1 När du drar ut i krig mot dina fiender och får se hästar och vagnar*20:1hästar och vagnarFruktade krigsredskap (se 2 Mos 14:7f, Jos 11:4f, Dom 4:3, Ps 20:8). och ett folk större än du, ska du inte bli rädd för dem, för Herren din Gud som förde dig upp ur Egyptens land är med dig. 2 När ni står beredda att gå till strid, ska prästen träda fram och tala till folket. 3 Han ska säga till dem: "Hör, Israel! Ni står i dag beredda att gå till strid mot era fiender. Låt inte era hjärtan vara modlösa. Var inte rädda, bäva inte och bli inte förskräckta för dem, 4 för Herren er Gud går själv med er för att strida för er mot era fiender och ge er seger."

5 Och förmännen ska säga till folket: "Om någon har byggt sig ett nytt hus men ännu inte invigt det, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och inviger det om han själv faller i striden. 6 Om någon har planterat en vingård men ännu inte fått skörda dess frukt, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och skördar dess frukt om han själv faller i striden. 7 *5 Mos 24:5. Om någon har trolovat sig med en kvinna men ännu inte tagit henne till sig, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan tar henne om han själv faller i striden."

8 *Dom 7:3. Vidare ska förmännen säga till folket: "Om någon är rädd och har ett modlöst hjärta, så kan han vända tillbaka hem så att inte också hans bröders hjärtan blir lika modlösa som hans eget." 9 När förmännen har avslutat sitt tal till folket, ska befälhavare över hären tillsättas och dessa ska gå i spetsen för folket.

10 När du kommer till någon stad för att strida mot den, ska du först erbjuda den fred. 11 Om den då ger ett fredligt svar och öppnar sina portar för dig, ska allt folket som finns där bli arbetspliktigt under dig och tjäna dig. 12 Men om den inte vill ha fred utan vill föra krig mot dig, ska du belägra den. 13 Och när Herren din Gud ger den i din hand ska du slå alla av mankön där med svärd. 14 *Jos 8:2. Men kvinnorna, barnen, boskapen och allt annat som finns i staden, hela bytet ska du ta för dig själv. Du kan använda*20:14användaOrdagrant: "äta". Under antiken fick soldater ofta sin lön genom krigsbytet. det byte som Herren din Gud har gett dig från dina fiender. 15 Så ska du göra med alla de städer som är mycket långt borta från dig och som inte hör till dessa hednafolks städer.

16 *2 Mos 23:32f, 34:12f, 5 Mos 7:2f, Jos 10:40, 11:11f, 23:12f. Men i de städer som tillhör dessa folk och som Herren din Gud ger dig till arvedel ska du inte låta något som andas få leva. 17 Du ska viga dem åt förintelse: hetiterna och amoreerna, kananeerna och perisseerna, hiveerna och jebusiterna, så som Herren din Gud har befallt dig, 18 för att de inte ska lära er att utöva alla deras vidrigheter som de själva har utövat till sina gudars ära och så komma er att synda mot Herren er Gud.

19 Om du belägrar en stad under lång tid för att erövra och inta den, ska du inte förstöra träden omkring den genom att höja din yxa mot dem. Du får äta av deras frukt, men du får inte hugga ner dem. Träden på marken är ju inte människor som ska drabbas när du går till angrepp. 20 Men träd som du vet inte bär ätbar frukt får du förstöra och hugga ner och ta för att bygga belägringsverk mot den fientliga staden tills den faller.

1 When thou goest out to battle against thine enemies, and seest horses, and chariots, and a people more than thou, be not afraid of them: for the LORD thy God is with thee, which brought thee up out of the land of Egypt. 2 And it shall be, when ye are come nigh unto the battle, that the priest shall approach and speak unto the people, 3 And shall say unto them, Hear, O Israel, ye approach this day unto battle against your enemies: let not your hearts faint, fear not, and do not tremble, neither be ye terrified because of them;*20.3 faint: Heb. be tender*20.3 tremble: Heb. make haste 4 For the LORD your God is he that goeth with you, to fight for you against your enemies, to save you.

5 And the officers shall speak unto the people, saying, What man is there that hath built a new house, and hath not dedicated it? let him go and return to his house, lest he die in the battle, and another man dedicate it. 6 And what man is he that hath planted a vineyard, and hath not yet eaten of it? let him also go and return unto his house, lest he die in the battle, and another man eat of it.*20.6 eaten…: Heb. made it common 7 And what man is there that hath betrothed a wife, and hath not taken her? let him go and return unto his house, lest he die in the battle, and another man take her. 8 And the officers shall speak further unto the people, and they shall say, What man is there that is fearful and fainthearted? let him go and return unto his house, lest his brethren’s heart faint as well as his heart.*20.8 faint: Heb. melt 9 And it shall be, when the officers have made an end of speaking unto the people, that they shall make captains of the armies to lead the people.*20.9 to lead…: Heb. to be in the head of the people

10 When thou comest nigh unto a city to fight against it, then proclaim peace unto it. 11 And it shall be, if it make thee answer of peace, and open unto thee, then it shall be, that all the people that is found therein shall be tributaries unto thee, and they shall serve thee. 12 And if it will make no peace with thee, but will make war against thee, then thou shalt besiege it: 13 And when the LORD thy God hath delivered it into thine hands, thou shalt smite every male thereof with the edge of the sword: 14 But the women, and the little ones, and the cattle, and all that is in the city, even all the spoil thereof, shalt thou take unto thyself; and thou shalt eat the spoil of thine enemies, which the LORD thy God hath given thee.*20.14 take: Heb. spoil 15 Thus shalt thou do unto all the cities which are very far off from thee, which are not of the cities of these nations. 16 But of the cities of these people, which the LORD thy God doth give thee for an inheritance, thou shalt save alive nothing that breatheth: 17 But thou shalt utterly destroy them; namely, the Hittites, and the Amorites, the Canaanites, and the Perizzites, the Hivites, and the Jebusites; as the LORD thy God hath commanded thee: 18 That they teach you not to do after all their abominations, which they have done unto their gods; so should ye sin against the LORD your God.

19 When thou shalt besiege a city a long time, in making war against it to take it, thou shalt not destroy the trees thereof by forcing an axe against them: for thou mayest eat of them, and thou shalt not cut them down (for the tree of the field is man’s life) to employ them in the siege:*20.19 for the…: or, for, O man, the tree of the field is to be employed in the siege*20.19 to employ…: Heb. to go from before thee 20 Only the trees which thou knowest that they be not trees for meat, thou shalt destroy and cut them down; and thou shalt build bulwarks against the city that maketh war with thee, until it be subdued.*20.20 it…: Heb. it come down