Daniel 4

1 Nébucadnetsar, roi, à tous les peuples, aux nations et langues qui habitent sur toute la terre. Que votre paix soit multipliée!

2 Il m’a semblé bon de faire connaître les signes et les prodiges que le Dieu souverain a faits en ma faveur.

3 Que ses signes sont grands! et ses prodiges pleins de force! Son règne est un règne éternel, et sa domination dure de génération en génération!

4 Moi, Nébucadnetsar, j’étais tranquille dans ma maison, et florissant dans mon palais.

5 J’eus un songe qui m’épouvanta, et mes pensées sur ma couche et les visions de ma tête me troublèrent.

6 Et de ma part ordre fut donné de faire venir devant moi tous les sages de Babylone, afin qu’ils me donnassent l’interprétation du songe.

7 Alors vinrent les magiciens, les astrologues, les Caldéens et les devins, et je leur dis le songe, mais ils ne m’en firent pas connaître l’interprétation.

8 Et à la fin, Daniel, qui est nommé Beltshatsar, selon le nom de mon dieu, et en qui est l’esprit des dieux saints, se présenta devant moi, et je lui dis le songe.

9 Beltshatsar, chef des magiciens, comme je sais que l’esprit des dieux saints est en toi, et que nul secret ne t’est difficile, dis-moi les visions que j’ai eues en songe et donne-m’en l’interprétation.

10 Voici quelles étaient les visions de ma tête, sur ma couche: Je regardais, et voici il y avait un arbre au milieu de la terre, et sa hauteur était grande.

11 Cet arbre était devenu grand et fort, et sa cime touchait aux cieux, et on le voyait de tous les bouts de la terre.

12 Son feuillage était beau et son fruit abondant; il y avait sur lui de la nourriture pour tous; les bêtes des champs se mettaient à l’ombre sous lui, et les oiseaux du ciel se tenaient dans ses branches, et de lui se nourrissait toute chair.

13 Je regardais, dans les visions de ma tête, sur ma couche, et voici un des saints qui veillent descendit du ciel.

14 Il cria à haute voix, et parla ainsi: Coupez l’arbre, et l’ébranchez; abattez son feuillage, et dispersez son fruit; que les bêtes fuient de dessous, et les oiseaux du milieu de ses branches!

15 Toutefois laissez en terre le tronc de ses racines, et liez-le avec une chaîne de fer et d’airain, parmi l’herbe des champs. Qu’il soit trempé de la rosée du ciel, et qu’avec les animaux il ait sa portion de l’herbe de la terre.

16 Que son cœur d’homme soit changé, et qu’un cœur de bête lui soit donné, et que sept temps passent sur lui.

17 La sentence est rendue par le décret des veillants, et la décision est l’ordre des saints, afin que les vivants sachent que le Souverain domine sur le règne des hommes, et qu’il le donne à qui il veut, et qu’il y élève le plus abject des hommes.

18 Tel est le songe que j’ai eu, moi, le roi Nébucadnetsar. Toi donc, Beltshatsar, donnes-en l’interprétation, puisque aucun des sages de mon royaume ne peut me la donner; mais pour toi, tu le peux, car l’esprit des dieux saints est en toi.

19 Alors Daniel, qui est nommé Beltshatsar, demeura un instant stupéfait, et ses pensées le troublaient. Le roi prit la parole et dit: Beltshatsar, que le songe et l’interprétation ne te troublent pas. Beltshatsar répondit, et dit: Mon seigneur! que le songe soit pour ceux qui te haïssent, et sa signification pour tes adversaires!

20 L’arbre que tu as vu, et qui était devenu grand et fort, dont la cime touchait aux cieux, et qu’on voyait de toute la terre;

21 Cet arbre dont le feuillage était beau et le fruit abondant, qui avait de la nourriture pour tous, sous lequel les bêtes des champs demeuraient, et dans les branches duquel se tenaient les oiseaux du ciel:

22 C’est toi, ô roi! qui es devenu grand et puissant, dont la grandeur s’est accrue et s’est élevée jusqu’aux cieux, et dont la domination s’étend jusqu’aux extrémités de la terre.

23 Quant à ce que le roi a vu un des saints qui veillent, descendre du ciel en disant: "Coupez l’arbre et le détruisez; toutefois laissez en terre le tronc de ses racines, et liez-le avec des chaînes de fer et d’airain parmi l’herbe des champs; qu’il soit trempé de la rosée du ciel, et qu’il ait sa portion avec les bêtes des champs, jusqu’à ce que sept temps aient passé sur lui",

24 En voici l’interprétation, ô roi! et c’est la sentence du Souverain qui va atteindre le roi, mon seigneur.

25 On te chassera du milieu des hommes, et ton habitation sera avec les bêtes des champs. Tu seras nourri d’herbe comme les bœufs, et tu seras trempé de la rosée du ciel, et sept temps passeront sur toi, jusqu’à ce que tu reconnaisses que le Souverain domine sur le règne des hommes et qu’il le donne à qui il lui plaît.

