1 *2 Mos 20:21, 1 Kung 8:12f. Då sade Salomo:

"Herren har sagt

att han vill bo i dunklet.

2 Jag har nu byggt ett hus

till boning åt dig,

en plats där du kan bo till evig tid."

3 *2 Sam 6:18. Sedan vände kungen sig om och välsignade Israels hela församling medan allt folket stod. 4 Han sade: "Välsignad är Herren, Israels Gud, som med sina händer har fullbordat vad han med sin mun lovade min far David, när han sade: 5 *2 Sam 7:6. Från den dag då jag förde mitt folk ut ur Egyptens land har jag inte i någon av Israels stammar utvalt en stad för att i den bygga ett hus där mitt namn skulle vara, och jag har inte heller utvalt någon man till att vara furste över mitt folk Israel.

6 Men Jerusalem har jag utvalt för att mitt namn ska vara där, och David har jag utvalt till att råda över mitt folk Israel. 7 *2 Sam 7:2f, 1 Kung 5:3, 1 Krön 28:2f. Min far David hade i sinnet att bygga ett hus åt Herrens, Israels Guds, namn. 8 Men Herren sade till min far David: Då du nu har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, så gör du rätt i att ha detta i sinnet. 9 *2 Sam 7:12f. Men det är inte du som ska bygga detta hus, utan din son som ska utgå från dig, han ska bygga huset åt mitt namn. 10 Och Herren har hållit det löfte han gav, för jag har kommit i min far Davids ställe och sitter nu på Israels tron, så som Herren lovade, och jag har byggt huset åt Herrens, Israels Guds, namn. 11 Där har jag ställt arken, och i den förvaras det förbund som Herren har slutit med Israels barn."

12 *1 Kung 8:22f. Därefter ställde Salomo sig framför Herrens altare inför Israels hela församling och räckte ut sina händer. 13 Han hade gjort en talarstol av koppar, fem alnar lång, fem alnar bred och tre alnar*6:13talarstol … fem … tre alnarNästan 2,5 x 2,5 x 1,5 meter. Jfr en liknande talarstol i Neh 8:4. hög, och ställt den mitt på den yttre förgården, och han stod nu i talarstolen. Sedan föll han ner på knä inför Israels hela församling, räckte ut sina händer mot himlen 14 *2 Mos 15:11, 5 Mos 4:39, 7:9, Luk 1:72. och sade:

"Herre, Israels Gud, det finns ingen Gud som du, varken i himlen eller på jorden, du som håller förbundet och bevarar nåden mot dina tjänare när de vandrar inför dig av hela sitt hjärta. 15 *1 Krön 22:9. Du har hållit vad du lovade din tjänare, min far David. Vad du lovade med din mun har du fullbordat med din hand, så som nu har skett. 16 *2 Sam 7:16, 1 Kung 2:4, Ps 132:11f. Håll nu, Herre, Israels Gud, vad du lovade din tjänare, min far David, när du sade till honom: Det ska aldrig saknas en avkomling av dig inför mig på Israels tron, om dina barn ger akt på sin väg och vandrar efter min lag, så som du har vandrat inför mig. 17 Och nu, Herre, Israels Gud, förverkliga det ord som du har talat till din tjänare David.

18 *2 Krön 2:6, Job 11:7f, Jes 66:1, Apg 7:48f, 17:24. Men kan Gud verkligen bo bland människorna på jorden? Se, himlarna och himlarnas himmel rymmer dig inte. Hur mycket mindre då detta hus som jag har byggt! 19 Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, Herre min Gud, så att du hör det rop och den bön som din tjänare sänder upp till dig 20 *2 Mos 20:24, 5 Mos 12:5, 11. och låter dina ögon dag och natt vara öppna mot detta hus, den plats om vilken du har sagt att du där vill fästa ditt namn, så att du hör den bön som din tjänare ber när han vänder sig mot denna plats.*6:20vänder sig mot denna platsJudar vänder sig normalt mot Jerusalem under sin bön (Dan 6:10).21 Ja, hör de böner som din tjänare och ditt folk Israel sänder upp, när de vänder sig mot denna plats. Hör dem från den plats där du bor, från himlen. Och när du hör, må du förlåta.

