1 När du kommer in i det land som Herren din Gud ger dig till arvedel och du tar det i besittning och bor där, 2 *2 Mos 23:19, 34:26, 3 Mos 23:10f, 4 Mos 15:18f, 5 Mos 16:10. då ska du ta det första av markens alla frukter*26:2det första av markens alla frukterSärskilt vid pingst (16:10, 2 Mos 23:16, 3 Mos 23:17f). som du skördar från ditt land som Herren din Gud ger dig, lägga det i en korg och gå till den plats som Herren din Gud utväljer till boning åt sitt namn. 3 Och du ska gå till den som i de dagarna är präst och säga till honom: "Jag kungör i dag för Herren din Gud att jag har kommit in i det land som Herren med ed har lovat våra fäder att ge oss." 4 Prästen ska då ta korgen ur din hand och sätta ner den inför Herren din Guds altare.

5 *1 Mos 11:31, 46:5f, 2 Mos 1:1f. Inför Herren din Guds ansikte ska du ta till orda och säga: "Min far var en kringvandrande aramé*26:5min far var en kringvandrande araméPatriarkerna var nomader som hade utvandrat från arameernas hemland i norra Syrien (1 Mos 11:31, 24:3, 10, 28:5). som drog ner till Egypten. Han bodde där som främling med en liten skara, och där blev han ett stort, mäktigt och talrikt folk. 6 Men egyptierna behandlade oss illa, förtryckte oss och lade tungt arbete på oss. 7 *2 Mos 2:23f. Då ropade vi till Herren, våra fäders Gud, och Herren hörde vår röst och såg vårt lidande, vår nöd och vårt betryck. 8 Och Herren förde oss ut ur Egypten med stark hand och uträckt arm, med stora och fruktansvärda gärningar, med tecken och under. 9 Han lät oss komma till denna plats och gav oss detta land, ett land som flödar av mjölk och honung. 10 Och se, nu bär jag fram den första frukten från den mark som du, Herre, har gett mig."

Och du ska sätta ner korgen inför Herren din Guds ansikte och tillbe inför Herren din Guds ansikte. 11 Över allt det goda som Herren din Gud har gett dig och ditt hus ska du glädja dig tillsammans med leviten och främlingen som bor hos dig.

12 *3 Mos 27:30, 5 Mos 14:28f. När du under det tredje året, året för tiondegivande, har lagt undan hela tiondet av din avkastning och gett det åt leviten, främlingen, den faderlöse och änkan och de har ätit av det inom dina portar och blivit mätta, 13 då ska du säga inför Herren din Guds ansikte: "Jag har fört bort det heliga ur mitt hus, och jag har gett det åt leviten och främlingen, åt den faderlöse och änkan, helt enligt det bud som du har gett mig. Jag har inte brutit eller glömt något av dina bud. 14 Jag åt inget av det när jag hade sorg, och jag förde inte bort något av det när jag var oren*26:14när jag hade sorg … var orenDen som hade rört en död kropp räknades som oren i sju dagar (4 Mos 19:11f). Deltagande i en helig måltid förutsatte rening (3 Mos 7:19, 1 Sam 20:26, Joh 11:55)., och gav inte något av det till de döda*26:14de dödaLivlösa avgudar eller förfäders andar. Jfr Ps 106:28.. Jag har lyssnat till Herren min Guds röst och i allt gjort så som du har befallt mig. 15 *Jes 63:15. Se ner från din heliga boning, från himlen, och välsigna ditt folk Israel, och det land som du har gett oss, ett land som flödar av mjölk och honung, så som du med ed lovade våra fäder."

16 Herren din Gud befaller dig i dag att följa dessa stadgar och föreskrifter. Du ska hålla fast vid och följa dem av hela ditt hjärta och av hela din själ. 17 Du har i dag sagt att Herren ska vara din Gud och att du ska vandra på hans vägar, hålla hans stadgar, bud och föreskrifter och lyssna till hans röst. 18 *2 Mos 19:5, 5 Mos 7:6, 14:2. Och Herren har i dag gett dig sitt ord på att du ska vara hans egendomsfolk, så som han har sagt till dig, och att du ska hålla alla hans bud. 19 *5 Mos 28:1, Jer 13:11, 33:9, Sef 3:19f. Han ska upphöja dig till lov, berömmelse och ära över alla folk som han har gjort. Du ska vara ett heligt folk åt Herren din Gud, så som han har lovat.

1 And it shall be, when thou art come in unto the land which the LORD thy God giveth thee for an inheritance, and possessest it, and dwellest therein; 2 That thou shalt take of the first of all the fruit of the earth, which thou shalt bring of thy land that the LORD thy God giveth thee, and shalt put it in a basket, and shalt go unto the place which the LORD thy God shall choose to place his name there. 3 And thou shalt go unto the priest that shall be in those days, and say unto him, I profess this day unto the LORD thy God, that I am come unto the country which the LORD sware unto our fathers for to give us. 4 And the priest shall take the basket out of thine hand, and set it down before the altar of the LORD thy God. 5 And thou shalt speak and say before the LORD thy God, A Syrian ready to perish was my father, and he went down into Egypt, and sojourned there with a few, and became there a nation, great, mighty, and populous: 6 And the Egyptians evil entreated us, and afflicted us, and laid upon us hard bondage: 7 And when we cried unto the LORD God of our fathers, the LORD heard our voice, and looked on our affliction, and our labour, and our oppression: 8 And the LORD brought us forth out of Egypt with a mighty hand, and with an outstretched arm, and with great terribleness, and with signs, and with wonders: 9 And he hath brought us into this place, and hath given us this land, even a land that floweth with milk and honey. 10 And now, behold, I have brought the firstfruits of the land, which thou, O LORD, hast given me. And thou shalt set it before the LORD thy God, and worship before the LORD thy God: 11 And thou shalt rejoice in every good thing which the LORD thy God hath given unto thee, and unto thine house, thou, and the Levite, and the stranger that is among you.

12 When thou hast made an end of tithing all the tithes of thine increase the third year, which is the year of tithing, and hast given it unto the Levite, the stranger, the fatherless, and the widow, that they may eat within thy gates, and be filled; 13 Then thou shalt say before the LORD thy God, I have brought away the hallowed things out of mine house, and also have given them unto the Levite, and unto the stranger, to the fatherless, and to the widow, according to all thy commandments which thou hast commanded me: I have not transgressed thy commandments, neither have I forgotten them: 14 I have not eaten thereof in my mourning, neither have I taken away ought thereof for any unclean use, nor given ought thereof for the dead: but I have hearkened to the voice of the LORD my God, and have done according to all that thou hast commanded me. 15 Look down from thy holy habitation, from heaven, and bless thy people Israel, and the land which thou hast given us, as thou swarest unto our fathers, a land that floweth with milk and honey.

16 This day the LORD thy God hath commanded thee to do these statutes and judgments: thou shalt therefore keep and do them with all thine heart, and with all thy soul. 17 Thou hast avouched the LORD this day to be thy God, and to walk in his ways, and to keep his statutes, and his commandments, and his judgments, and to hearken unto his voice: 18 And the LORD hath avouched thee this day to be his peculiar people, as he hath promised thee, and that thou shouldest keep all his commandments; 19 And to make thee high above all nations which he hath made, in praise, and in name, and in honour; and that thou mayest be an holy people unto the LORD thy God, as he hath spoken.