26 Et s’il a été dit de laisser le tronc des racines de l’arbre, cela signifie que ton règne te sera restitué dès que tu auras reconnu que les cieux dominent.

27 C’est pourquoi, ô roi! agrée mon conseil, et mets un terme à tes péchés par la justice, et à tes iniquités par la miséricorde envers les pauvres, si ta prospérité doit se prolonger.

28 Toutes ces choses arrivèrent au roi Nébucadnetsar.

29 Au bout de douze mois, comme il se promenait sur le palais royal de Babylone,

30 Le roi prit la parole et dit: "N’est-ce pas ici la grande Babylone, que j’ai bâtie pour être la demeure royale, par la puissance de ma force et pour la gloire de ma magnificence? "

31 La parole était encore dans la bouche du roi, qu’une voix descendit du ciel: Roi Nébucadnetsar, on t’annonce que ta royauté va t’être ôtée.

32 On te chassera du milieu des hommes, et ton habitation sera avec les bêtes des champs: tu seras nourri d’herbe comme les bœufs, et sept temps passeront sur toi, jusqu’à ce que tu reconnaisses que le Souverain domine sur le règne des hommes, et qu’il le donne à qui il lui plaît.

33 Au même instant la parole s’accomplit sur Nébucadnetsar; il fut chassé du milieu des hommes, et il mangea l’herbe comme les bœufs; son corps fut trempé de la rosée du ciel, jusqu’à ce que ses cheveux crussent comme les plumes de l’aigle, et ses ongles comme ceux des oiseaux.

34 Mais à la fin de ces jours-là, moi, Nébucadnetsar, je levai les yeux vers le ciel; le sens me revint, et je bénis le Souverain, et je magnifiai, et j’honorai Celui qui vit éternellement, dont la puissance est une puissance éternelle, dont le règne dure de génération en génération.

35 Devant lui tous les habitants de la terre sont estimés néant; il fait ce qu’il lui plaît, tant de l’armée des cieux que des habitants de la terre, et il n’y a personne qui puisse arrêter sa main et lui dire: Que fais-tu?

36 En ce temps-là, le sens me revint; la gloire de mon royaume, ma majesté et ma splendeur me furent rendues; mes conseillers et mes grands me redemandèrent; je fus rétabli dans mon royaume, et une plus grande puissance me fut donnée.

37 Maintenant, moi, Nébucadnetsar, je loue, j’exalte et je glorifie le Roi des cieux, dont toutes les œuvres sont véritables, et les voies justes; et qui peut abaisser ceux qui marchent avec orgueil.

1 Jag, Nebukadnessar, levde i lugn och ro i mitt hus och var lycklig i mitt palats. 2 Då fick jag en dröm som skrämde mig. Jag oroades av drömbilder på min bädd och av syner jag såg. 3 Därför befallde jag att alla de vise i Babel skulle hämtas till mig för att förklara drömmens tydning för mig. 4 Spåmännen, besvärjarna, kaldeerna och stjärntydarna kom och jag berättade drömmen för dem, men de kunde inte ge mig tydningen.

5 *Dan 1:7, 5:11, 14. Slutligen kom också Daniel inför mig, han som hade fått namnet Belteshassar efter min guds namn. Heliga gudars ande bor i honom, och jag berättade drömmen för honom: 6 *Hes 28:3. "Belteshassar, du som är den främste bland spåmännen, jag vet att heliga gudars ande bor i dig och att ingen hemlighet är för svår för dig. Säg mig vad jag såg i min dröm och vad det betyder!

7 *Hes 31:3f. Här är den syn som jag hade på min bädd: Jag såg i min syn ett träd stå mitt på jorden, och det var mycket högt. 8 Trädet var stort och väldigt och så högt att det nådde till himlen och syntes till jordens ände. 9 *Hes 17:23, 31:6. Lövverket var vackert, och det bar så mycket frukt att det hade mat åt alla. Markens djur fann skugga under det och himlens fåglar bodde på grenarna. Allt levande fick sin föda från det.

10 I den syn som jag hade på min bädd såg jag hur en helig väktare steg ner från himlen. 11 Han ropade med hög röst och sade: ’Hugg ner trädet och kapa grenarna, riv bort lövverket och strö ut frukten, så att djuren under trädet flyr sin väg och fåglarna flyger bort från grenarna. 12 Men stubben med rötterna ska lämnas kvar i jorden bland markens gräs, bunden med kedjor av järn och koppar. Den ska fuktas av himlens dagg och ha sin lott med djuren bland markens örter. 13 Hans hjärta ska förvandlas från ett mänskligt hjärta så att han i stället får ett djurs hjärta*4:13ett djurs hjärtaEn fragmentarisk kilskriftstavla från denna tid ger visst belägg för en period av galenskap under Nebukadnessars regim, och att hans son Evil-Merodak (2 Kung 25:27) ersatte honom under denna tid. "Sju tider" kan stå för sju år (jfr 12:7), månader eller dagar., och sju tider ska gå fram över honom. 14 *1 Sam 16:1, 12, 1 Kung 22:19f, Job 1:6, Dan 2:21, 5:21, Luk 1:52. Så är det bestämt genom väktarna, och så är det befallt av de heliga, för att de levande ska veta att den Högste råder över människors riken. Han ger dem åt vem han vill och upphöjer den ringaste bland människor till att härska över dem.’

