1 Därefter hände följande: Jisreeliten Nabot hade en vingård i Jisreel vid sidan om det palats*21:1palatsAhabs vinterpalats i det varma och låglänta Jisreel, ca 4 mil nordost om Samaria i bergsbygden, var över 4 hektar stort, med murar, torn och en torr vallgrav. som tillhörde kung Ahab i Samaria. 2 Ahab talade med Nabot och sade: "Ge mig din vingård. Jag vill göra den till en köksträdgård åt mig, eftersom den ligger så nära mitt hus. Jag ska ge dig en bättre vingård i stället. Eller om du hellre vill så ger jag dig pengar för den." 3 *3 Mos 25:23f, Hes 46:18. Men Nabot svarade Ahab: "Aldrig inför Herren att jag skulle ge dig mitt arv*21:3arvStammarnas arvslotter var bestämda och beskyddade av Gud (Jos 13-19, 5 Mos 25:10f). Bland Isebels folk fenicierna bestämde kungen enväldigt över marken. från mina fäder!" 4 Då gick Ahab hem till sitt, missmodig och arg på grund av svaret som jisreeliten Nabot hade gett honom när han sade: "Jag vill inte ge dig vad jag har fått i arv från mina fäder." Ahab lade sig på sin säng och vände bort ansiktet och åt ingenting.

5 Då kom hans hustru Isebel in till honom och frågade: "Varför är du så missmodig? Varför äter du inget?" 6 Han svarade: "Jag talade med jisreeliten Nabot och sade till honom: Låt mig få din vingård för pengar, eller om du vill ska jag ge dig en annan vingård i stället. Men han svarade: Jag vill inte ge dig min vingård." 7 Då sade hans hustru Isebel till honom: "Är det du som regerar över Israel? Stig upp och ät och var glad. Jag ska skaffa dig jisreeliten Nabots vingård."

8 Därefter skrev hon brev i Ahabs namn och satte sigill under med hans signetring och sände breven till de äldsta och de förnämsta i Nabots stad som bodde där tillsammans med honom. 9 Så här skrev hon i breven: "Utlys en fasta och låt Nabot sitta längst fram bland folket. 10 Låt sedan två onda män sätta sig mitt emot honom och låt dem vittna mot honom och säga: Du har förbannat Gud och kungen. För sedan ut honom och stena honom till döds."

11 De äldste och de förnämsta männen som bodde i hans stad gjorde som Isebel hade befallt dem, precis som det var skrivet i de brev hon hade sänt till dem. 12 De utlyste en fasta och lät Nabot sitta längst fram bland folket. 13 *2 Kung 9:26, Ps 35:11, Matt 26:60, Hebr 11:37. De båda onda männen kom och satte sig mitt emot honom, och vittnade mot Nabot inför folket och sade: "Nabot har förbannat Gud och kungen*21:13förbannat Gud och kungenHädelse kunde bestraffas med döden (2 Mos 22:28, 3 Mos 24:14), men skulle noga utredas (5 Mos 13:14). Förrädares egendom beslagtogs ofta (Est 8:1).." Då förde man honom ut ur staden och stenade honom till döds. 14 Därefter sände de bud till Isebel och lät säga: "Nabot har stenats till döds."

15 Så snart Isebel hörde att Nabot var stenad till döds, sade hon till Ahab: "Stig upp och ta över jisreeliten Nabots vingård, som han vägrade att låta dig få för pengar. Nabot lever inte längre, han är död." 16 Så snart Ahab hörde att Nabot var död, reste han sig och begav sig ner till jisreeliten Nabots vingård för att ta den i besittning.

17 Men Herrens ord kom till tishbiten Elia. Han sade: 18 "Bryt upp och gå ner och möt Ahab, Israels kung, som bor i Samaria. Du träffar honom i Nabots vingård. Han har gått ner dit för att ta den i besittning. 19 *1 Kung 22:38, 2 Kung 9:25f, Ps 68:24. Och du ska säga till honom: Så säger Herren: Har du redan hunnit både mörda och ta arvet i besittning? Därefter ska du säga till honom: Så säger Herren: På samma ställe som hundarna har slickat Nabots blod, ska hundarna slicka också ditt blod."

