarelsen av Jesus i Upp 1:13f. Krysolit är gulskimrande topas.6 Hans kropp var som av krysolit, hans ansikte som en blixt, hans ögon som eldslågor och hans armar och ben som glänsande koppar. Ljudet av hans ord var som ett väldigt dån*10:6väldigt dånAnnan översättning: "stor folkmassa"..

7 *Dan 7:28, 8:27, Hab 3:16. Jag, Daniel, var den ende som såg synen. Männen som var med mig såg den inte, men de greps av stark skräck så att de flydde och gömde sig. 8 *Dan 7:28. Jag blev ensam kvar, och när jag såg den mäktiga synen försvann all min kraft. Färgen vek från mitt ansikte så att jag blev likblek, och jag hade ingen kraft kvar. 9 *Dan 8:17f, Matt 17:6. Då hörde jag ljudet av hans ord, och när jag hörde det föll jag bedövad ner med ansiktet mot jorden.

10 *Upp 1:17. Då rörde en hand vid mig och hjälpte mig upp på mina darrande knän och händer. 11 *Dan 8:18, 9:22f. Sedan sade han till mig: "Daniel, du högt älskade man, ge akt på de ord som jag talar till dig och res dig upp på fötterna, för jag har nu blivit sänd till dig."

När han sade detta till mig reste jag mig bävande upp. 12 *Luk 1:13, 30, Apg 10:30f. Han sade till mig: "Var inte rädd, Daniel. Redan från första dagen när du vände ditt hjärta till att förstå och ödmjuka dig inför din Gud har dina ord varit hörda, och jag har nu kommit på grund av dina ord.

13 *Dan 12:1, Jud v 9, Upp 12:7. Fursten över Persiens rike stod emot mig under tjugoen dagar. Då kom Mikael*10:13MikaelBetyder "vem är som Gud", ärkeängel som kämpade mot djävulens uppror (Upp 12:7, jfr även Jud vers 9)., en av de förnämsta furstarna, till min hjälp, och jag blev kvar*10:13kvarAnnan översättning: "överflödig". där hos Persiens kungar. 14 *1 Mos 49:1, Dan 8:26, 9:22, 12:4, 9. Men nu har jag kommit för att undervisa dig om vad som ska hända ditt folk i kommande dagar, för synen syftar på framtiden."

15 *Jes 6:7, Jer 1:9, Pred 1:18. Medan han talade så till mig, böjde jag mitt ansikte mot jorden och var stum. 16 Och se, han som var lik en människoson rörde vid mina läppar. Då öppnade jag min mun och sade till honom som stod framför mig: "Min herre, på grund av synen har jag gripits av stark ångest och har ingen kraft kvar. 17 Och hur skulle en sådan som jag, min herres tjänare, kunna tala med en sådan som min herre? Jag har ingen kraft kvar i mig och kan inte andas längre."

18 *Jes 35:3f, Luk 24:36. Han som såg ut som en människa rörde då vid mig igen och styrkte mig. 19 Han sade: "Var inte rädd, du högt älskade man! Frid vare med dig, var stark, ja, var stark!" När han talade med mig kände jag mig styrkt och sade: "Tala, min herre, för du har styrkt mig."

20 Då sade han: "Förstår du varför jag har kommit till dig? Men jag måste strax vända tillbaka för att kämpa mot fursten över Persien, och när jag drar bort från honom kommer fursten över Grekland. 21 Men jag vill berätta för dig vad som är skrivet i sanningens bok. Ingen enda hjälper mig mot dessa utom Mikael, er furste.