1 I tre år*22:1tre årÅr 856-853 f Kr. Tidigare under år 853 hade Ahab kämpat sida vid sida med sin "broder" Ben-Hadad II (20:32) mot Assyrien vid slaget om Karkar. Ahab hade då 10 000 man och 2 000 stridsvagnar, enligt Kurkh-monoliten, medan Ben-Hadad II hade 20 000 man och 1 200 vagnar. hade de ro, utan krig mellan Aram och Israel. 2 *2 Krön 18:2f. Men under det tredje året reste Joshafat, Juda kung, ner till Israels kung.

3 Och Israels kung sade till sina tjänare: "Ni vet ju att Ramot i Gilead*22:3Ramot i GileadStrategisk ort vid karavanvägen nästan 5 mil öster om Jordan. tillhör oss. Ändå sitter vi här lugnt och tar det inte från kungen av Aram." 4 *2 Kung 3:7. Han frågade Joshafat: "Vill du dra ut med mig för att belägra Ramot i Gilead?" Joshafat svarade Israels kung: "Jag som du, mitt folk som ditt folk, mina hästar som dina hästar!" 5 *2 Kung 3:11, Jer 21:2. Men Joshafat sade till Israels kung: "Fråga först Herren om det!" 6 Då samlade Israels kung profeterna, omkring fyrahundra män, och frågade dem: "Ska jag dra ut mot Ramot i Gilead för att belägra det, eller ska jag låta bli?" De svarade: "Dra dit upp. Herren ska ge det i kungens hand."

7 Men Joshafat sade: "Finns det inte någon Herrens profet här längre, så att vi kan fråga genom honom?" 8 Israels kung svarade Joshafat: "Här finns fortfarande en man, Mika, Jimlas son. Genom honom kan vi fråga Herren. Men jag hatar honom, för han profeterar aldrig lycka åt mig utan bara olycka." Joshafat sade: "Kungen ska inte säga så." 9 Då kallade Israels kung till sig en hovman och sade: "Hämta genast hit Mika, Jimlas son."

10 Israels kung och Joshafat, Juda kung, satt nu var och en på sin tron på en tröskplats vid ingången till Samarias port klädda i sina skrudar, medan alla profeterna profeterade inför dem. 11 Sidkia, Kenaanas son, gjorde sig horn av järn och sade: "Så säger Herren: Med dessa ska du stånga arameerna så att de förgörs!" 12 Alla profeterna profeterade på samma sätt och sade: "Dra upp mot Ramot i Gilead, så ska du ha framgång. Herren ska ge det i kungens hand."

13 Budbäraren som hade gått för att hämta Mika sade till honom: "Hör på! Profeterna lovar med en mun lycka åt kungen. Låt det du säger stämma överens med vad de har sagt och lova också du lycka." 14 *4 Mos 22:38, 24:13. Men Mika svarade: "Så sant Herren lever, det Herren talar till mig ska jag säga honom."

15 När han kom till kungen, frågade kungen honom: "Mika, ska vi dra ut mot Ramot i Gilead för att belägra det, eller ska vi låta bli?" Han svarade honom: "Dra dit upp, så ska du ha framgång. Herren ska ge det i kungens hand." 16 Men kungen sade till honom: "Hur många gånger ska jag behöva ta ed av dig att du bara ska tala sanning till mig i Herrens namn?" 17 *4 Mos 27:17, Matt 9:36. Då sade han: "Jag såg hela Israel skingrat på bergen, som får utan herde. Och Herren sade: De har ingen herre. Låt dem vända tillbaka hem i frid, var och en till sitt." 18 Då sade Israels kung till Joshafat: "Sade jag inte till dig att han aldrig profeterar lycka åt mig, utan bara olycka?" 19 *Jes 6:1, Dan 7:9f, Upp 4:2. Mika sade: "Hör alltså Herrens ord: Jag såg Herren sitta på sin tron, och himlens hela härskara stod hos honom på hans högra sida och på hans vänstra. 20 Och Herren sade: Vem vill locka Ahab att dra upp mot Ramot i Gilead, så att han stupar där? Den ene sade si och den andre så. 21 *Job 1:6. Då kom en ande fram och ställde sig inför Herren och sade: Jag ska locka honom till det. Herren frågade honom: Hur då? 22 Han svarade: Jag ska gå ut och bli en lögnens ande i alla hans profeters mun. Då sade Herren: Försök locka honom till det, och du kommer också att lyckas. Gå ut och gör så! 23 Och nu har Herren lagt en lögnens ande i alla dessa dina profeters mun, och Herren har beslutat att olycka ska drabba dig."