20 Ahab sade till Elia: "Så du har funnit mig, du min fiende?" Han svarade: "Ja, jag har funnit dig. Eftersom du har sålt dig till att göra det som är ont i Herrens ögon, 21 *1 Kung 14:10, 2 Kung 9:8f, 10:10f. ska jag också låta det som är ont drabba dig och sopa bort dig. Och av Ahabs hus ska jag utrota alla av mankön, både slavar och fria i Israel. 22 *1 Kung 15:29, 16:3, 11. Jag ska göra med ditt hus som jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus och som jag gjorde med Bashas, Ahias sons, hus, därför att du har väckt min vrede och fått Israel att synda. 23 *2 Kung 9:10, 33f. Också om Isebel har Herren talat och sagt: Hundarna ska äta upp Isebel vid Jisreels murar.*21:23murarAndra handskrifter: "åkerfält".24 *1 Kung 14:11, 16:4. Den av Ahabs hus som dör i staden ska hundarna äta upp, och den som dör ute på marken ska himlens fåglar äta upp."

25 Det har aldrig funnits någon som Ahab, han som sålde sig till att göra det som var ont i Herrens ögon, när hans hustru Isebel eggade honom till det. 26 Mycket avskyvärt gjorde han, när han följde de eländiga avgudarna, alldeles som amoreerna hade gjort, de som Herren fördrev för Israels barn. 27 *2 Kung 6:30. När Ahab hörde det Elia sade, rev han sönder sina kläder och svepte säcktyg om sig och fastade. Han låg klädd i säcktyg och gick tyst omkring. 28 Då kom Herrens ord till tishbiten Elia.

Han sade: 29 *2 Kung 9:22f. "Har du sett, hur Ahab ödmjukar sig inför mig? Därför att han ödmjukar sig inför mig, ska jag inte låta olyckan komma i hans tid. Först i hans sons tid ska jag låta olyckan drabba hans hus."

1 Sucedeu, depois dessas coisas, que Nabote, jezreelita, tinha uma vinha que estava em *1Rs 18.45-46Jezreel, perto do palácio de Acabe, rei de Samaria. 2 Acabe disse a Nabote: *1Sm 8.14Dá-me a tua vinha, para que me sirva de horta, pois está perto da minha casa. Dar-te-ei por ela uma vinha melhor ou, se for do teu agrado, dar-te-ei em dinheiro o que ela vale. 3 Respondeu Nabote a Acabe: Deus me guarde de *Lv 25.23;Nm 36.7;Ez 46.18que eu te dê a herança de meus pais. 4 Veio *1Rs 20.43Acabe para sua casa, desgostoso e indignado por causa da palavra que Nabote, jezreelita, lhe falara; pois este lhe dissera: Não te darei a herança de meus pais. Tendo-se deitado na sua cama, voltou o rosto e não quis comer.

5 Porém Jezabel, sua mulher, veio ter com ele e lhe disse: Por que está o teu espírito tão desgostoso, que não comes pão? 6 Ele lhe respondeu: Porque falei a Nabote, jezreelita, e lhe disse: Dá-me, por dinheiro, a tua vinha, ou, se te apraz, te darei por ela outra vinha; e ele respondeu: Não te darei a minha vinha. 7 Disse-lhe Jezabel, sua mulher: *1Sm 8.14És tu mesmo que estás governando agora o reino de Israel! Levanta-te, come, e seja alegre o teu coração; eu te darei a vinha de Nabote, jezreelita. 8 *Et 3.12;8.8,10Escreveu ela cartas em nome de Acabe e, selando-as com o selo dele, enviou as cartas *1Rs 20.7aos anciãos e aos nobres que havia na cidade e habitavam com Nabote. 9 Eis o que escreveu nas cartas: Proclamai um jejum e dai a Nabote um lugar proeminente entre o povo; 10 ponde defronte dele dois homens, filhos de Belial, que testemunhem contra ele, dizendo: Amaldiçoaste a Deus e ao rei. Depois, levai-o para fora e apedrejai-o, até que morra.