22 *2 Mos 22:10f. Om någon syndar mot sin nästa och man föreskriver honom en ed och låter honom svära den, och han kommer och svär eden inför ditt altare i detta hus, 23 hör det då från himlen och utför ditt verk och skaffa dina tjänare rätt. Straffa den skyldige och låt hans gärningar komma över hans huvud, men förklara den rättfärdige rättfärdig och låt honom få efter hans rättfärdighet.

24 *5 Mos 28:23f. Om ditt folk Israel blir slaget inför en fiende, därför att de har syndat mot dig, men de vänder om och prisar ditt namn och ber och åkallar inför ditt ansikte i detta hus, 25 hör det då från himlen och förlåt ditt folk Israels synd och låt dem komma tillbaka till det land som du har gett till dem och deras fäder.

26 *5 Mos 28:23f. Om himlen stängs till och inget regn faller, därför att de har syndat mot dig, men de då ber vända mot denna plats och prisar ditt namn och vänder om från sin synd, eftersom du har ödmjukat dem*6:26ödmjukat demAnnan översättning: "bönhört dem"., 27 hör det då i himlen och förlåt dina tjänares och ditt folk Israels synd och lär dem den goda väg de ska vandra. Och låt det regna över ditt land som du gett åt ditt folk till arvedel.

28 *2 Krön 20:9. Om det blir svält i landet, om det blir pest, om det blir sot och rost*6:28sot och rostSädessjukdomar som orsakades av ökenvindar och svampangrepp., om det kommer gräshoppor och gräsmaskar, om fienderna tränger in i deras land och belägrar deras städer, ja, vilken plåga och sjukdom som än kommer, 29 om då någon människa eller hela ditt folk Israel ber och ropar till dig när de var för sig känner plågan och smärtan som har drabbat dem, och de räcker ut sina händer mot detta hus, 30 *1 Sam 16:7, 1 Krön 28:9, Ps 7:10, 17:3, Jer 11:20, 17:10, 20:12. hör det då från himlen där du bor, och förlåt och ge var och en efter alla hans gärningar, eftersom du känner hans hjärta. För det är bara du som känner människornas hjärtan. 31 *1 Kung 11:33. Så ska de frukta dig och vandra på dina vägar, så länge de lever i det land som du har gett åt våra fäder.

32 *Jes 56:6f. Också om en främling, en som inte är av ditt folk Israel, kommer från något land långt borta på grund av ditt stora namn och din starka hand och din uträckta arm, om han kommer och ber vänd mot detta hus, 33 hör det då från himlen där du bor och gör allt som främlingen ropar till dig om. Så ska alla folk på jorden lära känna ditt namn och frukta dig, som ditt folk Israel gör, och förstå att detta hus som jag har byggt är uppkallat efter ditt namn.

34 Om ditt folk drar ut till strid mot sina fiender på den väg du sänder dem och de ber till dig, vända i riktning mot denna stad som du utvalt och det hus som jag byggt åt ditt namn, 35 hör då från himlen deras bön och åkallan och skaffa dem rätt.

36 *Ords 20:9, Pred 7:21, Rom 3:23, 1 Joh 1:8, Jak 3:2. Om de syndar mot dig – och det finns ingen människa som inte syndar – och du blir vred på dem och ger dem i fiendens våld, och man tar dem till fånga och för bort dem till något land, långt borta eller nära, 37 *Ps 106:6, Dan 9:5. men de då kommer till besinning i det land där de är fångar och vänder om och ropar till dig om nåd i fångenskapens land och säger: Vi har syndat, vi har gjort fel och varit ogudaktiga, 38 *Dan 6:11. om de då vänder om till dig av hela sitt hjärta och av hela sin själ i det land dit man fört dem som fångar, och de ber vända mot sitt land som du gett deras fäder, mot den stad som du utvalt och det hus som jag byggt åt ditt namn, 39 hör då från himlen där du bor deras bön och deras rop om nåd och skaffa dem rätt, och förlåt ditt folk som har syndat mot dig. 40 Så, min Gud, låt dina ögon vara öppna och dina öron lyssna till vad som bes på denna plats.

