1 *Apg 18:21, 24f. Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesos efter att ha rest genom inlandet. Där träffade han några lärjungar, 2 *Joh 7:39, Apg 10:44f. och han frågade dem: "Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?" De svarade honom: "Nej, vi har inte ens hört att det finns en helig Ande." 3 *Apg 18:25. Han frågade: "Vilket dop blev ni då döpta med?" De svarade: "Med Johannes dop." 4 *Matt 3:11, Mark 1:4, Apg 1:5. Paulus sade: "Johannes döpte med omvändelsens dop och sade åt folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga Jesus." 5 När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn, 6 *Apg 2:4, 8:17. och när Paulus lade händerna på dem kom den helige Ande över dem och de talade i tungor och profeterade. 7 Tillsammans var det omkring ett dussin män.

8 *Apg 17:7. Sedan gick han till synagogan och förkunnade frimodigt under tre månaders tid. Han samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike. 9 *2 Kor 6:17. Men några förhärdade sig och ville inte tro utan talade illa om Vägen inför hela församlingen. Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig och höll sedan samtal varje dag i Tyrannus hörsal. 10 Detta pågick under två års tid*19:10under två års tidUnder denna tid i Efesos, före mitten av 50-talet e Kr, skrev Paulus Första Korintierbrevet och gjorde kanske ett kortare besök i Korint (jfr 2 Kor 12:14 med not). så att alla som bodde i Asien, judar och greker, fick höra Herrens ord.

11 *Apg 5:12, 14:3. Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer. 12 *Apg 5:15. Man tog till och med dukar och plagg som rört vid hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.

13 *Matt 8:22, Luk 9:49f. Några kringvandrande judiska andeutdrivare försökte sig också på att uttala Herren Jesu namn över dem som hade onda andar. De sade: "Jag besvär er vid den Jesus som Paulus predikar!" 14 Det var sju söner till en viss Skevas, en judisk överstepräst*19:14Skevas, en judisk översteprästIngen sådan överstepräst är känd. Troligen används ordet här i en vidare bemärkelse, kanske om en lokal ledande präst eller en av ledarna för templets tjugofyra prästavdelningar (Luk 1:5)., som gjorde så. 15 *Mark 1:34. Men den onda anden svarade dem: "Jesus känner jag, och Paulus vet jag vem det är. Men vilka är ni?" 16 Och mannen med den onda anden kastade sig över dem, övermannade dem alla*19:16allaAnnan översättning: "båda". och misshandlade dem så svårt att de flydde ur huset, nakna och blodiga.

17 *Apg 2:43. Detta blev känt för alla i Efesos, både judar och greker. Alla greps av fruktan och Herren Jesu namn blev prisat. 18 Många av dem som hade blivit troende kom nu och bekände öppet vad de tidigare hade gjort. 19 Åtskilliga av dem som hade utövat magi*19:19magiEfesos var känt för sina efésia grámmata, magiska ramsor som bars som amuletter. samlade ihop sina böcker och brände dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till femtiotusen silverdrakmer*19:19silverdrakmervar värda ungefär lika mycket som denaren, alltså en enkel arbetares dagslön (Matt 20:2). Böckernas värde motsvarade alltså ca 150 årslöner för enkelt folk.. 20 *Jes 55:11, Apg 6:7, 12:24. Så fick ordet framgång genom Herrens kraft och visade sin styrka.

21 *Luk 9:51, Apg 20:1, Rom 1:13. När detta var över bestämde sig Paulus i anden*19:21andenAnnan översättning: "Anden". för att resa genom Makedonien och Achaia och sedan till Jerusalem. Han sade: "När jag har varit där måste jag också besöka Rom." 22 *1 Kor 4:17. Han sände två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus*19:22Erastushade varit stadskassör i Korint (Rom 16:23). Hans namn har hittats på en samtida inskription som berättar att han stenlade en gata i Korint på egen bekostnad., till Makedonien och stannade själv kvar en tid i Asien.