11 Os homens da cidade dele, os anciãos e os nobres que nela habitavam, fizeram como Jezabel lhes ordenara, conforme estava escrito nas cartas que ela lhes enviara. 12 Proclamaram um jejum e deram a Nabote um lugar proeminente entre o povo. 13 Entraram os dois homens, filhos de Belial, e sentaram-se defronte dele. Esses homens de Belial deram testemunho contra Nabote na presença do povo, dizendo: Nabote amaldiçoou a Deus e ao rei. *2Rs 9.26Então, o levaram para fora da cidade e o apedrejaram, de sorte que morreu. 14 Depois, mandaram dizer a Jezabel: Nabote foi apedrejado e morreu. 15 Tendo Jezabel ouvido que Nabote fora apedrejado e morrera, disse a Acabe: Levanta-te e toma posse da vinha que Nabote, jezreelita, recusou dar-te por dinheiro, pois Nabote já não vive, mas é morto. 16 Tendo Acabe ouvido que Nabote era morto, levantou-se para descer à vinha de Nabote, jezreelita, a fim de tomar posse dela.

17 A palavra de Jeová veio a Elias, tesbita, dizendo: 18 Levanta-te, desce para te encontrar com Acabe, rei de Israel, *1Rs 16.29que habita em Samaria. Eis que está na vinha de Nabote, aonde desceu para tomar posse dela. 19 Falar-lhe-ás, dizendo: Assim diz Jeová: Mataste e, ainda por cima, te apoderaste da vinha? Dir-lhe-ás: Assim diz Jeová: *1Rs 22.38;2Rs 9.26No lugar em que os cães lamberam o sangue de Nabote, lamberão os cães o teu próprio sangue. 20 Acabe perguntou a Elias: *1Rs 18.17Achaste-me, ó meu inimigo? Respondeu ele: Achei-te, porquanto te *1Rs 21.25vendeste para fazeres o mal aos olhos de Jeová. 21 Eis que trarei o mal sobre ti, e te *1Rs 14.10;2Rs 9.8arruinarei, e exterminarei de Acabe todo homem, tanto escravo como livre, em Israel. 22 *1Rs 15.29Farei a tua casa como a casa de Jeroboão, filho de Nebate, e *1Rs 16.3,11como a casa de Baasa, filho de Aías, por causa da provocação com que me irritaste e *1Rs 12.30;13.34;14.16fizeste pecar a Israel. 23 Também de Jezabel falou Jeová: *2Rs 9.10,30-37Os cães comerão a Jezabel junto *2Sm 20.15à muralha de Jezreel. 24 *1Rs 14.11;16.4Quem morrer a Acabe na cidade, o comê-lo-ão os cães; e quem lhe morrer no campo, comê-lo-ão as aves do céu 25 *1Rs 21.20;1Rs 16.30-33(Não houve, porém, ninguém como Acabe, que se vendeu para fazer o que era mau aos olhos de Jeová, sendo instigado por sua mulher Jezabel. 26 *1Rs 15.12;2Rs 17.12Procedeu mui perversamente, seguindo a ídolos, *Gn 15.16;Lv 18.25-30conforme tudo o que fizeram os amorreus, aos quais Jeová desapossou diante dos filhos de Israel.).

27 Tendo Acabe ouvido essas palavras, *2Sm 3.31;2Rs 6.30rasgou os seus vestidos, cobriu de saco a sua carne e jejuou; deitava-se em saco e andava humildemente. 28 Então, veio a palavra de Jeová a Elias, tesbita, dizendo: 29 Estás vendo como Acabe se humilha diante de mim? Porque se humilha diante de mim, não trarei o mal nos seus dias, mas, *2Rs 9.25-37nos dias de seu filho, trarei o mal sobre a sua casa.