41 *4 Mos 10:35, Ps 132:8f, 16. Och nu: Res dig, Herre Gud, och kom till din vilostad, du och din makts ark! Låt dina präster, Herre Gud, vara klädda i frälsning, och låt dina fromma glädja sig över ditt goda. 42 *1 Kung 2:16, 2 Sam 7:13f.Herre Gud, visa inte tillbaka din smorde. Tänk på den nåd du har lovat din tjänare David."

1 *1Rs 8.12-50Então, falou Salomão: Jeová disse que habitaria em escuridão. 2 Eu, porém, te edifiquei uma casa para morada e um lugar em que habites para sempre. 3 O rei virou o rosto e abençoou toda a congregação de Israel, que estava em pé.

4 Ele disse: Bendito seja Jeová, Deus de Israel, que falou pela sua boca a meu pai Davi e executou com as suas mãos o que disse: 5 Desde o dia em que tirei da terra do Egito o meu povo, não escolhi de todas as tribos de Israel nenhuma cidade para nela edificar uma casa em que estivesse o meu nome, nem escolhi homem algum para ser príncipe sobre o meu povo de Israel; 6 mas *2Cr 12.13escolhi a Jerusalém, para que ali estivesse o meu nome e *1Cr 28.4escolhi a Davi para ser ele sobre o meu povo de Israel. 7 *1Rs 5.3Ora, era a intenção de meu pai Davi edificar uma casa ao nome de Jeová, Deus de Israel. 8 Porém Jeová disse a Davi, meu pai: Já que tiveste a intenção de edificar uma casa ao meu nome, fizeste bem em teres esta intenção; 9 todavia tu, não edificarás a casa, porém teu filho, que sairá dos teus lombos, edificará a casa ao meu nome. 10 Assim, cumpriu Jeová a palavra que falou, porque fui suscitado em lugar de meu pai Davi, assento-me sobre o trono de Israel, como prometeu Jeová, e edifiquei a casa ao nome de Jeová, Deus de Israel. 11 Nela pus a arca *2Cr 5.7,10em que se acha a aliança que Jeová fez com os filhos de Israel.

12 Conservou-se Salomão em pé perante o altar de Jeová, na presença de toda a congregação de Israel, e estendeu as mãos 13 (*Ne 8.4Salomão tinha feito uma plataforma de bronze de cinco cúbitos de comprido, cinco de largo e três de alto, que tinha colocado no meio do átrio; pôs-se em pé sobre ele e, *1Rs 8.54posto de joelhos perante toda a congregação de Israel, estendeu as mãos para o céu.), 14 e disse: Jeová, Deus de Israel, *Êx 15.11;Dt 3.24não há Deus semelhante a ti nem no céu nem na terra, a ti *Dt 7.9que observas a aliança e a misericórdia para com os teus servos que andam diante de ti de todo o seu coração; 15 *1Cr 22.9-10que cumpriste ao teu servo Davi, meu pai, o que lhe prometeste; sim, falaste pela tua boca e o executaste com as tuas mãos, como se vê neste dia. 16 Agora, cumpre ao teu servo Davi, meu pai, o que lhe prometeste, dizendo: *2Cr 7.18;1Rs 2.4Não te faltará varão diante de mim, que se assente no trono de Israel, desde que teus filhos guardem os seus caminhos e andem na minha lei, como tu andaste diante de mim. 17 Agora, Jeová, Deus de Israel, verifique-se a tua palavra que falaste ao teu servo Davi.

18 Mas, na verdade, habitará Deus com os homens na terra? Eis *2Cr 2.6que o céu e o céu dos céus te não podem conter, quanto menos esta casa que edifiquei? 19 Contudo, atende, Jeová, meu Deus, à oração do teu servo e à sua súplica, para ouvires o clamor e a oração que o teu servo faz diante de ti; 20 a fim de que de dia e de noite estejam os teus olhos abertos para esta casa, para o lugar de que disseste que ali porias o teu nome; para ouvires a oração que o teu servo fizer neste lugar. 21 Ouve as súplicas que o teu servo e o teu povo de Israel fizerem neste lugar; ouve da tua morada, do céu; e, *Mq 7.18quando ouvires, perdoa.

