1 *2 Mos 25:10f, 34:1f. På den tiden sade Herren till mig: "Hugg ut åt dig två stentavlor, likadana som de förra, och kom upp till mig på berget. Du ska också göra dig en ark av trä. 2 *2 Mos 25:16, 21, 32:19, 5 Mos 9:10. Och jag ska skriva på tavlorna de ord som stod på de första tavlorna, dem som du slog sönder, och du ska lägga dem i arken."

3 Jag gjorde en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor likadana som de förra. Och jag gick upp på berget och hade med mig de båda tavlorna. 4 Han skrev på tavlorna detsamma som var skrivet förra gången: de tio orden som Herren hade talat till er på berget ur elden den dag då ni var samlade där. Och Herren gav dem åt mig. 5 Sedan vände jag om och gick ner från berget och lade tavlorna i arken som jag hade gjort, och där fick de ligga, så som Herren hade befallt mig.

6 *4 Mos 20:28, 33:30f. Israels barn bröt upp från Beerot-Bene-Jaakan och kom till Mosera*10:6MoseraTroligen området kring berget Hor där Aron dog (4 Mos 20:8).. Där dog Aron och där blev han begravd, och hans son Eleasar blev präst i hans ställe. 7 Därifrån drog de till Gudgoda och från Gudgoda till Jotbata, en trakt rik på vattenbäckar.

8 På den tiden avskilde Herren Levi stam till att bära Herrens förbundsark, till att stå inför Herrens ansikte och göra tjänst inför honom och till att välsigna i hans namn, så som de gör än i dag. 9 *4 Mos 18:20f, 5 Mos 18:1f, Jos 18:7. Därför fick Levi ingen lott eller arvedel bland sina bröder. Herren är hans arvedel, så som Herren din Gud har lovat honom.

10 *2 Mos 32:11f, 34:28, 5 Mos 9:25. Jag stannade på berget fyrtio dagar och fyrtio nätter som förra gången, och Herren lyssnade till mig också denna gång. Herren ville inte förgöra dig. 11 Herren sade till mig: "Res dig upp och gå framför folket och låt dem bryta upp, så att de får komma in i och ta i besittning det land som jag med ed har lovat deras fäder att ge dem."

12 *5 Mos 6:5. Och nu Israel, vad begär Herren din Gud av dig? Bara att du fruktar Herren din Gud, att du vandrar på alla hans vägar, att du älskar honom och att du tjänar Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ, 13 så att du håller Herrens bud och hans stadgar som jag i dag ger dig för att det ska gå dig väl.

14 Se, himlarna och himlarnas himmel, jorden och allt som är på den tillhör Herren din Gud. 15 *2 Mos 19:5, 5 Mos 7:6. Ändå var det just dina fäder som Herren fäste sig vid i kärlek. Och er, deras efterkommande, utvalde han bland alla folk, så som det är i dag. 16 *5 Mos 30:6, Jer 4:4, Apg 7:51, Rom 2:29, Kol 2:11. Omskär därför ert hjärtas förhud och var inte längre hårdnackade, 17 *2 Krön 19:7, Job 34:19, Apg 10:34f. för Herren er Gud är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den Gud som är stor och väldig och inger fruktan, som inte är partisk och inte tar mutor. 18 Han skaffar den faderlöse och änkan rätt, han älskar främlingen och ger honom mat och kläder. 19 *2 Mos 22:21, 23:9. Också ni ska älska främlingen för ni har själva varit främlingar i Egyptens land.

20 *5 Mos 6:13, Matt 4:10, Luk 4:8.Herren din Gud ska du frukta, honom ska du tjäna*10:20tjänaAnnan översättning: "tillbe". Citeras av Jesus i Matt 4:10, Luk 4:8., honom ska du hålla dig till, och i hans namn ska du avlägga din ed. 21 Han är din ära*10:21äraAnnan översättning: "lovsång"., han är din Gud, med dig har han gjort de stora och förunderliga gärningar som du har sett med egna ögon. 22 *1 Mos 15:5, 22:17, 46:27. När dina fäder drog ner till Egypten var de sjuttio personer, men nu har Herren din Gud gjort dig talrik som himlens stjärnor.

1 At that time the LORD said unto me, Hew thee two tables of stone like unto the first, and come up unto me into the mount, and make thee an ark of wood. 2 And I will write on the tables the words that were in the first tables which thou brakest, and thou shalt put them in the ark. 3 And I made an ark of shittim wood, and hewed two tables of stone like unto the first, and went up into the mount, having the two tables in mine hand. 4 And he wrote on the tables, according to the first writing, the ten commandments, which the LORD spake unto you in the mount out of the midst of the fire in the day of the assembly: and the LORD gave them unto me.*10.4 commandments: Heb. words 5 And I turned myself and came down from the mount, and put the tables in the ark which I had made; and there they be, as the LORD commanded me.

6 And the children of Israel took their journey from Beeroth of the children of Jaakan to Mosera: there Aaron died, and there he was buried; and Eleazar his son ministered in the priest’s office in his stead. 7 From thence they journeyed unto Gudgodah; and from Gudgodah to Jotbath, a land of rivers of waters.

8 At that time the LORD separated the tribe of Levi, to bear the ark of the covenant of the LORD, to stand before the LORD to minister unto him, and to bless in his name, unto this day. 9 Wherefore Levi hath no part nor inheritance with his brethren; the LORD is his inheritance, according as the LORD thy God promised him. 10 And I stayed in the mount, according to the first time, forty days and forty nights; and the LORD hearkened unto me at that time also, and the LORD would not destroy thee.*10.10 first…: or, former days 11 And the LORD said unto me, Arise, take thy journey before the people, that they may go in and possess the land, which I sware unto their fathers to give unto them.*10.11 take…: Heb. go in journey

12 And now, Israel, what doth the LORD thy God require of thee, but to fear the LORD thy God, to walk in all his ways, and to love him, and to serve the LORD thy God with all thy heart and with all thy soul, 13 To keep the commandments of the LORD, and his statutes, which I command thee this day for thy good? 14 Behold, the heaven and the heaven of heavens is the LORD’s thy God, the earth also, with all that therein is. 15 Only the LORD had a delight in thy fathers to love them, and he chose their seed after them, even you above all people, as it is this day. 16 Circumcise therefore the foreskin of your heart, and be no more stiffnecked. 17 For the LORD your God is God of gods, and Lord of lords, a great God, a mighty, and a terrible, which regardeth not persons, nor taketh reward: 18 He doth execute the judgment of the fatherless and widow, and loveth the stranger, in giving him food and raiment. 19 Love ye therefore the stranger: for ye were strangers in the land of Egypt. 20 Thou shalt fear the LORD thy God; him shalt thou serve, and to him shalt thou cleave, and swear by his name. 21 He is thy praise, and he is thy God, that hath done for thee these great and terrible things, which thine eyes have seen. 22 Thy fathers went down into Egypt with threescore and ten persons; and now the LORD thy God hath made thee as the stars of heaven for multitude.