1 *Matt 14:13f, Mark 6:30f, Luk 9:10f. Sedan for Jesus över till andra sidan Galileiska sjön, alltså Tiberiassjön. 2 Mycket folk följde honom, eftersom de såg de tecken som han gjorde med de sjuka. 3 Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar. 4 *3 Mos 23:5. Påsken, judarnas högtid, var nära.

5 *Matt 14:15f, Mark 6:35f, Luk 9:12f. När Jesus lyfte blicken och såg att det kom mycket folk till honom, sade han till Filippus: "Var ska vi köpa bröd så att de får något att äta?" 6 Det sade han för att pröva honom. Själv visste han vad han skulle göra. 7 Filippus svarade: "Bröd för tvåhundra denarer*6:7tvåhundra denarerMotsvarade åtta månadslöner för den enkle arbetaren (jfr Matt 20:2). räcker inte för att alla ska få var sin bit!" 8 *Joh 1:40. En annan av hans lärjungar, Andreas, bror till Simon Petrus, sade till honom: 9 *2 Kung 4:43. "Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad räcker det till så många?"

10 Jesus sade: "Låt folket slå sig ner." Det var gott om gräs på platsen, och de slog sig ner. Det var omkring fem tusen män. 11 *Joh 21:13. Jesus tog bröden, tackade Gud*6:11tackade GudDen judiska bordsbönen som troligen användes redan på Jesu tid lyder än idag: "Lovad är du, Herre vår Gud, världens Kung som frambringar bröd ur jorden" (jfr Ps 104:14). och delade ut till dem som var där, likaså av fiskarna, så mycket de ville ha. 12 När de var mätta sade han till sina lärjungar: "Samla ihop bitarna som blev över så att inget går förlorat." 13 De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med bitarna som blev över efter de fem kornbröden när de ätit.

14 *5 Mos 18:15, 18, Joh 1:21, 7:40. När människorna såg vilket tecken han hade gjort, sade de: "Han måste vara Profeten som ska komma till världen!" 15 *Joh 18:36. Jesus förstod att de tänkte komma och göra honom till kung med våld, och han drog sig undan upp till berget igen, helt ensam.

16 *Matt 14:22f, Mark 6:45f. När det blev kväll gick hans lärjungar ner till sjön 17 och steg i båten för att ta sig över till Kapernaum på andra sidan sjön. Det var redan mörkt, och Jesus hade fortfarande inte kommit till dem. 18 Det blåste hårt och sjön började gå hög.

19 När de hade kommit ungefär en halvmil*6:19en halvmilOrdagrant: "tjugofem eller trettio stadier" (mitt ute på Galileiska sjön). ut fick de se Jesus komma gående på sjön och närma sig båten, och de blev förskräckta. 20 Men han sade till dem: "Det Är Jag.*6:20 Det Är JagOrdagrant: "Jag Är" (en anspelning på Guds namn Jhvh, jfr 8:24 med not). Var inte rädda!" 21 Då ville de ta upp honom i båten. Och strax var båten framme vid stranden dit de var på väg.

22 Nästa dag stod folket på andra sidan sjön. De hade sett att det bara hade funnits en båt där och att Jesus inte gått ombord med sina lärjungar, utan att de hade gett sig av ensamma. 23 Då kom andra båtar från Tiberias och lade till nära platsen där de hade ätit brödet efter att Herren uttalat tacksägelsen*6:23uttalat tacksägelsenPå grekiska eucharistésantos (jfr "eukaristi", nattvard, och vers 53f).. 24 När folket såg att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar, gick de i båtarna och kom till Kapernaum för att söka efter Jesus. 25 De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: "Rabbi, när kom du hit?"

26 Jesus svarade dem: "Jag säger er sanningen: Ni söker mig inte för att ni har sett tecken, utan för att ni fick äta av bröden och bli mätta. 27 *Joh 4:14, 6:50f, 54, 58. Arbeta inte för den mat som tar slut, utan för den mat som består och ger evigt liv och som Människosonen ska ge er. På honom har Gud Fadern satt sitt sigill*6:27satt sitt sigillSymbol för godkännande och auktoritet (jfr Est 3:12, Dan 6:17).." 28 De frågade honom: "Vad ska vi göra för att utföra Guds verk?" 29 *1 Joh 3:23. Jesus svarade: "Detta är Guds verk: att ni tror på den som han har sänt."

30 *Joh 2:18. Då sade de till honom: "Vad gör du då för tecken, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du göra? 31 *1 Kor 10:3. Våra fäder fick äta manna i öknen, som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta."*6:31 2 Mos 16:4f, Neh 9:15, Ps 105:40.32 Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Det var inte Mose som gav er brödet från himlen, det är min Far som ger er det sanna brödet från himlen. 33 Guds bröd är det*6:33detAnnan översättning: "den" (alltså Jesus, jfr vers 35, 51). som kommer ner från himlen och ger världen liv." 34 Då sade de till honom: "Herre, ge oss alltid det brödet!"

