1 2 Sam 12:26f, 1 Krön 20:1. Nästa år, vid tiden då kungar drar ut i fält11:1tiden då kungar drar ut i fältUngefär mars till maj, efter vinterregnen men före skörden., sände David i väg Joab och med honom sina tjänare och hela Israel. De förgjorde ammoniterna och belägrade Rabba11:1RabbaNuvarande Amman, ca 6 mil öster om Jerusalem.. Men David stannade kvar i Jerusalem.
2 Då hände det en kväll, när David hade stigit upp från sin bädd och gick omkring på taket11:2på taketDet platta taket var en behaglig uteplats (jfr 1 Sam 9:25, Apg 10:9). Palatset låg högst på sluttningen, med utsikt över de flesta husen i staden. till det kungliga palatset, att han från taket fick se en kvinna som badade11:2badadeKanske för rening sju dagar efter menstruation (11:4, 3 Mos 15:19f). Detta är en fertil tid i månaden (vers 5).. Kvinnan var mycket vacker. 3 David sände bud och hörde sig för om kvinnan. "Det är Bat-Seba,11:3Bat-SebaBetyder "edsdotter". Hennes far Eliam var en av Davids trettio hjältar, tillsammans med hetiten Uria (23:34, 39), och troligen son till Davids rådgivare Ahitofel (15:12). dotter till Eliam och hustru till hetiten Uria",11:3 hetiten UriaBetyder "Herren är mitt ljus". Hetiterna var ett krigarfolk från nuvarande Turkiet. Många hetiter hade bott i Kanaans land sedan Abrahams tid (1 Mos 23, se även 1 Sam 26:6). sade man. 4 3 Mos 15:19. David sände då några män för att hämta henne. Hon kom till honom, och han låg med henne när hon hade renat sig från sin orenhet. Sedan återvände hon hem.
5 Men kvinnan hade blivit havande, och hon skickade bud till David och lät säga: "Jag är havande". 6 Då sände David bud till Joab: "Skicka hetiten Uria till mig." Joab skickade då Uria till David. 7 När Uria kom till honom, frågade David om det var väl med Joab och med folket och hur kriget gick. 8 Därefter sade David till Uria: "Gå ner till ditt hus och tvätta dina fötter." Uria lämnade då kungens palats, och kungen sände en gåva till honom.
9 Men Uria lade sig vid ingången till kungens palats bland hans herres alla andra tjänare och gick inte ner till sitt eget hus. 10 Man berättade det för David och sade: "Uria har inte gått ner till sitt hus." Då sade David till Uria: "Du kommer ju från en resa. Varför gick du inte ner till ditt hus?" 11 1 Sam 4:3f. Uria svarade David: "Arken och Israel och Juda bor i lägerhyddor, och min herre Joab och min herres tjänare har slagit läger ute på marken. Skulle jag då gå in i mitt hus för att äta och dricka och ligga med min hustru11:11ligga med min hustruAvhållsamhet var sed för den som var ute i ett heligt ärende (2 Mos 19:14-15, 1 Sam 21:4-5, 1 Kor 7:5).? Så sant du lever och så sant din själ lever: Det kan jag inte göra." 12 Då sade David till Uria: "Stanna här i dag också, i morgon ska jag sända ut dig." Uria stannade då i Jerusalem den dagen och dagen därpå. 13 David bjöd in honom till sig och lät honom äta och dricka hos honom så att han blev berusad. Men på kvällen gick Uria ut och lade sig på sin bädd bland sin herres tjänare. Han gick inte ner till sitt hus.
14 Nästa morgon skrev David ett brev till Joab och sände det med Uria. 15 I brevet skrev han: "Ställ Uria längst fram där striden är som hårdast. Dra er sedan tillbaka från honom så att han blir slagen och dödad." 16 Under belägringen av staden skickade Joab Uria till platsen där han visste att de tappraste männen var. 17 Stadens män gjorde ett utfall och gick i strid med Joab, och en del av folket, av Davids tjänare, föll. Även hetiten Uria stupade.
18 Då sände Joab bud och lät berätta för David allt som hade hänt under striden. 19 Han befallde budbäraren att säga: "När du har talat om för kungen allt som hänt under striden, 20 blir kungen kanske upprörd och säger till dig: Varför gick ni så nära staden under striden? Visste ni inte att de skulle skjuta uppifrån muren? 21 Dom 9:53. Vem var det som dödade Abimelek, Jerubbeshets11:21JerubbeshetDvs Gideon (Dom 6:32). Avgudanamnet Baal i Gideons tillnamn Jerub-Baal ersattes med hebr. bóshet, "skam". Se Dom 9:53 för kvarnstenen. son? Var det inte en kvinna som kastade ner en kvarnsten på honom från muren så att han dödades där i Tebes? Varför gick ni så nära muren? Då ska du säga: Din tjänare hetiten Uria är också död."