24 Då gick Sidkia, Kenaanas son fram och gav Mika ett slag på kinden och sade: "På vilken väg har då Herrens Ande gått bort från mig för att tala till dig?" 25 *1 Kung 20:30. Mika svarade: "Du ska få se det den dag när du måste springa från rum till rum för att gömma dig." 26 Men Israels kung sade: "Ta Mika och för honom tillbaka till Amon, stadens överste, och till kungasonen Joash 27 *2 Krön 16:10, 18:25f, Jer 37:15. och säg: Så säger kungen: Sätt honom i fängelse och låt honom leva på vatten och bröd tills jag kommer välbehållen tillbaka." 28 *Mika 1:2. Mika svarade: "Om du kommer välbehållen tillbaka har Herren inte talat genom mig." Och han tillade: "Hör detta, alla ni folk!"

29 *2 Krön 18:28f. Så drog Israels kung och Juda kung Joshafat upp mot Ramot i Gilead. 30 Och Israels kung sade till Joshafat: "Jag ska dra ut i striden förklädd, men klä dig du i dina egna kläder." Så förklädde sig Israels kung, när han drog ut i striden. 31 *1 Kung 20:16, 24, 2 Krön 18:30. Men Arams kung hade gett en befallning åt de trettiotvå befälhavarna över vagnarna och sagt: "Ni ska inte ge er i strid med någon, vare sig liten eller stor, utan bara med Israels kung." 32 När befälen över vagnarna fick se Joshafat, tänkte de: "Det där är säkert Israels kung", och vände sig därför till anfall mot honom. Då gav Joshafat upp ett rop. 33 Så snart befälen över vagnarna märkte att det inte var Israels kung, vände de om och lät honom vara.

34 *1 Kung 20:42. Men en man, som spände sin båge och sköt på måfå, träffade Israels kung i en fog på rustningen. Då sade kungen till föraren av vagnen: "Vänd vagnen och för mig ut ur hären, för jag är sårad." 35 Striden blev den dagen allt häftigare, och kungen stod upprätt i sin vagn, vänd mot arameerna. Men på kvällen gav han upp andan. Blodet från såret hade runnit ner i vagnen. 36 Vid solnedgången gick ett rop genom hären: "Var och en till sin stad igen! Var och en till sitt land igen!" 37 Så dog kungen och fördes till Samaria, och man begravde honom där. 38 *1 Kung 21:19, 2 Kung 9:25f, Ps 68:24. När man sköljde vagnen i dammen i Samaria*22:38dammen i SamariaEn damm om 10 x 5 meter har grävts fram intill palatset., slickade hundarna hans blod och de prostituerade badade i det – precis som Herren hade sagt.

39 Vad som mer finns att säga om Ahab och allt som han gjorde, om elfenbenshuset*22:39elfenbenshusetHundratals elfenbensfragment har hittats i stadens ruiner, en lyx som senare kritiserades av profeten Amos (3:15, 6:4). Vid denna tid levde elefanter i Syrien. som han byggde och om alla de städer han byggde, det är skrivet i Israels kungars krönika.

