Publicidade

1 Reis 9

MRI2012

1 Und als Salomo das Haus des HERRN und das Haus des Königs vollendet hatte und alles, was er zu machen begehrte und wozu er Lust hatte, 2 da erschien ihm der HERR zum zweiten Mal, wie er ihm zu Gibeon erschienen war. 3 Und der HERR sprach zu ihm: Ich habe dein Gebet und dein Flehen erhört, das du vor mir gebetet hast. Ich habe dieses Haus geheiligt, welches du gebaut hast, daß ich meinen Namen daselbst wohnen lasse ewiglich, und meine Augen und mein Herz sollen daselbst sein allezeit. 4 Und was dich betrifft, wenn du vor mir wandelst, wie dein Vater David gewandelt ist, mit rechtschaffenem Herzen und aufrichtig, so daß du alles tust, was ich dir geboten habe, und meine Satzungen und meine Rechte beobachtest, 5 so will ich den Thron deines Königtums über Israel auf ewig befestigen, wie ich deinem Vater David versprochen habe, indem ich sagte: Es soll dir nicht mangeln an einem Mann auf dem Throne Israels! 6 Werdet ihr euch aber von mir abwenden, ihr und eure Kinder, und meine Gebote und meine Satzungen, die ich euch vorgelegt habe, nicht beobachten, sondern hingehen und anderen Göttern dienen und sie anbeten, 7 so werde ich Israel ausrotten aus dem Lande, das ich ihnen gegeben habe, und das Haus, das ich meinem Namen geheiligt habe, von meinem Angesicht verwerfen, und Israel soll zum Sprichwort und zum Spott werden unter allen Völkern. 8 Und über dieses Haus, so hoch es gewesen ist, wird jeder, der da vorübergeht, sich entsetzen und spotten und sagen: Warum hat der HERR diesem Lande und diesem Hause also getan? 9 Alsdann wird man antworten: Weil sie den HERRN, ihren Gott, der ihre Väter aus Ägyptenland geführt hat, verlassen und sich an andere Götter gehalten und sie angebetet und ihnen gedient haben. Darum hat der HERR all dies Unglück über sie gebracht! 10 Als nun die zwanzig Jahre verflossen waren, in welchen Salomo die beiden Häuser, das Haus des HERRN und das Haus des Königs gebaut hatte, 11 wozu Hiram, der König von Tyrus, Salomo mit Zedern und Zypressenholz und Gold nach all seinem Begehr versorgt hatte, da gab der König Salomo dem Hiram zwanzig Städte im Lande Galiläa. 12 Und Hiram zog aus von Tyrus, die Städte zu besehen, die ihm Salomo gegeben hatte; aber sie gefielen ihm nicht. 13 Und er sprach: Was sind das für Städte, mein Bruder, die du mir gegeben hast? Und er hieß sie «Land Kabul» bis auf diesen Tag. 14 Denn Hiram hatte dem König hundertundzwanzig Talente Gold gesandt. 15 Und so verhielt es sich mit den Fronarbeitern, welche der König Salomo aushob, um das Haus des HERRN und sein Haus und den Millo und die Mauern Jerusalems und Hazor und Megiddo und Geser zu bauen. 16 Denn Pharao, der König von Ägypten, war heraufgekommen und hatte Geser eingenommen und mit Feuer verbrannt und die Kanaaniter, die in der Stadt wohnten, getötet und hatte sie seiner Tochter, der Gemahlin Salomos, zur Mitgift gegeben. 17 Also baute Salomo Geser und das untere Beth-Horon; 18 auch Bahalat und Tadmor in der Wüste, im Lande, und alle Vorratsstädte, 19 die Salomo hatte, und die Wagenstädte und die Reiterstädte und wozu Salomo Lust hatte zu bauen zu Jerusalem und im Libanon und im ganzen Land seiner Herrschaft. 20 Alles Volk, das von den Amoritern, Hetitern, Pheresitern, Hevitern und Jebusitern übriggeblieben war und nicht zu den Kindern Israel gehörte, 21 ihre Söhne, die im Lande nach ihnen übriggeblieben waren, welche die Kinder Israel nicht ausrotten konnten, die hob Salomo zum Frondienst aus bis auf diesen Tag. 22 Aber von den Kindern Israel machte er keine zu Leibeigenen, sondern sie waren Kriegsleute und seine Diener und seine Fürsten und seine Wagenkämpfer und Oberste über seine Wagen und über seine Reiter. 23 Die Zahl der Oberaufseher, die Salomo über das Werk gesetzt hatte, war 550; sie herrschten über das Volk, welches an dem Werk arbeitete. 24 Sobald die Tochter des Pharao heraufgezogen war von der Stadt Davids in ihr Haus, das er für sie gebaut hatte, da baute er auch den Millo. 25 Und Salomo opferte dreimal im Jahre Brandopfer und Dankopfer auf dem Altar, den er dem HERRN gebaut hatte, und ließ zugleich räuchern auf demjenigen, welcher vor dem HERRN stand. 26 Und als er das Haus vollendet hatte, baute der König Salomo Schiffe zu Ezjon-Geber, welches bei Elot liegt, am Ufer des Schilfmeers im Lande der Edomiter. 27 Und Hiram sandte seine Knechte, die sich auf die Schiffe verstanden und auf dem Meere erfahren waren, mit den Knechten Salomos auf die Fahrt; 28 und sie gelangten bis nach Ophir und holten dort vierhundertundzwanzig Talente Gold und brachten es dem König Salomo.