22 Budbäraren gav sig i väg. När han kom fram berättade han för David allt som Joab hade sänt honom att säga. 23 Budbäraren sade till David: "Männen överväldigade oss. De gjorde ett utfall mot oss på fältet, men vi slog tillbaka dem till stadsporten. 24 Då sköt skyttarna uppifrån muren på dina tjänare så att en del av kungens tjänare dog. Din tjänare hetiten Uria är också död." 25 Då sade David till budbäraren: "Så ska du säga till Joab: Låt det inte plåga dig, för svärdet slukar både den ene och den andre. Fullfölj med kraft belägringen av staden och förstör den. Och uppmuntra honom."
26 När Urias hustru hörde att hennes man Uria var död, höll hon dödsklagan efter honom. 27 När sorgetiden11:27sorgetidenNormalt sju dagar (1 Mos 50:10), ibland trettio (4 Mos 20:29). var över sände David bud och lät hämta henne till sitt hus. Hon blev hans hustru och födde honom en son. Men det som David hade gjort var ont i Herrens ögon.
1 And it came to pass, after the year was expired, at the time when kings go forth to battle, that David sent Joab, and his servants with him, and all Israel; and they destroyed the children of Ammon, and besieged Rabbah. But David tarried still at Jerusalem.11.1 after…: Heb. at the return of the year, or, in the spring
2 And it came to pass in an eveningtide, that David arose from off his bed, and walked upon the roof of the king’s house: and from the roof he saw a woman washing herself; and the woman was very beautiful to look upon. 3 And David sent and enquired after the woman. And one said, Is not this Bath-sheba, the daughter of Eliam, the wife of Uriah the Hittite?11.3 Bath-sheba: or, Bath-shuah11.3 Eliam: or Ammiel 4 And David sent messengers, and took her; and she came in unto him, and he lay with her; for she was purified from her uncleanness: and she returned unto her house.11.4 for she…: or, and when she had purified herself, etc, she returned 5 And the woman conceived, and sent and told David, and said, I am with child.
6 And David sent to Joab, saying, Send me Uriah the Hittite. And Joab sent Uriah to David. 7 And when Uriah was come unto him, David demanded of him how Joab did, and how the people did, and how the war prospered.11.7 how Joab…: Heb. of the peace of, etc 8 And David said to Uriah, Go down to thy house, and wash thy feet. And Uriah departed out of the king’s house, and there followed him a mess of meat from the king.11.8 followed…: Heb. went out after him 9 But Uriah slept at the door of the king’s house with all the servants of his lord, and went not down to his house. 10 And when they had told David, saying, Uriah went not down unto his house, David said unto Uriah, Camest thou not from thy journey? why then didst thou not go down unto thine house? 11 And Uriah said unto David, The ark, and Israel, and Judah, abide in tents; and my lord Joab, and the servants of my lord, are encamped in the open fields; shall I then go into mine house, to eat and to drink, and to lie with my wife? as thou livest, and as thy soul liveth, I will not do this thing. 12 And David said to Uriah, Tarry here to day also, and to morrow I will let thee depart. So Uriah abode in Jerusalem that day, and the morrow. 13 And when David had called him, he did eat and drink before him; and he made him drunk: and at even he went out to lie on his bed with the servants of his lord, but went not down to his house.
14 And it came to pass in the morning, that David wrote a letter to Joab, and sent it by the hand of Uriah. 15 And he wrote in the letter, saying, Set ye Uriah in the forefront of the hottest battle, and retire ye from him, that he may be smitten, and die.11.15 hottest: Heb. strong11.15 from him: Heb. from after him 16 And it came to pass, when Joab observed the city, that he assigned Uriah unto a place where he knew that valiant men were. 17 And the men of the city went out, and fought with Joab: and there fell some of the people of the servants of David; and Uriah the Hittite died also.
18 Then Joab sent and told David all the things concerning the war; 19 And charged the messenger, saying, When thou hast made an end of telling the matters of the war unto the king, 20 And if so be that the king’s wrath arise, and he say unto thee, Wherefore approached ye so nigh unto the city when ye did fight? knew ye not that they would shoot from the wall? 21 Who smote Abimelech the son of Jerubbesheth? did not a woman cast a piece of a millstone upon him from the wall, that he died in Thebez? why went ye nigh the wall? then say thou, Thy servant Uriah the Hittite is dead also.11.21 Jerubbesheth: also called, Jerubbaal
22 So the messenger went, and came and shewed David all that Joab had sent him for. 23 And the messenger said unto David, Surely the men prevailed against us, and came out unto us into the field, and we were upon them even unto the entering of the gate. 24 And the shooters shot from off the wall upon thy servants; and some of the king’s servants be dead, and thy servant Uriah the Hittite is dead also. 25 Then David said unto the messenger, Thus shalt thou say unto Joab, Let not this thing displease thee, for the sword devoureth one as well as another: make thy battle more strong against the city, and overthrow it: and encourage thou him.11.25 displease…: Heb. be evil in thine eyes11.25 one…: Heb. so and such
26 And when the wife of Uriah heard that Uriah her husband was dead, she mourned for her husband. 27 And when the mourning was past, David sent and fetched her to his house, and she became his wife, and bare him a son. But the thing that David had done displeased the LORD.11.27 displeased: Heb. was evil in the eyes of
Domínio Público. Esta tradução bíblica de domínio público é trazida a você por cortesia de eBible.org.