23 *2 Kor 1:8f. Vid den tiden bröt det ut ett stort upplopp med anledning av Vägen. 24 En silversmed som hette Demetrius tillverkade Artemistempel*19:24ArtemistempelDessa miniatyrtempel bars som amuletter mot olyckor. Det stora Artemistemplet i Efesos räknades bland antikens sju underverk. Efesiernas Artemis var en fruktbarhetsgudinna från Orienten och inte identisk med den grekiska jaktgudinnan med samma namn. i silver vilket gav hantverkarna stora inkomster. 25 Nu samlade han dem och även andra som hade liknande arbeten och sade: "Herrar, ni vet att vi har vår rikedom från den här verksamheten. 26 *Ps 115:4f, Jer 10:3, Apg 17:29. Men ni både ser och hör hur den där Paulus har fått med sig en mängd människor, inte bara i Efesos utan i nästan hela Asien, med sitt tal om att gudar gjorda av människohand inte skulle vara några gudar. 27 Det är risk att inte bara vårt hantverk får dåligt rykte, utan också att den stora gudinnan Artemis tempel tappar sitt anseende, och att hon som dyrkas av hela Asien och hela världen förlorar sin storhet."

28 När de hörde detta fylldes de av vrede och skrek: "Stor är efesiernas Artemis!" 29 *Apg 20:4, 27:2. Hela staden kom i uppror, och folket rusade alla på en gång till teatern*19:29teaternAmfiteatern i Efesos, en av de största i den antika världen med ca 25 000 platser, finns bevarad än idag.. De släpade med sig Gaius och Aristarchus, två makedonier som var Paulus följeslagare. 30 Paulus ville gå in till folket men hindrades av lärjungarna. 31 Några rådsherrar*19:31rådsherrarOrdagrant "asiarker", medlemmar i provinsen Asiens rådsförsamling. som var hans vänner skickade också bud till honom och bad att han inte skulle ge sig in på teatern. 32 Där skrek några ett, andra något annat. Folkmassan var i uppror, och de flesta visste inte ens varför de hade samlats.

33 Några ur hopen förklarade för Alexander*19:33AlexanderLängre fram uteslöt församlingen i Efesos en kopparsmed vid namn Alexander för irrlära (1 Tim 1:20, 2 Tim 4:14). Det är oklart om detta rör sig om samme man. vad saken gällde, och judarna skickade fram honom. Han gav tecken med handen och ville hålla ett försvarstal inför folket. 34 Men när de märkte att han var jude, ropade de alla i kör i ett par timmar: "Stor är efesiernas Artemis!"

35 Men stadssekreteraren lugnade folket och sade: "Efesier! Finns det någon enda människa som inte vet att efesiernas stad är vårdare av den stora Artemis tempel och hennes bild som fallit från himlen*19:35hennes bild som fallit från himlenEn legend som vuxit kring templets avgudastaty, som enligt vissa utläggare kan ha skulpterats från en meteorit.? 36 Ingen kan förneka det, och därför bör ni hålla er lugna och inte göra något förhastat. 37 Ni har dragit hit de här männen som varken har plundrat vårt tempel eller hädat vår gudinna. 38 Om nu Demetrius och hans hantverkare vill väcka åtal mot någon, så finns det domstolar och ståthållare. Där kan de anklaga varandra. 39 Och är det något mer ni vill ta upp, så ska det avgöras i den lagliga folkförsamlingen. 40 Efter det som hänt här i dag riskerar vi att anklagas för uppror*19:40anklagade för upprorDe romerska myndigheterna var på sin vakt mot allt som liknade upprorsförsök i rikets städer och straffade sådant strängt.. Vi kan ju inte ge något skäl om vi ska stå till svars för det här kaotiska mötet." Med dessa ord upplöste han folksamlingen.