Ka Puta mai anō a Ihowā ki a Horomona

1 Ā, ka oti i a Horomona te whare o Ihowā, me te whare o te kīngi, me ngā mea katoa i hiahia ai a Horomona, i pai ai kia mahia; 2 , ko te rua o ngā putanga o Ihowā ki a Horomona, pērā me tōna putanga ki a ia ki Kipeono. 3 , ka mea a Ihowā ki a ia:

"Kua rongo ahau i tāu īnoi, i tāu karanga i karanga ai koe i tōku aroaro; kua oti i ahau te whakatapu tēnei whare kua hangā nei e koe, hei waihotanga iho tōku ingoa ā ake ake; ka tau anō ōku kanohi, me tōku ngākau, ki reira i ngā katoa.

4 ", ko koe, ki te rite tāu haere i tōku aroaro ki te haere a tōu pāpā, a Rāwiri, ā, ka tapatahi, ka tika te ngākau ka mahi koe i ngā mea katoa i whakahau ai ahau ki a koe, ka pupuri i āku tikanga, i āku whakaritenga; 5 kātahi ahau ka whakapūmau i te torōna o tōu kīngitanga ki a Īharaira ā ake ake; ka pērā me tāku i kōrero ai ki tōu pāpā, ki a Rāwiri, i ahau i , E kore e whakakorea he tangata māu te torōna o Īharaira.

6 "Otiia, ki te anga koutou ko ā koutou tama, ki te tahuri , ā, kāhore e whai i ahau, e pupuri i āku whakahau, i āku tikanga, i hoatu e ahau ki koutou aroaro, ā, ka haere, ka mahi ki ngā atua , ka koropiko ki a rātou, 7 kātahi ka hautopea atu e ahau a Īharaira i te mata o te whenua i hoatu e ahau ki a rātou; ā, ko tēnei whare i whakatapua nei e ahau tōku ingoa, ka ākiritia atu e ahau i tōku aroaro, ā, ka waiho a Īharaira hei whakatauki, hei taunutanga i roto i ngā iwi katoa. 8 , ahakoa te tiketike o te whare nei, ka mīharo ia ngā tāngata katoa e haere ana konei, ka whakahī, ka mea, te aha tēnei mahi a Ihowā ki tēnei whenua, ki tēnei whare?9 , ka whakahoki rātou, rātou i whakarere i a Ihowā, i rātou Atua, i whakaputa mai nei i ō rātou mātua i te whenua o Īhipa, ā, ka tango ki ngā atua , ka koropiko ki a rātou, ka mahi ki a rātou; reira, i hōmai ai e Ihowā tēnei kino katoa ki runga ki a rātou."