40 Ahab gick till vila hos sina fäder, och hans son Ahasja blev kung efter honom.

41 *1 Kung 15:24, 2 Krön 20:31. Joshafat, Asas son, blev kung över Juda i Ahabs, Israels kungs, fjärde regeringsår.*22:41Ahabs, Israels kungs, fjärde regeringsårCa 870 f Kr.42 Trettiofem år gammal var Joshafat när han blev kung, och han regerade tjugofem år*22:42Joshafat … tjugofem årCa 872-848 f Kr, samregent med Asa till 870 f Kr. Joshafat betyder "Herren dömer" (jfr Joel 3:2). Se även 2 Krön 17-20. i Jerusalem. Hans mor hette Asuba*22:42AsubaBetyder "övergiven". och var dotter till Shilhi. 43 Han vandrade i allt på sin far Asas väg och vek inte av från den. Han gjorde nämligen det som var rätt i Herrens ögon. 44 *1 Kung 15:14, 2 Kung 12:3. Men offerhöjderna avskaffades inte, utan folket fortsatte att offra och tända offereld på höjderna. 45 Och Joshafat höll fred med Israels kung.

46 Vad som mer finns att säga om Joshafat, om de mäktiga gärningar han utförde och om hans krig, det är skrivet i Juda kungars krönika. 47 *1 Kung 15:12. Han utrotade också ur landet den manliga tempelprostitution som fanns kvar sedan hans far Asas tid.

48 *2 Sam 8:14. I Edom fanns då ingen kung, utan en ståthållare regerade där.

49 *1 Kung 9:28, 2 Krön 20:35f. Joshafat hade låtit bygga Tarshishskepp*22:49TarshishskeppHandelsskepp för långa distanser. De fick sitt namn av Tarshish (kanske Tartessos i sydvästra Spanien), men dessa skulle segla söderut från Eilat till Ofir (troligen Jemen). som skulle gå till Ofir för att hämta guld. Men de kom aldrig i väg, för de led skeppsbrott vid Esjon-Geber. 50 Då sade Ahasja, Ahabs son, till Joshafat: "Låt mitt folk resa med ditt folk på skeppen." Men Joshafat ville inte.

51 Joshafat gick till vila hos sina fäder och blev begravd hos sina fäder i sin fader Davids stad. Hans son Joram blev kung efter honom.

52 Ahasja, Ahabs son, blev kung över Israel i Samaria i Juda kung Joshafats sjuttonde regeringsår, och han regerade över Israel i två år.*22:52Ahasja … två årÅr 853-852 f Kr. Ahasja betyder "Herren griper".53 *1 Kung 12:28f, 16:31. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon och vandrade på sin fars och sin mors väg och på Nebats son Jerobeams väg, han som fick Israel att synda. 54 Och Ahasja tjänade Baal och tillbad honom och väckte Herrens, Israels Guds, vrede precis som hans far hade gjort.

1 Passaram-se três anos sem haver guerra entre a Síria e Israel. 2 *2Cr 18.2No terceiro ano, porém, desceu *1Rs 15.24Josafá, rei de Judá, a ter com o rei de Israel. 3 Disse o rei de Israel aos seus servos: Não sabeis vós que *1Rs 4.13;Dt 4.43;Js 21.38Ramote-Gileade é nossa, e nós ficamos quietos e não a tiramos das mãos do rei da Síria? 4 Perguntou a Josafá: Virás comigo à guerra contra Ramote-Gileade? Respondeu Josafá ao rei de Israel: *2Rs 3.7Como tu és, sou eu; o meu povo, como o teu povo, os meus cavalos, como os teus cavalos.

5 Disse Josafá ao rei de Israel: Consulta a palavra de Jeová. 6 O *1Rs 18.19rei de Israel ajuntou os profetas, cerca de quatrocentos homens, e perguntou-lhes: Irei à peleja contra Ramote-Gileade ou deixarei de ir? Responderam eles: Sobe, porque Jeová a entregará nas mãos do rei. 7 Mas *2Rs 3.11Josafá disse: Não há aqui ainda algum profeta de Jeová para o consultarmos? 8 O rei de Israel respondeu a Josafá: Ainda há um homem por quem podemos consultar a Jeová, Micaías, filho de Inlá. Eu, porém, o aborreço, porque ele não profetiza acerca de mim o bem, mas o mal. Josafá disse: Não fale assim o rei. 9 Chamou o rei de Israel a um oficial e disse: Traze-me aqui depressa a Micaías, filho de Inlá. 10 Ora, o rei de Israel e Josafá, rei de Judá, estavam sentados, cada um no seu trono, vestidos de trajes reais, numa eira à entrada da porta de Samaria; e *1Rs 22.6todos os profetas profetizavam diante deles. 11 Zedequias, filho de Quenaaná, fez para si uns *Zc 1.18-21chifres de ferro e disse: Assim diz Jeová: *Dt 33.17Com estes repelirás os siros, até serem eles consumidos. 12 Todos os profetas profetizavam da mesma maneira, dizendo: Sobe a Ramote-Gileade e sê bem sucedido, porque Jeová a entregará nas mãos do rei.

