1 Und als Jethro, der Priester in Midian, Moses Schwiegervater, alles hörte, was Gott Mose und seinem Volk Israel getan, wie der HERR Israel aus Ägypten geführt hatte, 2 nahm Jethro, Moses Schwiegervater, die Zippora, das Weib Moses, die er zurückgesandt hatte, 3 und ihre zwei Söhne (der eine hieß Gersom; denn er sprach: Ich bin ein Fremdling in einem fremden Lande geworden; 4 und der andere Elieser; denn der Gott meines Vaters ist meine Hilfe gewesen und hat mich von dem Schwert des Pharao errettet) 5 und Jethro, Moses Schwiegervater, und seine Söhne und sein Weib kamen zu Mose in die Wüste, als er sich an dem Berge Gottes gelagert hatte. 6 Und er ließ Mose sagen: Ich, Jethro, dein Schwiegervater, bin zu dir gekommen und dein Weib und ihre beiden Söhne mit ihr. 7 Da ging Mose hinaus, seinem Schwiegervater entgegen, und bückte sich vor ihm und küßte ihn. Und als sie einander gegrüßt hatten, gingen sie in die Hütte. 8 Da erzählte Mose seinem Schwiegervater alles, was der HERR dem Pharao und den Ägyptern um Israels willen getan hatte, und alle Mühsal, die ihnen auf dem Wege begegnet war, und wie der HERR sie errettet hatte. 9 Jethro aber freute sich über alles Gute, das der HERR an Israel getan, und daß er sie von der Ägypter Hand errettet hatte. 10 Und Jethro sprach: Gelobt sei der HERR, der euch von der Hand der Ägypter und von der Hand des Pharao errettet hat, ja, der sein Volk von der Hand der Ägypter errettet hat! 11 Nun weiß ich, daß der HERR größer ist als alle Götter; denn eben mit dem, womit sie Hochmut getrieben, ist er über sie gekommen! 12 Und Jethro, Moses Schwiegervater, nahm Brandopfer und Schlachtopfer, Gott zu opfern. Da kamen Aaron und alle Ältesten von Israel, um mit Moses Schwiegervater vor Gott das Brot zu essen. 13 Am andern Morgen setzte sich Mose, das Volk zu richten; und das Volk stand um Mose her bis an den Abend. 14 Als aber Moses Schwiegervater alles sah, was er mit dem Volke tat, sprach er: Was machst du dir da für Umstände mit dem Volk? Warum sitzest du allein, und alles Volk steht um dich her vom Morgen bis zum Abend? 15 Mose antwortete seinem Schwiegervater: Das Volk kommt zu mir, Gott um Rat zu fragen. 16 Denn wenn sie eine Sache haben, kommen sie zu mir, daß ich entscheide, wer von beiden recht hat, und damit ich ihnen Gottes Ordnung und seine Gesetze kundtue. 17 Aber Moses Schwiegervater sprach zu ihm: Es ist nicht gut, was du tust! 18 Du wirst müde und kraftlos, zugleich du und das Volk, das bei dir ist; denn das Geschäft ist dir zu schwer, du kannst es allein nicht ausrichten. 19 So höre auf meine Stimme; ich will dir raten, und Gott wird mit dir sein. Tritt du für das Volk vor Gott 20 und erkläre ihnen die Ordnungen und Gesetze, daß du ihnen den Weg kundtuest, darauf sie zu wandeln haben, und die Werke, die sie tun sollen. 21 Sieh dich aber unter allem Volk nach wackern Männern um, die gottesfürchtig, wahrhaftig und dem Geize feind sind; die setze über sie zu Obern über tausend, über hundert, über fünfzig und über zehn, 22 daß sie das Volk allezeit richten; alle wichtigen Sachen aber sollen sie vor dich bringen, und alle geringen Sachen sollen sie selbst richten; so wird es dir leichter werden, wenn sie die Bürde mit dir tragen. 23 Wirst du das tun, und gebietet es dir Gott, so magst du bestehen; und dann kann auch all dieses Volk in Frieden an seinen Ort kommen. 24 Mose folgte der Stimme seines Schwiegervaters und tat alles, was er sagte. 25 Denn er erwählte wackere Männer aus ganz Israel und machte sie zu Häuptern über das Volk, zu Obern über tausend, über hundert, über fünfzig und über zehn, 26 damit sie das Volk allezeit richteten; schwere Sachen sollten sie vor Mose bringen, die kleinen Sachen aber selber richten. 27 Darauf ließ Mose seinen Schwiegervater ziehen, und er kehrte in sein Land zurück.
1 Ā, ka rongo a Ietoro, te tohunga o Miriana, te hungawai o Mohi, ki ngā mea katoa i meatia e te Atua ki a Mohi, ki a Īharaira hoki, ki tāna iwi; ki a Ihowā anō hoki kua whakaputa mai i a Īharaira i Īhipa.
2 Kātahi a Ietoro, hungawai o Mohi, ka tango i a Hipora, wahine a Mohi, i muri nei i tāna tononga i a ia kia hoki, 3 me āna tamariki tokorua, ko te ingoa o tētahi ko Kerehoma, i mea hoki ia, "He manene ahau i te whenua kē," 4 ko te ingoa hoki o tētahi ko Eriētere; "Mōku hoki i āwhinatia mai e te Atua o tōku pāpā, nāna hoki ahau i whakaora i te hoari a Parao."