1 And it came to pass, that, while Apollos was at Corinth, Paul having passed through the upper coasts came to Ephesus: and finding certain disciples, 2 He said unto them, Have ye received the Holy Ghost since ye believed? And they said unto him, We have not so much as heard whether there be any Holy Ghost. 3 And he said unto them, Unto what then were ye baptized? And they said, Unto John’s baptism. 4 Then said Paul, John verily baptized with the baptism of repentance, saying unto the people, that they should believe on him which should come after him, that is, on Christ Jesus. 5 When they heard this, they were baptized in the name of the Lord Jesus. 6 And when Paul had laid his hands upon them, the Holy Ghost came on them; and they spake with tongues, and prophesied. 7 And all the men were about twelve. 8 And he went into the synagogue, and spake boldly for the space of three months, disputing and persuading the things concerning the kingdom of God. 9 But when divers were hardened, and believed not, but spake evil of that way before the multitude, he departed from them, and separated the disciples, disputing daily in the school of one Tyrannus. 10 And this continued by the space of two years; so that all they which dwelt in Asia heard the word of the Lord Jesus, both Jews and Greeks. 11 And God wrought special miracles by the hands of Paul: 12 So that from his body were brought unto the sick handkerchiefs or aprons, and the diseases departed from them, and the evil spirits went out of them.

13 Then certain of the vagabond Jews, exorcists, took upon them to call over them which had evil spirits the name of the Lord Jesus, saying, We adjure you by Jesus whom Paul preacheth. 14 And there were seven sons of one Sceva, a Jew, and chief of the priests, which did so. 15 And the evil spirit answered and said, Jesus I know, and Paul I know; but who are ye? 16 And the man in whom the evil spirit was leaped on them, and overcame them, and prevailed against them, so that they fled out of that house naked and wounded. 17 And this was known to all the Jews and Greeks also dwelling at Ephesus; and fear fell on them all, and the name of the Lord Jesus was magnified. 18 And many that believed came, and confessed, and shewed their deeds. 19 Many of them also which used curious arts brought their books together, and burned them before all men: and they counted the price of them, and found it fifty thousand pieces of silver. 20 So mightily grew the word of God and prevailed.

21 After these things were ended, Paul purposed in the spirit, when he had passed through Macedonia and Achaia, to go to Jerusalem, saying, After I have been there, I must also see Rome. 22 So he sent into Macedonia two of them that ministered unto him, Timotheus and Erastus; but he himself stayed in Asia for a season. 23 And the same time there arose no small stir about that way. 24 For a certain man named Demetrius, a silversmith, which made silver shrines for Diana, brought no small gain unto the craftsmen; 25 Whom he called together with the workmen of like occupation, and said, Sirs, ye know that by this craft we have our wealth. 26 Moreover ye see and hear, that not alone at Ephesus, but almost throughout all Asia, this Paul hath persuaded and turned away much people, saying that they be no gods, which are made with hands: 27 So that not only this our craft is in danger to be set at nought; but also that the temple of the great goddess Diana should be despised, and her magnificence should be destroyed, whom all Asia and the world worshippeth. 28 And when they heard these sayings, they were full of wrath, and cried out, saying, Great is Diana of the Ephesians. 29 And the whole city was filled with confusion: and having caught Gaius and Aristarchus, men of Macedonia, Paul’s companions in travel, they rushed with one accord into the theatre. 30 And when Paul would have entered in unto the people, the disciples suffered him not. 31 And certain of the chief of Asia, which were his friends, sent unto him, desiring him that he would not adventure himself into the theatre. 32 Some therefore cried one thing, and some another: for the assembly was confused; and the more part knew not wherefore they were come together. 33 And they drew Alexander out of the multitude, the Jews putting him forward. And Alexander beckoned with the hand, and would have made his defence unto the people. 34 But when they knew that he was a Jew, all with one voice about the space of two hours cried out, Great is Diana of the Ephesians. 35 And when the townclerk had appeased the people, he said, Ye men of Ephesus, what man is there that knoweth not how that the city of the Ephesians is a worshipper of the great goddess Diana, and of the image which fell down from Jupiter? 36 Seeing then that these things cannot be spoken against, ye ought to be quiet, and to do nothing rashly. 37 For ye have brought hither these men, which are neither robbers of churches, nor yet blasphemers of your goddess. 38 Wherefore if Demetrius, and the craftsmen which are with him, have a matter against any man, the law is open, and there are deputies: let them implead one another. 39 But if ye enquire any thing concerning other matters, it shall be determined in a lawful assembly. 40 For we are in danger to be called in question for this day’s uproar, there being no cause whereby we may give an account of this concourse. 41 And when he had thus spoken, he dismissed the assembly.