13 O mensageiro que foi chamar a Micaías disse-lhe: Eis que, agora, as palavras dos profetas declaram, a uma voz, boas coisas ao rei; seja, pois, a tua palavra como a dum deles, e fala tu o que é bom. 14 Respondeu Micaías: *1Rs 18.10,15Pela vida de Jeová, o que *Nm 22.18;24.13Jeová me disser, isso falarei. 15 Tendo ele chegado ao rei, perguntou-lhe este: Micaías, iremos à peleja contra Ramote-Gileade ou deixaremos de ir? Ele lhe respondeu: *1Rs 22.12Sobe e sê bem sucedido, que Jeová a entregará nas mãos do rei. 16 O rei disse-lhe: Quantas vezes te hei de conjurar que não me fales em nome de Jeová senão a verdade? 17 Então, disse ele: Vi todo o Israel disperso pelos montes, *1Rs 22.34-36;Nm 27.17como ovelhas que não têm pastor; e Jeová disse: Estes não têm senhor; torne cada um em paz para sua casa. 18 Disse o rei de Israel a Josafá: *1Rs 22.8Não te disse eu que ele não profetizaria acerca de mim o bem, mas o mal? 19 Micaías prosseguiu: Ouve, portanto, a palavra de Jeová: *Is 6.1;Ez 1.26-28;Dn 7.9-10Vi Jeová sentado no seu trono *Jó 1.6;2.1;Dn 7.10e todo o exército do céu, em pé, junto a ele, à sua mão direita e à sua esquerda. 20 Perguntou Jeová: Quem enganará a Acabe, para que suba e caia em Ramote-Gileade? Um disse uma coisa, e outro, outra. 21 Saiu um espírito, apresentou-se diante de Jeová e disse: Eu o enganarei. 22 Perguntou-lhe Jeová: Como? Respondeu ele: Sairei e *Jz 9.23;1Sm 16.14;18.10;19.9serei um espírito mentiroso na boca de todos os seus profetas. Disse Jeová: Tu o enganarás e virás a prevalecer; sai e faze-o assim. 23 Agora, eis que Jeová pôs um espírito mentiroso na boca de todos estes teus profetas; e Jeová pronunciou o mal a respeito de ti.

24 Chegou-se *1Rs 22.11;Mt 5.39;At 23.2-3Zedequias, filho de Quenaaná, e feriu a Micaías no queixo, e disse: Por onde saiu de mim o espírito de Jeová para falar a ti? 25 Micaías disse: Tu o verás naquele dia em que entrares numa *1Rs 20.30câmara interior para te esconderes. 26 Disse o rei de Israel: Tomai a Micaías e levai-o a Amom, governador da cidade, e a Joás, filho do rei; 27 e dizei: Assim diz o rei: *2Cr 16.10;18.25-27Metei este homem na cadeia e sustentai-o com pão e água de angústia, até que eu volte em paz. 28 Micaías disse: *Dt 18.22Se, na verdade, voltares em paz, não falou Jeová por meio de mim. Acrescentou: *Mq 1.2Ouvi, povos, todos vós.