5 Nā, ka haere mai a Ietoro, te hungawai o Mohi, rātou ko āna tamariki, ko tāna wahine, ki a Mohi, ki te koraha i noho ai ia, ki te maunga o te Atua. 6 Ā, ka mea ki a Mohi, "Ko ahau, ko Ietoro, ko tōu hungawai, kua tae mai ki a koe, me tāu wahine, rātou ko āna tama tokorua."
7 Nā, ka haere a Mohi ki te whakatau i tōna hungawai, ā, ka tuohu, ka kihi hoki i a ia; ā, ka ui rāua ki a rāua ki te pai i tētahi, i tētahi; ā, haere ana rāua ki te tēneti. 8 Nā, ka kōrerotia e Mohi ki tōna hungawai ngā mea katoa i meatia e Ihowā ki a Parao rātou ko ngā Īhipiana, mō Īharaira, me ngā mate katoa hoki i pono ki a rātou i te ara, me rātou hoki kua whakaorangia nei e Ihowā.
9 Nā, ka hari a Ietoro mō ngā mea pai katoa i meatia e Ihowā ki a Īharaira, mō rātou hoki i whakaorangia e ia i te ringa o ngā Īhipiana, 10 ā, ka mea a Ietoro, "Kia whakapaingia a Ihowā nāna nei koutou i whakaora i te ringa o ngā Īhipiana, i te ringa hoki o Parao; nāna hoki te iwi nei i whakaora i raro i te ringa o ngā Īhipiana. 11 Kātahi ahau ka mōhio he nui ake a Ihowā i ngā atua katoa; āe rā, i te mea hoki ka whakapehapeha rātou, hira ake ana anō ia i a rātou." 12 Nā, ka tangohia e Ietoro, e te hungawai o Mohi tētahi tahunga tinana me ētahi patunga tapu mā te Atua; ā, haere mai ana a Ārona, me ngā kaumātua katoa o Īharaira, ki te hungawai o Mohi, ki te kai taro ki te aroaro o te Atua.
13 Ā, i te aonga ake o te rā ka noho a Mohi ki te whakawā i te iwi; ā, ka tū te iwi i te taha o Mohi nō te ata ā ahiahi noa. 14 Ā, nō te kitenga o te hungawai o Mohi i ngā mea katoa i mea ai ia ki te iwi, ka mea ia, "He aha tēnei mea e mea nei koe ki te iwi? He aha koe i noho ai ko koe anake, i tū ai hoki te iwi katoa i tōu taha nō te ata ā tae noa ki te ahiahi?"
15 Ā, ka mea a Mohi ki tōna hungawai, "E haere mai ana hoki te iwi ki ahau, ki te rapu tikanga i te Atua. 16 Ka ai he mea ki a rātou, nā, ka haere mai ki ahau; ā, māku e whakarite te whakawā a tētahi ki tētahi; e whakaatu hoki ngā tikanga a te Atua me āna ture."
17 Nā, ka mea te hungawai o Mohi ki a ia, "Ehara tēnei i te pai e mea nei koe. 18 Ka honia noatia iho koe, koutou tahi ko tēnei iwi i a koe nei; he pēhi rawa hoki tēnei mea i a koe; e kore e taea e koe anake. 19 Nā, whakarongo mai ki tōku reo, māku koe e tohutohu; hei a koe te Atua, hei te aroaro o te Atua koe mō te iwi, ā, māu e kawe ngā kōrero ki te Atua. 20 Māu anō rātou e whakaako ki ngā tikanga, ki ngā ture, e whakaatu hoki ki a rātou te huarahi e haere ai rātou, me ngā mahi e mahi ai rātou. 21 Māu anō hoki e titiro i roto i te iwi katoa ētahi tāngata māia, e wehi ana i te Atua; hei te hunga pono, e kino ana ki te apo; ka waiho ai hei rangatira mō rātou, hei rangatira mō ngā mano, hei rangatira mō ngā rau, hei rangatira mō ngā rima tekau, hei rangatira mō ngā tekau. 22 Ā, mā rātou te iwi e whakawā i ngā wā katoa; ā, ko ngā mea nunui katoa, me kawe mai ki a koe; ko ngā mea nohinohi katoa ia, mā rātou e whakarite; pēnei ka māmā koe, ā, mā koutou tahi te pīkaunga. 23 Ki te mea koe i tēnei mea, ā, ka kī mai te Atua ki a koe, kātahi koe ka matatū ake, ā, ka haere mārie tēnei iwi katoa ki ō rātou kāinga."
24 Ā, rongo tonu a Mohi ki te kupu a tōna hungawai, ā, meatia katoatia iho e ia ngā mea i kōrero ai ia. 25 Ā, whiriwhiria ana e Mohi ētahi tāngata māia i roto i a Īharaira katoa, ā, waiho iho rātou e ia hei upoko mō te iwi, hei rangatira mō ngā mano, hei rangatira mō ngā rau, hei rangatira mō ngā rima tekau, hei rangatira hoki mō ngā tekau. 26 Ā, nā rātou te iwi i whakawā i ngā wā katoa; ko te mea pakeke i kawea e rātou ki a Mohi; ko ngā mea nohinohi katoa ia nā rātou anō i whakarite.
27 Nā, ka tukua atu e Mohi tōna hungawai; ā, haere ana ia ki tōna whenua.