35 *Jes 55:1f, Joh 4:14, 7:37. Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta. 36 Men som jag sagt er: Ni har sett mig och tror ändå inte. 37 *Joh 17:2, 6. Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort. 38 *Matt 26:39, Luk 22:42. Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja, utan hans vilja som har sänt mig. 39 *Joh 10:28f, 17:12, 18:9. Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte ska förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den yttersta dagen. 40 *Joh 3:15f. Ja, detta är min Fars vilja: att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen."

41 Judarna började klaga över att han hade sagt: "Jag är brödet som kommit ner från himlen." 42 *Matt 13:55, Luk 4:22, Joh 7:27. De sade: "Den här Jesus, är inte han Josefs son? Känner inte vi hans far och mor? Hur kan han då säga: Jag har kommit ner från himlen?"

43 Jesus svarade: "Sluta klaga sinsemellan. 44 Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen. 45 Det står skrivet hos profeterna: De ska alla ha blivit undervisade av Gud. Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig.*6:45 Jes 54:13, Jer 31:33f.46 *Matt 11:27, Luk 10:22, Joh 1:18. Ingen har sett Fadern utom han som är från Gud, han har sett Fadern. 47 *Joh 3:36. Jag säger er sanningen: Den som tror har evigt liv. 48 Jag är livets bröd. 49 *Hebr 3:17f. Era fäder åt mannat i öknen, och de dog. 50 Här är brödet som kommer ner från himlen för att man ska äta av det och inte dö. 51 *Joh 3:13. Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet ska leva i evighet. Och brödet som jag ger är mitt kött, för att världen ska leva."

52 Judarna började då tvista med varandra och säga: "Hur kan han ge oss sitt kött att äta?" 53 Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod har ni inte liv i er. 54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen. 55 Mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. 56 *Joh 15:4. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57 Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, ska också den som äter mig leva genom mig. 58 Detta är brödet som har kommit ner från himlen, inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter det här brödet ska leva i evighet." 59 Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kapernaum.

60 Många av hans lärjungar som hörde det sade: "Det här är en svår tanke*6:60en svår tanke … höra denAnnan översättning: "ett hårt tal … höra det".. Vem står ut med att höra den?" 61 Jesus förstod inom sig att hans lärjungar klagade över detta, och han sade till dem: "Tar ni anstöt av det här? 62 Tänk då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut! 63 *2 Kor 3:6. Det är Anden som ger liv, köttet hjälper inte. De ord som jag har talat till er är Ande och liv. 64 *Joh 2:25, 13:11. Men det finns några bland er som inte tror." Jesus visste redan från början vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom. 65 Han fortsatte: "Det var därför jag sade till er att ingen kan komma till mig om han inte får det givet av Fadern."

66 Efter detta drog sig många av hans lärjungar undan och slutade vandra med honom. 67 Då sade Jesus till de tolv: "Inte tänker ni väl också gå?" 68 Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, 69 *Matt 16:16, Joh 11:27. och vi tror och förstår att du är Guds Helige." 70 *Luk 6:13, Joh 8:44. Jesus svarade dem: "Har jag inte själv valt ut er tolv? Ändå är en av er en djävul." 71 Han menade Judas, Simon Iskariots*6:71IskariotsTolkas vanligen som hebr. ish Keriót, "mannen från Keriot", en stad i södra Judeen. son. Det var han som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

1 After these things Jesus went over the sea of Galilee, which is the sea of Tiberias. 2 And a great multitude followed him, because they saw his miracles which he did on them that were diseased. 3 And Jesus went up into a mountain, and there he sat with his disciples. 4 And the passover, a feast of the Jews, was nigh.

5 When Jesus then lifted up his eyes, and saw a great company come unto him, he saith unto Philip, Whence shall we buy bread, that these may eat? 6 And this he said to prove him: for he himself knew what he would do. 7 Philip answered him, Two hundred pennyworth of bread is not sufficient for them, that every one of them may take a little. 8 One of his disciples, Andrew, Simon Peter’s brother, saith unto him, 9 There is a lad here, which hath five barley loaves, and two small fishes: but what are they among so many? 10 And Jesus said, Make the men sit down. Now there was much grass in the place. So the men sat down, in number about five thousand. 11 And Jesus took the loaves; and when he had given thanks, he distributed to the disciples, and the disciples to them that were set down; and likewise of the fishes as much as they would. 12 When they were filled, he said unto his disciples, Gather up the fragments that remain, that nothing be lost. 13 Therefore they gathered them together, and filled twelve baskets with the fragments of the five barley loaves, which remained over and above unto them that had eaten. 14 Then those men, when they had seen the miracle that Jesus did, said, This is of a truth that prophet that should come into the world.

15 When Jesus therefore perceived that they would come and take him by force, to make him a king, he departed again into a mountain himself alone. 16 And when even was now come, his disciples went down unto the sea, 17 And entered into a ship, and went over the sea toward Capernaum. And it was now dark, and Jesus was not come to them. 18 And the sea arose by reason of a great wind that blew. 19 So when they had rowed about five and twenty or thirty furlongs, they see Jesus walking on the sea, and drawing nigh unto the ship: and they were afraid. 20 But he saith unto them, It is I; be not afraid. 21 Then they willingly received him into the ship: and immediately the ship was at the land whither they went.