22 Se alguém pecar contra o seu próximo, e lhe for imposto um juramento para o fazer jurar, e ele vier e jurar diante do teu altar neste lugar, 23 ouve do céu, move-te e julga os teus servos, pagando ao ímpio, para lhe fazeres recair sobre a cabeça o seu proceder, e justificando ao reto, para lhe dares segundo a sua retidão.

24 Se o teu povo de Israel for derrotado pelo inimigo, por terem pecado contra ti, e se converterem, e confessarem o teu nome, e orarem, e fizerem súplicas diante de ti nesta casa, 25 ouve do céu, perdoa o pecado do teu povo de Israel e torna a levá-los para a terra que lhes deste a eles e a seus pais.

26 Quando for fechado o céu, e não houver chuva, por terem pecado contra ti, se orarem neste lugar, e confessarem o teu nome, e se converterem do seu pecado, quando os afligires, 27 ouve do céu e perdoa o pecado dos teus servos e do teu povo de Israel, ensinando-lhes o bom caminho em que andem; e envia chuva sobre a terra que deste ao teu povo em herança.

28 Se houver na terra fome ou peste, se houver crestamento ou mangra, gafanhoto ou lagarta, se os seus inimigos os sitiarem na terra das suas cidades, seja qual for a praga ou seja qual for a enfermidade, 29 toda oração e toda súplica que alguém fizer ou fizer todo o teu povo, conhecendo cada um a sua praga e a sua dor e estendendo as suas mãos para esta casa, 30 ouve do céu, da tua morada, perdoa e dá a cada um conforme todos os seus caminhos, de quem conheces o coração (*1Sm 16.7;1Cr 28.9pois tu, só tu conheces os corações dos filhos dos homens), 31 para que temam, andando nos teus caminhos, todos os dias que viverem na terra que deste a nossos pais.

32 Também, quanto ao estrangeiro, que não é do teu povo de Israel, quando vier de um país remoto por amor do teu grande nome, e da tua mão poderosa, e do teu braço estendido (vindo eles e orando nesta casa), 33 ouve do céu, da tua morada, e faze tudo conforme o que o estrangeiro te suplicar, para que todos os povos da terra conheçam o teu nome e te temam, como faz o teu povo de Israel, e para que saibam que o *2Cr 7.14teu nome foi invocado sobre esta casa que edifiquei.

34 Se o teu povo sair à guerra contra os seus inimigos, seja qual for o caminho por que os enviares, e orarem a ti voltados para esta cidade que escolheste e para a casa que edifiquei ao teu nome, 35 ouve do céu a sua oração e a sua súplica e defende a sua causa.

36 Se pecarem contra ti (*Jó 15.14-16;Tg 3.2;1Jo 1.8-10pois não há homem que não peque), e te irares contra eles e os entregares ao inimigo, de modo que os levem cativos para uma terra remota ou vizinha; 37 todavia, se caírem em si na terra para onde forem levados cativos, e se converterem, e fizerem súplicas a ti na terra do seu cativeiro, dizendo: Pecamos, procedemos perversamente, praticamos a iniquidade; 38 se voltarem para ti de todo o seu coração e de toda a sua alma na terra do seu cativeiro, para a qual tenham sido levados cativos, e orarem voltados para a sua terra que deste a seus pais, e para a cidade que escolheste, e para a casa que edifiquei ao teu nome, 39 ouve do céu, da tua morada, a sua oração e as suas súplicas, defende a sua causa e perdoa ao teu povo que pecou contra ti.

40 Agora, Deus meu, *2Cr 7.15;Ne 1.6,11abram-se os teus olhos, e *Sl 17.1sejam atentos os teus ouvidos à oração que se fizer neste lugar. 41 *Sl 132.8-9Agora, levanta-te, Deus Jeová, e entra no lugar do teu descanso, tu e a arca da tua fortaleza; sejam os teus sacerdotes, Deus Jeová, vestidos da salvação, e alegrem-se os teus santos na bondade. 42 Não vires, Deus Jeová, o rosto do teu ungido; lembra-te das misericórdias que usaste para com o teu servo Davi.