29 Subiram *1Rs 22.3-4o rei de Israel e Josafá, rei de Judá, a Ramote-Gileade. 30 O rei de Israel disse a Josafá: *2Cr 35.22Eu me disfarçarei e entrarei na peleja; porém veste tu os teus vestidos. Disfarçou-se o rei de Israel e entrou na peleja. 31 Ora, *1Rs 20.1,16,24;2Cr 18.30o rei da Síria tinha ordenado aos trinta e dois capitães dos seus carros, dizendo: Não pelejeis nem contra pequeno nem contra grande, mas tão somente contra o rei de Israel. 32 Quando os capitães dos carros viram a Josafá, disseram: Sem dúvida este é o rei de Israel. Desviaram-se para pelejar contra ele, e Josafá gritou. 33 Vendo os capitães dos carros que ele não era o rei de Israel, voltaram deixando de persegui-lo. 34 Um homem armou o seu arco ao acaso e feriu ao rei de Israel por entre as juntas da sua armadura; pelo que ele disse a quem lhe guiava o carro: Dá volta, leva-me para fora do exército, porque *2Cr 35.23estou gravemente ferido. 35 A peleja tornou-se renhida naquele dia. O rei foi sustido no seu carro contra os siros e, à tarde, morreu. O sangue corria da ferida para o fundo do carro. 36 Ao pôr do sol, *2Rs 14.12percorreu pelas hostes a palavra: Cada um para a sua cidade e cada um para a sua terra.

37 Morreu o rei e foi levado a Samaria, onde o enterraram. 38 Lavaram o carro junto ao tanque de Samaria, e os cães lamberam-lhe o sangue (Ora, as prostitutas ali se banhavam.), *1Rs 21.19segundo a palavra que Jeová proferiu. 39 O restante dos atos de Acabe, e tudo o que ele fez, e a *Am 3.15casa de marfim que construiu, e todas as cidades que edificou, porventura, não estão escritos no Livro das Crônicas dos Reis de Israel? 40 Assim, adormeceu Acabe com seus pais. Em seu lugar, reinou Acazias, seu filho.

41 *2Cr 20.31Josafá, filho de Asa, começou a reinar sobre Judá no quarto ano de Acabe, rei de Israel. 42 Josafá tinha trinta e cinco anos quando começou a reinar e reinou vinte e cinco anos em Jerusalém. Sua mãe chamava-se Azuba, filha de Sili. 43 *2Cr 17.3Ele andou em todo o caminho de Asa, seu pai; dele não se desviou, fazendo o que era bom aos olhos de Jeová. *1Rs 15.14;2Rs 12.3Todavia, não se tiraram os altos; o povo ainda oferecia sacrifícios e queimava incenso nos altos. 44 *1Rs 22.2;2Rs 8.13;2Cr 19.2Josafá fez paz com o rei de Israel.

45 Ora, o restante dos atos de Josafá, e o poder que manifestou, e como guerreou, porventura, não estão escritos *2Cr 20.34no Livro das Crônicas dos Reis de Judá? 46 O restante dos *1Rs 14.24;15.12;Gn 19.5;Dt 23.17sodomitas que ficaram nos dias de seu pai Asa, expeliu-o da terra. 47 *2Sm 8.14;2Rs 3.9Não havia rei em Edom, porém um vice-rei. 48 Josafá fez *1Rs 10.22navios de Társis para irem a *1Rs 9.28Ofir, em busca de ouro; mas não foram, porque os navios se destroçaram em *1Rs 9.26Eziom-Geber. 49 Então, disse Acazias, filho de Acabe, a Josafá: Vão os meus servos embarcados com os teus. Mas Josafá não quis. 50 *2Cr 21.1Adormeceu Josafá com seus pais e foi enterrado com eles na Cidade de seu Davi. Em seu lugar, reinou seu filho Jorão.

51 Acazias, filho de Acabe, *1Rs 22.40começou a reinar sobre Israel, em Samaria, no ano dezessete de Josafá, rei de Judá, e reinou sobre Israel dois anos. 52 Ele fez o mal aos olhos de Jeová e *1Rs 15.26;21.25andou no caminho de seu pai, e no caminho de sua mãe, e no caminho de Jeroboão, filho de Nebate, pelo qual fez pecar a Israel. 53 *1Rs 16.30-32Ele serviu a Baal, e o adorou, e provocou à ira a Jeová, Deus de Israel, segundo tudo o que seu pai havia feito.