10 , i te mutunga o ngā tau e rua tekau, i te mea ka oti te hanga e Horomona ngā whare e rua, te whare o Ihowā, me te whare o te kīngi; 11 , i hōmai e Hīrama kīngi o Tāira he rākau hīta ki a Horomona, he rākau kauri, he kōura, ko āna katoa i pai ai; , hoatu ana e Kīngi Horomona ki a Hīrama e rua tekau ngā i te whenua o Karirī.

12 Ā, ka haere ake a Hīrama i Tāira kia kite i ngā i hoatu nei e Horomona ki a ia, kīhai i rite ki tāna titiro. 13 Ka mea ia, "He aha ēnei i hōmai nei e koe ki ahau, e tōku tuakana?" , huaina iho e ia ko te whenua o Kapuru, koia tēnei ināianei. 14 , tukua atu ana e Hīrama ki te kīngi kotahi rau e rua tekau ngā taranata kōura.

Ētahi atu Tutukitanga a Horomona

15 , ko te pūtake tēnei o te whakataka i whakatakā ai e Horomona; hei hanga i te whare o Ihowā, i tōna ake whare, i Miro, i te taiepa o Hiruhārama, i Hatoro, i Mekiro, i Kētere. 16 (I haere mai hoki a Parao kīngi o Īhipa, ā, horo ana a Kētere i a ia, tahuna ana e ia ki te ahi, patua iho hoki ngā Kanaani e noho ana i te , ā, hōmai ana hei kaipākūhā ki tāna tamāhine, ki te wahine a Horomona. 17 , hangā ana e Horomona), a Kētere me Petehorono ki raro, 18 me Paarata, me Taramoro i te koraha, i taua whenua, 19 me ngā taonga katoa o Horomona, me ngā ngā hāriata, me ngā ngā kaieke hōiho, me Horomona i hiahia ai kia hangā ki Hiruhārama, ki Repanōna, ki te whenua katoa hoki o tōna kīngitanga.

20 Ko ngā mōrehu katoa o ngā Amori, o ngā Hiti, o ngā Perihi, o ngā Hiwi, o ngā Iepuhi ehara nei i ngā tama a Īharaira 21 ko ā rātou tamariki i mahue i muri i a rātou i te whenua, kīhai nei i taea e ngā tama a Īharaira te huna rawa , whakatakohatia ana rātou e Horomona, he mahi te takoha, ā tae noa ki tēnei . 22 Ko ngā tama ia a Īharaira, kīhai i meinga e Horomona hei kaimahi; ko rātou hoki hei tāngata whawhai, hei tāngata māna, hei rangatira māna, hei kaiwhakahauhau māna, hei rangatira anō ana hāriata, āna kaieke hōiho.

23 Ko ngā rangatira ēnei o ngā kaitohutohu, o ngā rangatira o te mahi a Horomona, e rima rau e rima tekau, he rangatira, ngā kaimahi i te mahi.

24 , kua riro atu te tamāhine a Parao i te o Rāwiri ki runga, ki te whare i hangā e ia mōna; kātahi a Miro ka hangā e ia.

25 , i te tau kotahi, e toru ngā tāpaenga a Horomona i ngā tahunga tinana, i ngā whakahere te pai ki runga ki te āta i hangā e ia Ihowā, i tahuna anō e ia te whakakakara ki tērā i te aroaro o Ihowā. Heoi, kua oti te whare i a ia.

Te Mahi Hoko a Horomona

26 , he maha ngā kaipuke i hangā e Kīngi Horomona ki Ehiono Kēpere, ki tērā i Eroto i te taha o te Moana Whero, i te whenua o Ēroma. 27 Ā, tonoa ana e Hīrama āna tāngata ki runga ki ngā kaipuke, he kaimahi kaipuke, he mōhio ki te moana, hei hoa ngā tāngata a Horomona. 28 , ka rere rātou ki Ōpira, ā, utaina ana he kōura i reira, e whā rau e rua tekau taranata, ā, kawea ana ki a Kīngi Horomona.

Veja também

Bíblia Online Bíblia Online

Bíblia Online • Versão: 2026-07-05_19-25-13-