15 Det var drömmen som jag, kung Nebukadnessar, hade. Nu får du, Belteshassar, tyda den, för ingen av alla de vise i mitt rike kan ge mig tydningen. Men du kan det, för heliga gudars ande bor i dig."

16 Då stod Daniel, som också kallades Belteshassar, en stund bestört, fylld av oroliga tankar. Men kungen tog till orda igen och sade: "Belteshassar, låt inte drömmen och dess betydelse skrämma dig."

Belteshassar sade: "Min herre, o att drömmen hade gällt dina fiender och dess betydelse dina motståndare! 17 Trädet som du såg, som var stort och väldigt och så högt att det nådde till himlen och syntes över hela jorden, 18 med så vackert lövverk och så mycket frukt att det hade föda åt alla, trädet som markens djur bodde under och på vars grenar himlens fåglar hade sina nästen, 19 *Job 20:6, Dan 2:37. det är du själv, o konung. Du har blivit stor och väldig, din storhet har vuxit och når upp till himlen och ditt välde sträcker sig till jordens ände.

20 Men kungen såg en helig väktare stiga ner från himlen och säga: ’Hugg ner trädet och förstör det. Men stubben ska lämnas kvar med rötterna i jorden, bunden med kedjor av järn och koppar bland markens gräs. Den ska fuktas av himlens dagg och ha sin lott bland markens djur, tills sju tider har gått fram över honom.’ 21 Detta betyder, o konung, och det är den Högstes beslut som har drabbat min herre kungen: 22 *Jes 37:16, Dan 5:21. Du ska bli utstött från människorna och bo bland markens djur och äta gräs som en oxe och fuktas av himlens dagg. Sju tider ska gå fram över dig, tills du har insett att den Högste råder över människors riken och ger dem åt vem han vill.

23 Men att det befalldes att trädets stubbe med rötterna skulle lämnas kvar, det betyder att du ska få tillbaka ditt rike när du har insett att det är himlen som har makten. 24 *Ords 16:6. Därför, o konung, låt mitt råd behaga dig: Gör dig fri från dina synder genom att göra gott och från dina missgärningar genom att vara barmhärtig mot de fattiga, om din framgång ska bestå."

25 Allt detta hände med kung Nebukadnessar. 26 Tolv månader senare gick kungen omkring på taket av det kungliga palatset i Babel, 27 och han tog till orda och sade: "Här är det stora Babel*4:27det stora Babel som jag har byggt uppNebukadnessars byggprojekt i Babel var legendariska: palats, tempel och kanaler. Det kanske mest berömda är den blåskimrande Ishtarporten, som idag finns utställd i Berlin. som jag har byggt upp till ett kungavälde med min starka makt, till ära för mitt majestät!"

28 Medan orden ännu var i kungens mun kom en röst från himlen: "Till dig, kung Nebukadnessar, ska det sägas: Ditt rike har tagits ifrån dig. 29 Du ska bli utstött från människorna och bo bland markens djur och äta gräs som en oxe. Så ska sju tider gå fram över dig, tills du har insett att den Högste råder över människors riken och ger dem åt vem han vill."

30 I samma ögonblick gick ordet i uppfyllelse på Nebukadnessar. Han blev utstött från människorna och måste äta gräs som en oxe. Himlens dagg fuktade hans kropp tills hans hår växte och blev som örnfjädrar och hans naglar blev som fågelklor.

31 *Dan 7:14. Men när den tiden hade gått lyfte jag, Nebukadnessar, min blick till himlen och fick tillbaka mitt förstånd. Då lovade jag den Högste, jag prisade och ärade honom som lever i evighet.

Hans välde är ett evigt välde,

hans rike varar från släkte till släkte.

32 *Job 9:12, Jes 24:21, 40:17, 43:13. Alla som bor på jorden

räknas för ingenting,

han gör vad han vill

med himlens här

och med dem som bor på jorden.

Ingen kan stå emot hans hand

eller säga till honom:

"Vad är det du gör?"

33 Vid samma tid återfick jag mitt förstånd och jag fick tillbaka min härlighet och glans, till ära för mitt rike. Mina rådsherrar och stormän sökte upp mig, och jag blev på nytt insatt i mitt rike och fick ännu större makt. 34 *Dan 5:20, 1 Petr 5:5f. Nu prisar, upphöjer och ärar jag, Nebukadnessar,*4:34Nu prisar, upphöjer och ärar jag, NebukadnessarEtt flertal andra fromma böner av kung Nebukadnessar finns bevarade på babyloniska kilskriftstavlor. himlens Kung, för alla hans gärningar är sanning och hans vägar rätta. Och han kan ödmjuka dem som vandrar i högmod.