22 The day following, when the people which stood on the other side of the sea saw that there was none other boat there, save that one whereinto his disciples were entered, and that Jesus went not with his disciples into the boat, but that his disciples were gone away alone; 23 (Howbeit there came other boats from Tiberias nigh unto the place where they did eat bread, after that the Lord had given thanks:) 24 When the people therefore saw that Jesus was not there, neither his disciples, they also took shipping, and came to Capernaum, seeking for Jesus. 25 And when they had found him on the other side of the sea, they said unto him, Rabbi, when camest thou hither? 26 Jesus answered them and said, Verily, verily, I say unto you, Ye seek me, not because ye saw the miracles, but because ye did eat of the loaves, and were filled. 27 Labour not for the meat which perisheth, but for that meat which endureth unto everlasting life, which the Son of man shall give unto you: for him hath God the Father sealed. 28 Then said they unto him, What shall we do, that we might work the works of God? 29 Jesus answered and said unto them, This is the work of God, that ye believe on him whom he hath sent. 30 They said therefore unto him, What sign shewest thou then, that we may see, and believe thee? what dost thou work? 31 Our fathers did eat manna in the desert; as it is written, He gave them bread from heaven to eat. 32 Then Jesus said unto them, Verily, verily, I say unto you, Moses gave you not that bread from heaven; but my Father giveth you the true bread from heaven. 33 For the bread of God is he which cometh down from heaven, and giveth life unto the world. 34 Then said they unto him, Lord, evermore give us this bread. 35 And Jesus said unto them, I am the bread of life: he that cometh to me shall never hunger; and he that believeth on me shall never thirst. 36 But I said unto you, That ye also have seen me, and believe not. 37 All that the Father giveth me shall come to me; and him that cometh to me I will in no wise cast out. 38 For I came down from heaven, not to do mine own will, but the will of him that sent me. 39 And this is the Father’s will which hath sent me, that of all which he hath given me I should lose nothing, but should raise it up again at the last day. 40 And this is the will of him that sent me, that every one which seeth the Son, and believeth on him, may have everlasting life: and I will raise him up at the last day. 41 The Jews then murmured at him, because he said, I am the bread which came down from heaven. 42 And they said, Is not this Jesus, the son of Joseph, whose father and mother we know? how is it then that he saith, I came down from heaven? 43 Jesus therefore answered and said unto them, Murmur not among yourselves. 44 No man can come to me, except the Father which hath sent me draw him: and I will raise him up at the last day. 45 It is written in the prophets, And they shall be all taught of God. Every man therefore that hath heard, and hath learned of the Father, cometh unto me. 46 Not that any man hath seen the Father, save he which is of God, he hath seen the Father. 47 Verily, verily, I say unto you, He that believeth on me hath everlasting life. 48 I am that bread of life. 49 Your fathers did eat manna in the wilderness, and are dead. 50 This is the bread which cometh down from heaven, that a man may eat thereof, and not die. 51 I am the living bread which came down from heaven: if any man eat of this bread, he shall live for ever: and the bread that I will give is my flesh, which I will give for the life of the world. 52 The Jews therefore strove among themselves, saying, How can this man give us his flesh to eat? 53 Then Jesus said unto them, Verily, verily, I say unto you, Except ye eat the flesh of the Son of man, and drink his blood, ye have no life in you. 54 Whoso eateth my flesh, and drinketh my blood, hath eternal life; and I will raise him up at the last day. 55 For my flesh is meat indeed, and my blood is drink indeed. 56 He that eateth my flesh, and drinketh my blood, dwelleth in me, and I in him. 57 As the living Father hath sent me, and I live by the Father: so he that eateth me, even he shall live by me. 58 This is that bread which came down from heaven: not as your fathers did eat manna, and are dead: he that eateth of this bread shall live for ever. 59 These things said he in the synagogue, as he taught in Capernaum. 60 Many therefore of his disciples, when they had heard this, said, This is an hard saying; who can hear it? 61 When Jesus knew in himself that his disciples murmured at it, he said unto them, Doth this offend you? 62 What and if ye shall see the Son of man ascend up where he was before? 63 It is the spirit that quickeneth; the flesh profiteth nothing: the words that I speak unto you, they are spirit, and they are life. 64 But there are some of you that believe not. For Jesus knew from the beginning who they were that believed not, and who should betray him. 65 And he said, Therefore said I unto you, that no man can come unto me, except it were given unto him of my Father.

66 From that time many of his disciples went back, and walked no more with him. 67 Then said Jesus unto the twelve, Will ye also go away? 68 Then Simon Peter answered him, Lord, to whom shall we go? thou hast the words of eternal life. 69 And we believe and are sure that thou art that Christ, the Son of the living God. 70 Jesus answered them, Have not I chosen you twelve, and one of you is a devil? 71 He spake of Judas Iscariot the son of Simon: for he it was that should betray him, being one of the twelve.